Moderator:

Slog ihop.

Precis så ser min kalender ut också! Fast den är inte cirkelrund utan mer rektangulär.

jag hör musik och ser landskap av färg framför mina ögon. dvs olika sorters instrument/toner framkallar olika sorters färger. Men siffror och veckodagar har ingen speciell färgkodning.

Nu tror forskarna att alla har en sorts "synestesi light":

http://svt.se/2.108068/1.2728557/se_och ... v_dofterna

Vad räknas som Synestesi egentligen? Jag har det inte, men jag "upplever" vissa saker. Till exempel så ser jag ljud när jag blundar. Om jag till exempel ska sova eller om jag bara sitter och blundar och jag hör ett skarpt ljud så ser jag alltid ett vitt ljus samtidigt. En annan sak är att om jag tänker på ett år så "ser" jag året framför mig som ett cirkeldiagram.

Neutrino skrev:Vad räknas som Synestesi egentligen? Jag har det inte, men jag "upplever" vissa saker. Till exempel så ser jag ljud när jag blundar. Om jag till exempel ska sova eller om jag bara sitter och blundar och jag hör ett skarpt ljud så ser jag alltid ett vitt ljus samtidigt. En annan sak är att om jag tänker på ett år så "ser" jag året framför mig som ett cirkeldiagram.

De två förstnämnda exemplen låter onekligen som synestesi. De sistnämna är visuellt tänkande - vanligare inom autismspektrumet.

Hallå. Det har varit en ganska omvälvande tid för mig de senaste dagarna.
För en vecka sen upptäckte jag för första gången begreppet synestesi, något jag levt med sålänge jag kan minnas och inte alls ifrågasatt eller egentligen tänkt så mycket på. Det är mest när det dykt upp situationer där jag kläckt ur mig saker som att "Onsdagar är röda dagar, lördagar är blåa" som folk tittat lite roat på mig och inte förstått vad jag menat.

Sedan genom en podcast som handlade om färgblindhet bland annat, samt en intervju med en kvinna som har synestesi, så har jag fått ett ord på det system som jag använt hela livet. Dvs att jag strukturerar saker, framförallt tidsbegrepp, genom bilder i mitt huvud. Något som det ganska uppenbart visade sig att folk i största allmänhet inte gör.

Jag har två vänner (såvitt jag vet iaf) med asperger diagnos. Båda två har fått diagnosen i vuxen ålder, varpå den ena har jag kunnat förstå varför, eftersom hon kunde prata oavbrutet om ett o samma intresseområde i tre års tid (vi gick i samma klass på gymnasiet) och verkade inte koppla när jag, och andra tröttnade eller ville prata om något annat. Medan min andra vän, som fått diagnosen, är väldigt lik mig. Och under en diskussion på nätet kring synestesi så fick jag veta att det är väldigt typiskt för personer med AS.

Jag själv har ingen diagnos, och har faktiskt aldrig förrns nyligen ens reflekterat över att jag kan tillhöra skaran med AS. Men efter en hel del läsande här på forumet förstår jag att det jag läser är något jag själv kunnat skriva. Likaså beskrivningar på diverse informationssidor. Allt stämmer givetvis inte in på mig, ingen med AS är ju den andre lik. Jag har kontaktat min husläkare nu för att påbörja utredning, vilket som jag förstått kan ta flera år (bor i Sthlm, någon som vet?). Det spelar egentligen inte så stor roll för mig att få en diagnos, förutom att det kan hjälpa mig att förstå att mitt beteende och hur jag är faktiskt äntligen kan få ett ord. Lite som med synestesin.

Om du inte vet vad synestesi är för något så innebär det en rad olika saker, det kan skilja sig enormt mycket från person till person. Vissa ser siffror i bestämda färger, eller bokstäver. Det kan också vara så att man upplever att vissa ljud har en bestämd färg, eller att en smak har det. Det behöver inte heller vara en platt färg, utan kan vara en form, ett mönster, eller bara en bild.

I mitt fall handlar det som sagt om tidsbegrepp. Och det kan förmodligen vara starkt kopplat till hur jag upplever tid, och struktur. Jag använder dessa bilder för att enklare förstå vad klockan är och vad det innebär i form av att i god tid kunna förbereda mig på t ex kvällen, morgonen, lunchen. Om jag ska dra ett exempel så ser ett dygn för mig ut som ett rakt sträck, med vertikala linjer. De vertikala linjerna är olika långa beroende på när på dygnet det är, och natten är ett enda långt, tjockt blått streck. Om klockan är tolv, dvs lunch, så ser jag en inre bild av var på linjen jag befinner mig. Jag är en röd blinkande prick.

