Intressant tråd som jag inte orkar plöja just nu. Känner igen mycket hos Anastasia och håller med Aspkvinna och Sabina.

Aspkvinna skrev:Möta sig själv och få en egen självkänsla att man är annorlunda och jag säger inte att det är enkelt utan jag vet bara att jag har mått bättre av att få själkänsla i den jag är än att göra om mig. Visst är det smidigare att lära sig vissa koder så man fungerar med andra men det får ju vara någon måtta! Så länge man inte skadar någon annan med sitt jag så ska det ju inte spela någon större roll.

Jag vet inte riktigt om det är vad du menar, men jag upplever att diagnosen och kunskapen om AS gör att jag förstår mig själv och mina egenheter i relation till omgivningen bättre, så att jag har lättare att välja på vilka punkter det känns meningsfullt att försöka anpassa mig och spela/bli normal. Istället för att som förut bara känna att jag är konstig och annorlunda på en massa diffusa sätt så har jag nu en klarare karta och kan försöka prioritera vilka anpassningar jag vill lägga energin på och kan strunta i de andra som antingen inte är lika viktiga eller där jag t.o.m. ser en fördel i att vara som jag är.

Kvasir skrev:men jag upplever att diagnosen och kunskapen om AS gör att jag förstår mig själv och mina egenheter i relation till omgivningen bättre, så att jag har lättare att välja på vilka punkter det känns meningsfullt att försöka anpassa mig och spela/bli normal. Istället för att som förut bara känna att jag är konstig och annorlunda på en massa diffusa sätt så har jag nu en klarare karta och kan försöka prioritera vilka anpassningar jag vill lägga energin på och kan strunta i de andra som antingen inte är lika viktiga eller där jag t.o.m. ser en fördel i att vara som jag är.

instämmer - välformulerat Kvasir - tack!

T.

MsTibbs skrev:

Frulle skrev:Har du lyckats blivi helt "normal"?.

Jag vill INTE bli "normal".

Jag skulle inte välja bort aspergern om jag kunde; det är en del av mig. Skulle man ta bort aspergern (med bra och dåliga sidor) skulle jag bli en helt annan person. Jag vill bli normal lika lite som de normala vill bli aspergare...

Nu har du varit inne i min hjärna och snott mina tankar igen!
Skulle just skriva samma sak, ordagrant. Nästan. Litet kusligt.

För varje dag som går blir jag mer säker på:

What you see is what you get.

O man är ung och får sin diagnos känner man kanske ett behov av att finslipa sitt beteende, utseende etc för att bättre smälta in, som Anastasia föreslår.

Tonåringar är ju extremt angelägna om att likna alla andra, ha samma märkeskläder, vanor, prylar. Man ägnar väl det mesta av sin tid åt att kopiera varandra, eller? Vi är ju flockdjur, så det är nog nedlagt att försöka vara som alla andra, för att inte bli utstött ur flocken.

Under mina år utan diagnos har jag gjort de mest häpnadsväckande, avvikande, iögonfallande grejer man kan tänka sig, utan att egentligen fatta någoning....Försökte bara lösa problem så rationellt som möjligt. Någon flock hade jag aldrig tillhört.

Så när jag (en tant) åkte omkring på min minimoped, Ciao, iklädd skinnbyxa och skinnjacka (utan vaddar!), för att jag inte kunde gå eller ville bli blöt blev jag dagligen utskrattad och hånad (mest av ungdomar) UTAN att fatta varför. Jösses, tänker jag nu. Jag bröt ju mot massor av konventionella regler : tanter åker inte moped. Åker man moped får man inte ha skinnkläder hur blåsigt och regnigt det än är. Har tanten dessutom gitarr på ryggen när hon kör sin moped då är hon att betrakta som ett Ufo. Mina regelbrott gjorde tonåringarna så nervösa och rädda (tänk om jag...) att de måste skratta för att få ur sig sin ångest.

Min son, som har autistiska drag, men inte AS, gjorde detta misstag en enda gång: att åka moped med den där vanliga MC-jackan. EN GÅNG så hade han fattat och gjort sitt beslut: Jag vill va som andra i den mån jag kan och jag kan avstå från att ha den där jackan på mig och slippa ta skit.

Åldersskillnader. Om man som äldre fått diagnos är det dels lite väl sent att ändra på sig och dels inte längre så intressant. Alla blir väl lite mer individualistiska med ökad ålder och har man redan blivit ökänd, som jag, så är det ju för sent.

