Jag är "handikappande tårögd". Började plötsligt undra om det kan vara något som aspisar vet något om? Jag har inte blivit diagnostiserad, men ser själv att mycket av mina egenheter trillar på plats när jag läser om asperger.
Tårögdheten yttrar sig så, att jag kan bli så pass tårögd att ögonen svämmar över av minsta lilla sinnesrörelse. Och då menar jag verkligen minsta lilla. Det har blivit socialt handikappande eftersom jag t ex inte kan skratta hjärtligt utan att tårarna formligen forsar. Jag kan även bli tårögd om jag upplever att jag hamnat i en lite pinsam situation, om jag blir för uppmärksammad eller om jag ser en katt... Kort sagt kan jag bli tårögd av precis vad som helst...

Jag är precis likadan. Det är superjobbigt! Aldrig tänkt att det har kunnat bero på asperger. Men det kanske det kan? Någon som har någon info om detta?

Jag är likadan! Har aldrig hört att det skulle vara ett tecken på asperger; tycker snarare att det verkar som om många aspergare har svårt att gråta.

Själv så har jag inga problem med att gråta, det har jag erfarenhet av. Kan nämligen tänka upp alternativa scenarion av min barndom och ändra om dem ett snäpp så att det blir mer tragiskt och DÅ sprutar tårarna. Kan till och med bli vredgad på det sättet.

Blir tårögd sällan nuförtiden. Episka saker o.dyl. kan få mig sådan.

/notwoodstock

Jag kan bli tårögd, men det brukar inte bli mer än så.