Hursomhelst, så blir jag bara nyfiken och vill veta om det finns flera här på forumet som har sånnahär mönster? Grejen är att man är så van vid det, det är absolut ingenting konstigt för mig som ser det så, det konstiga för mig är snarare folk som inte ser det såhär alls. Vad säger ni?

Jag har inte speciellt mycket av detta men jag blir lite knäpp när folk hävdar att dagarna har FEL färg.

Mån-klarblå, tis-citrongul, ons-orange, tors-brun, fre-mörkblå, lör-tomteröd, sön-vit!

Sådäså!!

Klart söndagen är vit. Inget festande och inget arbete

Jag är mer nyfiken på tidens topologi och utseende, i den inre bilden som man har.

Året är ovalt, liggande ungefär, för mig. Och dygnet ser ut som "på klockan" naturligt nog. Och veckan har helgerna med speciell koppling till ledighet (lite upphöjda) över sig. Och ser ut som ca 2 veckors snapshot av en löpande längd av dagar.

Men jag ser alltså också "bilder" av tidens förlopp. Men bara svart och vitt - vet inte ens om söndagen är röd - lite ljus- och "frids"-dag, kanske.

Söndagen är gul såklart!

Jag förknippar dagarna med färger. Jag förknippar även toner med färger. Jag har inte absolut gehör, så det sker inte när jag hör tonerna, men de har de färgerna när jag tänker på dem. e är mörkgrön, t ex.

Äkta synestesi är, så vitt jag förstår det, detta: när ett sinne stimuleras, så blir andra också involverade. T ex att man hör en ton och då upplever man ett synintryck, t ex en färg. Det som jag har är alltså inte synestesi. Jag upplever inte färgen, utan jag har bara "bestämt" att vissa färger hör ihop med vissa toner. Som ett sätt att strukturera upp bilden av tonerna/dagarna när jag tänker på dem.

Intressant!
Jo jag tror kanske gränsen mellan synestesi och att man har ett behov av struktur kan blandas ihop lite. Sen är hela begreppet synestesi såpass flummigt och kan innefatta väldigt mycket olika saker.

Mitt tidstänkande är väldigt likt ett diagram, och förmodligen såg jag det inte så innan jag introducerades för en bild av ett diagram för första gången. Men av nån anledning har det satt sig och blivit mitt sätt att bedöma tid på. Att säga "den femte oktober händer det där" ger mig ingen tidsuppfattning utan att jag själv tar till min inre bild, av året, som är en rund form med tårtbitar. Och det dras en linje från dagens datum till det andra datumet, och på så vis får jag en uppfattning om hur lång tid det handlar om.

Inte veckodagar men siffror och vissa bokstäver.

Asså... året är fyrkantigt!

Sedan är århundraden staplar som börjar från bottnen, fast 2000 har ingen egen stapel.

Denna typ av nästan-synestesi är nog ganska vanlig. Man säger någon är "söt". Man har "mörka" tankar. Färger kan vara skrikiga.

Men upplever att de med AS har fler av dessa än vanligt folk.

Det jag också tror är ovanligt hos NT är att känna obehag för dessa upplevelser. T ex känner jag obehag inför talet åtta, i mitt sinne är åtta som två håliga fyrkantiga stenblock stående på varandra så att de ser ut som en åtta (nästan) och har åtta hörn. Denna koloss är det enormt trista talet fyra (en fyrkant förstås) två gånger vilket är som en slags mutant. Åtta är hotfull.

Vet inte om det är synestesi riktigt, som barn brukade ett vanligt ord bli främmande för mig och när jag sa det kändes det som om jag hade någon figur, typ kloss av ordet, i munnen. Det kändes så att säga som en fysisk sak medan det började dyka upp regelbundet med den känslan.

Jag kunde drömma i bara en färg också, lite som om jag gick omkring i drömmen med någon röd plastskiva framför ögonen. Eller att mycket i drömmen kunde gå olika skarpa gula nyanser. Har aldrig hört talas om att någon annan upplevt det.

Det försvann en längre period men som äldre fick jag någon ny grej. Plötsligt när någon (inte alla bara någon enstaka människa) pratade och jag inte betraktade den, kom ljudet (jätte svårt att beskriva) som forsande färger i rörelser med mjuka former. Människor hade olika färgsystem iallafall.

Upp till lite över tjugo hörde jag olika melodislingor också när jag gick på ödsliga platser, min ena bror har berättat att han hör musik, hur vet jag inte.

