Hej! Christine Bylund heter jag och jag ska under höstterminen detta år skriva kandidatuppsats i genusvetenskap vid Stockholms Universitet. Jag har tidigare skrivit en kandidatuppsats i etnologi och en b-uppsats i genusvetenskap, båda med funktion och makt som teman, och har själv en fysisk funktionsnedsättning.

I denna uppsats är jag främst intresserad av hur personer med icke-synliga funktionsnedsättningar (främst inom NPF-spektret) tänker kring begreppet ”passering”.

Jag vill undersöka hur personer med ”icke-synliga” funktionsnedsättningar tänker kring situationer där de kan sägas passera som icke-funktionsnedsatta och om en använder några strategier för att kunna passera eller inte passera som detta i olika miljöer.

Några frågor som jag kommer utgå från är till exempel:
Händer det att du inte uppfattas som funktionsnedsatt av andra?
I vilka situationer kan det hända?
Hur tycker du att det känns då?
Finns det situationer där du själv känner att du måste eller vill uppfattas som icke-funktionsnedsatt?
Vilka situationer kan det vara?
Gör du något särskilt för att uppfattas eller inte uppfattas som icke-funktionedsatt i dessa situationer?

Jag skulle vilja intervjua cirka fyra personer för denna uppsats och varje intervju kommer att vara ungefär en timme lång.
Eftersom jag bor i Stockholm så hoppas jag att de flesta av intervjuerna kan utföras här, men det går också bra att använda till exempel Skype.

Hoppas att du känner att detta kan vara intressant att prata om med mig!

Hör gärna av dig via mail på christine.bylund@gmail.com

"In the end, wouldn´t you rather be hearing?" är en fråga som den som är döv ofta får, skriver Robert McRuer i Crip Theory: Cultural Signs of Queerness and Disability (s. . Han menar att det finns en uppfattning bland dem som är "funktionsfullkomliga" (eng. "able-bodied") att funktion är att föredra framför ickefunktion och att det är något som alla önskar. Den fråga som egentligen ställs till den döva personen ovan är "Yes, but in the end, wouldn’t you rather be more like me?” (s.9). Funktionsfullkomligheten, skriver McRuer, ses som en ickeidentitet, helt enkelt som ”the natural order of things” (s.1).
Crip Theory: Cultural Signs of Queerness and Disability har sitt ursprung i Cultural Studies, som ifrågasätter sakers beskaffenhet och som betraktar på vilket sätt de är konstruerade och naturaliserade, hur de är inneslutna i komplexa ekonomiska, sociala och kulturella relationer, och på hur de kan ändras (s.2). I cripteorin vänder man bort blicken från funktionsnedsättningar för att istället ifrågasätta normaliteten. McRuer teoretiserar i sin bok konstruktioner som funktionsfullkomlighet och heterosexualitet och kopplingar dem emellan.
---
Sandahl menar att crip är "fluid and ever-changing, claimed by those whom it did not originally define" och att termen har utökats till att inkludera inte bara de med fysiska hinder utan också de med känslomässiga eller mentala störningar (McRuer, s. 34). McRuer bygger i boken vidare på Sandahls arbete, i ett försök att visa hur cripteorin kan fungera och vad det kan innebära att "komma ut crip".

Alien skrev:Cripteori var ett nytt begrepp för mig