Har Lasse Åberg AS? Nån som vet? Samlarvurmen, stelheten etc..
Om man har det så har han ju tjänat grova pengar på att vara sig själv.
Det kan kanske för vissa profilerade aspergare vara lönsamt att vara sig själv?
Kan man inte smälta in i flocken kan man kanske i stället passa som flockledare, trendskapare, uppfinnare, nydanare, konstnär..?

Debbido skrev:Åker man moped får man inte ha skinnkläder hur blåsigt och regnigt det än är. Har tanten dessutom gitarr på ryggen när hon kör sin moped då är hon att betrakta som ett Ufo.

Ett UFO sade du? Då kan du i alla fall trösta dig med att 60 % av befolkningen tror att du finns enligt en undersökning i Aftonbladet, som Moggy länkade till i en annan tråd.

Ganesh skrev:
För varje dag som går blir jag mer säker på:

What you see is what you get.

Jag känner mig osäker på om vi är inne på samma linje här. Och talar om samma saker.

Elller om vi går på olika linjer,,, men som kanske korsar varandra ibland...

MEN: Om det du ser är vad du får, och din blick är vänd mot något du vill ha - grattis. Men om du (eller man) inte gillar det du ser (dvs uppmärksammar) så bör man kanske titta åt ett annat håll - uppmärksamma något annat. Om det nu är så att man får det man ser...

Vet inte om det här blev begripligt alls, eller bara blev typ fredagsflum....
Men jag gjorde ett försök....

Kvasir skrev:

Aspkvinna skrev:Möta sig själv och få en egen självkänsla att man är annorlunda och jag säger inte att det är enkelt utan jag vet bara att jag har mått bättre av att få själkänsla i den jag är än att göra om mig. Visst är det smidigare att lära sig vissa koder så man fungerar med andra men det får ju vara någon måtta! Så länge man inte skadar någon annan med sitt jag så ska det ju inte spela någon större roll.

Jag vet inte riktigt om det är vad du menar, men jag upplever att diagnosen och kunskapen om AS gör att jag förstår mig själv och mina egenheter i relation till omgivningen bättre, så att jag har lättare att välja på vilka punkter det känns meningsfullt att försöka anpassa mig och spela/bli normal. Istället för att som förut bara känna att jag är konstig och annorlunda på en massa diffusa sätt så har jag nu en klarare karta och kan försöka prioritera vilka anpassningar jag vill lägga energin på och kan strunta i de andra som antingen inte är lika viktiga eller där jag t.o.m. ser en fördel i att vara som jag är.

Ja, du har formulerat en hel del precis som jag tänker också. Jag har ju klivit in i min diagnos nu och har redan gått 10 år då i terapi. Efter några år när jag frågade så sa min terapeut att jag hade haft drag av känslomässig autism vilket för honom innebar att jag hade massor av känslor inombords men inte kunde definiera dom eller uttrycka vad jag kände för jag saknade helt enkelt vokabulär. Sen har jag en del starka drag ifrån min PTSD. Det har under alla år inte varit på något sätt viktigt för mig att sätta diagnoser för ingen har krävt det och jag har inte behövt den för att få någon hjälp. Så allt jag kommit fram till fungerar för mig har gjorts i perspektiv mitt inre. Har alltid varit annorlunda och nu upplever jag att efter alla år har fått en bra självkänsla som ger stödet att vara det än mer som den jag är och det finns ju massor av fördelar att inte se på saker som andra vilket jag kan se har mest varit en tillgång t ex i mitt yrke.

Jag har hela tiden arbetat efter modellen fysiskt, psykiskt och mentalt problem och hitta lösning som passar mig där jag upplever problem. Brukar likna dessa terapiår med att ha scratchat hårddisken och stoppat in något som fungerar i mer harmoni

Kvasir skrev:

Debbido skrev:Åker man moped får man inte ha skinnkläder hur blåsigt och regnigt det än är. Har tanten dessutom gitarr på ryggen när hon kör sin moped då är hon att betrakta som ett Ufo.

Ett UFO sade du? Då kan du i alla fall trösta dig med att 60 % av befolkningen tror att du finns enligt en undersökning i Aftonbladet, som Moggy länkade till i en annan tråd.

Men folk har väl lättare för att tro på saker de inte kan se än det de kan se? Och eftersom jag syns så väldigt väl finns jag antagligen inte?

Jag struntar fullständigt i om jag blir extra tråkig, asperger är inget annat än en pina.

rabarb skrev:Jag struntar fullständigt i om jag blir extra tråkig, asperger är inget annat än en pina.