Ingenting de senaste sju åren så jag tror mest det är något som hänger samman med människor. Har inte haft några djupa känslor för andra på många år med givande relationer och liknande.

kiddie skrev:Asså... året är fyrkantigt!

Sedan är århundraden staplar som börjar från bottnen, fast 2000 har ingen egen stapel.

Denna typ av nästan-synestesi är nog ganska vanlig. Man säger någon är "söt". Man har "mörka" tankar. Färger kan vara skrikiga.

Men upplever att de med AS har fler av dessa än vanligt folk.

Det jag också tror är ovanligt hos NT är att känna obehag för dessa upplevelser. T ex känner jag obehag inför talet åtta, i mitt sinne är åtta som två håliga fyrkantiga stenblock stående på varandra så att de ser ut som en åtta (nästan) och har åtta hörn. Denna koloss är det enormt trista talet fyra (en fyrkant förstås) två gånger vilket är som en slags mutant. Åtta är hotfull.

Nej med söt menar de en jämförelse. Exempelvis söt som en sockerbit. Med mörka tankar menar de ljus som bra och motsatsen, mörk som dålig. Med skrikiga färger menar de inte något som ljud utan som ett synintryck.

De känner inget särskilt inför de uttrycken, inte heller plötsliga obehag inför något tal eller ord och liknande. Det är en av skillnaderna som gör så att vissa är autistiska på olika sätt och andra inte alls. Att det blir svårt för dem med diagnoser att förstå vissa uttryck.

Jag själv har nästan aldrig haft det, kan bara minnas två saker ur mitt liv. Grannens katt Oscar som jag trodde gjorde så att åskan gick och svarttaxi som var farlig hörde jag någonstans och trodde det gällde alla svarta taxibilar. Utöver det har jag alltid haft lätt med uttrycken,konstigt nog eftersom det är vanligt när man har en autistisk problematik.

Däremot har jag haft svårare med förståelsen över lite olika saker och situationer.

Passar på att fråga också, vad betyder NT? Antar att det är någon utan diagnos?

hoppsan skrev:Passar på att fråga också, vad betyder NT? Antar att det är någon utan diagnos?

Korrekt, det utläses NeuroTypisk dvs det ska föreställa en person som fungerar "normalt".

Själv brukar jag ibland skoja till det och utläsa det som NeanderThal...

NT betyder neurotypisk och är i stort sett vanliga personer om man tar ett medianvärde av dess neurologiska egenskaper. Det som är framträdande är att sådana personer ofta fokuserar och gör uppoffringar just för den sociala aspekten med en stor vilja att anpassa sig till sociala hierarkier över andra aspekter som t.ex rättvisa.

plåtmonster skrev:Det som är framträdande är att sådana personer ofta fokuserar och gör uppoffringar just för den sociala aspekten med en stor vilja att anpassa sig till sociala hierarkier över andra aspekter som t.ex rättvisa.

Det låter fint men inte stämmer det (men nu är vi långt ifrån trådämnet).

plåtmonster skrev:NT betyder neurotypisk och är i stort sett vanliga personer om man tar ett medianvärde av dess neurologiska egenskaper. Det som är framträdande är att sådana personer ofta fokuserar och gör uppoffringar just för den sociala aspekten med en stor vilja att anpassa sig till sociala hierarkier över andra aspekter som t.ex rättvisa.

Du menar att de är särskilt rättvisa? Hierarki kan väl annars leda åt vilket håll som helst, känner mig själv som någon som alltid varit mycket mer åt rättvise hållet än andra människor

Och tack för förklaringarna av begreppet NT

Har alltid hört ljud och toner i färg. Till exempel tonen "C" hörs som färgen grön. Toner i dur hörs som klara färger och toner i moll hörs som oklara/disiga färger. Plötsliga och skarpa ljud/toner kan medföra ett helt färgsprakande fyrverkeri, vilket kan bli både överraskande och energidränerande.

Har även absolut gehör, som kan vara på gott och ont - kan med lätthet lära mig nya melodier, men plågas när någon sjunger falskt/surt.

Någon annan som också ser toner och ljud i färg? Vilka färger hör du?

Jag ser bokstäver i färg. Orden fick färg av den första bokstaven. Men de färger jag ser stämmer inte riktigt överens med de textfärger som finns.

A
B
C, dvs vit
D, också vit men en mörkare vit färg
E
F
G
H
I = en slags järngrå färg
J
K
L
M

Så orden "brun" och "blå" borde bägge bli bruna, och orden "gul" och "grön" borde bägge bli gula. Men där påverkades jag av betydelsen. Vissa färger som lila och orange finns inte alls med.

Häftigt! Skulle också vilja ha synestesi