På 1970-talet började i USA en kampanj mot "the dysfunctional family", den dåliga kärnfamiljen. Vuxna kvinnor med psykiska problem intalades/suggererades på 80-talet av sin terapeut att orsaken är att de är offer för sexövergrepp i barndomen. "Återväckta minnen" påstods ge en sann bild av vad som skett flera årtionden tillbaka. Patienten sluter sig till terapeuten, bryter med alla som inte "tror henne", hatar föräldrarna och kräver dem på skadestånd. I USA anses miljarder dollar ha omsatts. Epidemin smittade av sig till England, Australien, Nya Zealand etc. – och även till Sverige.

Psykoterapeuter påstår sig "uppväcka minnen" av övergrepp i barndomen, vilka för patienten och hennes närmaste i 20–50 år varit helt okända: "incest" av fadern men också satanism, kannibalism etc. Patienten förbjuds vanligen att träffa de föräldrar hon tidigare ofta sagt sig tycka mycket om, hon bryter med dem, med syskon och alla som inte tror på hennes nya tro. Hon blir inte friskare av fortsatt "terapi", tvärtom enl. nya studier i USA. Familjen slås sönder, barnbarn och vänner skadas, etc. Hon går in i ett syndrom, kallat "False Memory Syndrom", FMS.

Alien skrev:Så jag förstår inte hur domstolar kunnat döma föräldrar enligt det.

Alien skrev:Men att öht döma människor när det inte finns någon stödbevisning el andra vittnen än målsägande själv. Det brukar man väl inte göra; det är ju därför så många våldtäktsåtalade går fria.

Alien skrev: Han ville bara ha terapi, benzo och uppmärksamhet.

slackern skrev:

Alien skrev:Men att öht döma människor när det inte finns någon stödbevisning el andra vittnen än målsägande själv. Det brukar man väl inte göra; det är ju därför så många våldtäktsåtalade går fria.

Men han är ju faktiskt dömd för dom brott han begått. Finns både vittnen och teknisk bevisning.

Alien skrev:

slackern skrev:

Alien skrev:Men att öht döma människor när det inte finns någon stödbevisning el andra vittnen än målsägande själv. Det brukar man väl inte göra; det är ju därför så många våldtäktsåtalade går fria.

Men han är ju faktiskt dömd för dom brott han begått. Finns både vittnen och teknisk bevisning.

Jag syftar inte på Thomas Quick utan alla de andra som dömts enbart på "återvunna bortträngda minnen". Redan på 90-talet började man inse otillförlitligheten i dessa "minnen" i USA. Men då hade väl många suttit flera år i fängelse, dömda för våldtäkt av barn som aldrig ägt rum. Och de ytterst ansvariga, terapeuterna som planterade in dessa falska minnen, fick förstås inga efterräkningar; de trodde ju själva på det.

De åtta morden som Quick dömdes och friades för fanns ju heller ingen teknisk bevisning för. Men där tillkom ju usel polisutredning där Quick vallades runt och ändrade sig gång på gång tills hans utsagor närmade sig verkligheten. När man såg bitar av hans vallande med poliser och psykologer och "vittnesexperten", så fick man mer intryck av terapisession än polisundersökning. Quick verkade till slut tro själv på sina lögner, han grät och darrade över morden.

Vi lever ju inte på 1600-talet, så hur kunde domstolarna vara så helt i händerna på psykologerna och inte kräva mer handfasta bevis än "minnen"?

Det gör ju att man blir väldigt misstänksam mot psykologin, är det bara flum i många fall?

kiddie skrev:Jo klart han är en brottsling. Men man kan ju ha medkänsla för de som trodde att deras anörigas mord var uppklarat och sedan var det inte så.

Bortträngning
Eng: repression [rɪˈpreʃən], verb: repress [rɪˈpres], repressing, repressed

Undanträngande av en föreställning, en konflikt eller ett motiv från medvetandet så att det bortträngda bildar en dynamisk kraft i det omedvetna och därmed påverkar våra tankar, handlingar och reaktionssätt utan att vi vet om det.

Som verb används i svenskt vardagsspråk i stället ordet förtränga (eng: repress). Det har gjort att man också ofta använder "förträngning" som liktydigt med bortträngning.

I psykologiska, särskilt psykodynamiska, framställningar är det emellertid viktigt att hålla sig till ord som "bortträngning" och "tränga bort", eftersom de är kopplade till psykodynamisk teori om att det är känsloladdade upplevelser och föreställningar som inte bara förträngs (och därmed är borta) utan som bortträngda lever sitt eget liv i det omedvetna och därifrån påverkar det vi gör och tänker medvetet.