... och din poäng är?

Du har två alternativ, antingen kan du lära dig leva ett liv som du trivs med trots dina svårigheter eller så kan du sitta och gnälla över hur orättvist livet är.

Debbido skrev:Kan man inte smälta in i flocken kan man kanske i stället passa som flockledare, trendskapare, uppfinnare, nydanare, konstnär..?

Precis, det är bättre att vi strävar åt det hållet.

KrigarSjäl skrev:

Debbido skrev:Kan man inte smälta in i flocken kan man kanske i stället passa som flockledare, trendskapare, uppfinnare, nydanare, konstnär..?

Precis, det är bättre att vi strävar åt det hållet.

Jo precis, jag är inte så imponerad av den där flocken faktiskt. Många sitter passiviserade och skrämda framför tv-apparaten. Zombies, lämmlar, halvt hjärndöda Mia Törnblomläsare med dålig förmåga att tänka själva.

Med en sådan flock bygger man ingen bättre värld.

Hahaha...så sant!

MsTibbs skrev:

Frulle skrev:Har du lyckats blivi helt "normal"?.

Jag vill INTE bli "normal".

Jag skulle inte välja bort aspergern om jag kunde; det är en del av mig. Skulle man ta bort aspergern (med bra och dåliga sidor) skulle jag bli en helt annan person. Jag vill bli normal lika lite som de normala vill bli aspergare...

Kunde inte ha uttryckt det bättre själv.

Jag vet inte vad normal är, jag tycker att majoriteten av de som nu ska anses vara "normala" är sjuka, det är ju bara att läsa tidningarna och se hur samhället är överlag, det som ska vara styrt av s.k. normala människor.

AS är för ärliga, raka och säger opassande saker? Det normala är alltså att vara normalt ärligt, gärna lite oärlig och så lång som möjligt dölja dina egentliga tankar och intentioner?

Begraver sej i sitt intresse, är onomalt? Att göra hafs verk här och där och aldrig få djupare kunskaper om någonting och bli en medelmåtta på allt är det normala?

En med As har fokus och siktar in sej på sitt intresse, kanske slutar han/hon som professor inom sitt specialintresse medans den ofukuserade som är normal och som inte har en enda rät linje i sitt liv slutar på McDonalds och steker hamburgare vilket är mer normalt?

Emma skrev:Jag vet inte vad normal är, jag tycker att majoriteten av de som nu ska anses vara "normala" är sjuka, det är ju bara att läsa tidningarna och se hur samhället är överlag, det som ska vara styrt av s.k. normala människor.

A....

Jo, jag håller med dig. Det är rätt störande med att folk har behov av egenintressen. Själv är jag beredd att offra en del för att vara ärlig, slippa skriva "carolas handväske-chock" trots att jag kan gå i vinst på det mm. Det finns saker man värderar högre än annat, och oärlighet eller syntetämnen är inget måste för att kunna storsälja en komersiell produkt t.ex. Själv har jag hittat en naturlig förklaring till människornas liv på jorden, då menar jag beteendet vi har i samhället. Jag tror inte att man kan dela upp folk i grupperna "AS och resten". Jag håller med rabarb att AS är en verklig pina, känner mig som ett monster-ufo. AS kombinerat med rätt personlighet tror jag dock kanske skulle vara en bra hitt; "AS förmåga och egenskaper" med förmågan att integrera med andra människor på en hög nivå vilket gör denne social.

Fanns det bot skulle jag nog vilja ha den, för då skulle vardagen och social interaktion kunna ske naturligt, och jag slippa bli frustrerad och deprimerad. Om det kostade min ärlighet eller mitt tvångs-intresse (ungefär; som min psy kallar det) - som jag har svårt att tro att det skulle kunna gå - så hade jag nog tvekat lite och frågat mig var världen var påväg. Vilket gav mig idéen till en jätteintressant tråd! (ska söka om tråden inte finns redan). Jag har nämligen en filosofisk tanke: vad är skillnaden mellan om jag eller kalle lider, då vi konkurrerar om att slippa lidelse? Mitt korta svar är ungefär: Lidelse hos mig aktiverar handligar hos mig, medans lidelse hos kalle aktiverar handligar hos kalle, vi handlar olika. Världen är inte bättre för att jag slipper den lidelsen. Hur vet jag att kalles lidelse inte är värre för mig än om jag hade den lidelsen, vi kanske är ett (men nu ska vi ta det lilla lugna i filosoferandet här )? Jag tar gärna på mig någon annas lidande då jag tycker det är mer obehagligt att se någon annan lida än att själv lida, men det kan ha och göra med att jag är j*vligt härdad, trotts mitt svaga psyke tål jag mycket då "att inte klara av det" är en del av att klara av det.