Avgörande för Freuds teoribildning var att han undersökte omedvetna skikt i själslivet och kunde utforma en helt ny lära om människans själsliv som en plats för kamp mellan medvetna och omedvetna krafter. Det omedvetna visade sig till stor del bestå av minnen och föreställningar som är bortträngda från medvetandet därför att de upplevs som obehagliga, otillåtna, ångestuppväckande och skuldbelastade. Freud upplevde genom sig själv och hos sina patienter hur starkt denna kamp mellan medvetna och omedvetna känsloladdade föreställningar inverkar på människors sätt att tänka och känna.

Hans första modell av psyket var den "topografiska": psyket består av a) medvetandet, b) det förmedvetna (sådant som lätt kan tas fram i medvetandet) och c) det omedvetna.

Sexualiteten i fokus
I självanalysen upptäckte han bortträngda minnen och föreställningar i sitt eget liv, främst kärleken till modern och svartsjukan riktad mot fadern, ett tema som han kände igen från den grekiska sagan om Oidipus som ovetande om de verkliga förhållandena slog ihjäl sin far, kungen av Thebe, själv blev kung och gifte sig med drottningen, sin egen moder. Freud drog härav den vittgående slutsatsen att oidipuskomplexet är generellt för män och att det finns ett liknande omedvetet tanke- och känslokomplex hos kvinnor. Han drog också den för psykoanalysen som teori avgörande slutsatsen att människors konflikter och neurotiska besvär bottnar i bortträngda, för medvetandet oåtkomliga tankar och känslor, som genom psykoanalys kan göras medvetna och då inte längre orsaka de tidigare psykiska besvären. I sitt teoribygge kunde han luta sig mot på den tiden vanliga teorier om det omedvetna. Han fann också, mycket i enlighet med samtida forskare och filosofer, att sexuella känslor och behov spelar stor roll vid uppkomsten av bortträngningar och nervösa besvär.

Paradox skrev:Jag får ofta minnesluckor då jag blir rädd. 2008 skulle jag genomgå Gastroskopi. Man ska typ svälja en slang med en kamera för undersökning av magen.
Jag hade skyhög ångest, sen blev det svart.

Jag vaknar av att några ambulansmän skakar mej och jag hör hur de diskuterar sinsemellan om hurvida jag fått en insulinchock lr tagit droger.
När bilden kommer tillbaka, ser jag att jag sitter i en trapp utanför en affär mitt i stan.

Vad som hände från det att jag var i undersökningsrummet med läkaren till jag vaknade upp en km bort fem timmar senare, har jag ingen susning om.

svt 2014-11-20 skrev:Tidskriften Filter som uppmärksammade fallet först skriver om att dottern ska efter sin sexdebut vid 19 års ålder börjat gå i ”imaginationsterapi”, en form av hypnos. Terapin ska ha väckt minnen till liv om hur hennes pappa förgripit sig på henne från fyra års ålder till dess hon blev 13 år.

Men den terapiform som tingsrätten byggde sin dom på är hårt kritiserad och användes då Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, erkände ett 30-tal mord. Han dömdes senare för åtta av dem, men har i dag frikänts från alla misstankar

– Det är väldigt oroande och sorgligt att tingsrätten kunde döma på det sättet. Jag visade den här domen för Elizabet Loftus, en av världens främsta experter på falska minnen. Hon sa att det här kändes som någonting som kunde hända på 1990-talet.

Dagens Nyheter skriver i dag att pappans advokat kallat in Rickard L Sjöberg, docent i psykologi, till tingsrätten. Där ska han ha berättat att hyposbehandling kan skapa falska minnen.

– Terapeuterna kan få patienterna att tro att falska minnen är äkta. För anhöriga blir det livslånga mardrömmar. Vissa får aldrig tillbaka sina systrar, bröder, eller andra som gått i sådan här terapi. Folk blir aldrig sig själva mer, säger Dan Josefsson.

svt 2014-12-12 skrev:I dagens dom skriver hovrätten att man bedömer att målsägandes uppgifter "inte är så tillförlitliga och säkra" att de kan ligga till grund för en fällande dom.

Rätten lägger stor vikt vid att kvinnans berättelse vuxit fram över tid. Dessutom tar domstolen hänsyn till vad den anlitade experten redogjort för kring bortträngda minnen. Han sade att det finns stora risker att man skapar falska minnen.

svt 2014-11-29 skrev:Kvinnan är ju helt säker på att det har hänt?

– Tyvärr så är det så att vi kan vara fullständigt säkra på att något har hänt, fast det aldrig inträffat. Det har vi sett i forskningen i snart 20 år, där vi har planterat in minnen hos människor som sedan är fullständigt bombsäkra på att det verkligen hänt, säger Torun Lindholm.