Normala tyskar lät en psykopat bli folkledare. Normala människor har varit med om att skapa diktaturer, där krävs det ju att alla tycker likadant.

Lokalpressen ställde dagens fråga till folk på sta´n: "Är ni rädda för den nya RFA-lagen?" Svar från alla: "NÄÄÄÄÄÄ, jag har INGENTING att dölja."
BÄÄÄÄ, denna fårskock, denna blinda tro på auktoriteter! Inte skulle väl någon i Sverige eller Bryssel vilja MIG något illa? Jag litar på att alla är snälla och att alla myndighetsutövare är genuint goda och aldrig skulle missbruka informationen.

Det tycks råda en stor brist på folk som tänker själva, tänker längre, tänker djupt, arbetar på att undvika diktatur.

M a o råder det en skriande brist på aspergare!

Debbido skrev:Det tycks råda en stor brist på folk som tänker själva, tänker längre, tänker djupt, arbetar på att undvika diktatur.

Kan man lugnt säga.

Debbido skrev:M a o råder det en skriande brist på aspergare!

Vete verkligen fan. Rigida, intoleranta, inte en tiondel så kunniga i den enklaste verklighet som de själva tror, kan inte se liv, helhet eller vad som är viktigast, småsnåla... nej, ska man tala generellt så tror jag inte aspergare är ett spår mindre katastrofala samhällsvarelser än NT. Och tyvärr, tänka själv är stort men det finns en gräns där det inte är värt det om man inte råkar klara själv att tänka rätt också.

Debbido skrev:Men folk har väl lättare för att tro på saker de inte kan se än det de kan se?

En aforism i världsklass!

Debbido skrev:Normala tyskar lät en psykopat bli folkledare. Normala människor har varit med om att skapa diktaturer, där krävs det ju att alla tycker likadant.

Lokalpressen ställde dagens fråga till folk på sta´n: "Är ni rädda för den nya RFA-lagen?" Svar från alla: "NÄÄÄÄÄÄ, jag har INGENTING att dölja."
BÄÄÄÄ, denna fårskock, denna blinda tro på auktoriteter! Inte skulle väl någon i Sverige eller Bryssel vilja MIG något illa? Jag litar på att alla är snälla och att alla myndighetsutövare är genuint goda och aldrig skulle missbruka informationen.

Det tycks råda en stor brist på folk som tänker själva, tänker längre, tänker djupt, arbetar på att undvika diktatur.

M a o råder det en skriande brist på aspergare!

Mycket väl funnet!
Det är klart att de normala inte bryr sig om FRA-lagen, nu när nya Sex and the City-filmen kommit...

KrigarSjäl skrev:

Debbido skrev:Normala tyskar lät en psykopat bli folkledare. Normala människor har varit med om att skapa diktaturer, där krävs det ju att alla tycker likadant.

Lokalpressen ställde dagens fråga till folk på sta´n: "Är ni rädda för den nya RFA-lagen?" Svar från alla: "NÄÄÄÄÄÄ, jag har INGENTING att dölja."
BÄÄÄÄ, denna fårskock, denna blinda tro på auktoriteter! Inte skulle väl någon i Sverige eller Bryssel vilja MIG något illa? Jag litar på att alla är snälla och att alla myndighetsutövare är genuint goda och aldrig skulle missbruka informationen.

Det tycks råda en stor brist på folk som tänker själva, tänker längre, tänker djupt, arbetar på att undvika diktatur.

M a o råder det en skriande brist på aspergare!

Mycket väl funnet!
Det är klart att de normala inte bryr sig om FRA-lagen, nu när nya Sex and the City-filmen kommit...

KrigarSjäl skrev:Det är klart att de normala inte bryr sig om FRA-lagen, nu när nya Sex and the City-filmen kommit...

Aha, det var därför de passade på att klubba igenom lagen just nu, så ingen skulle reagera.

Kvasir skrev:

KrigarSjäl skrev:Det är klart att de normala inte bryr sig om FRA-lagen, nu när nya Sex and the City-filmen kommit...

Aha, det var därför de passade på att klubba igenom lagen just nu, så ingen skulle reagera.

Kvasir skrev:

KrigarSjäl skrev:Det är klart att de normala inte bryr sig om FRA-lagen, nu när nya Sex and the City-filmen kommit...

Aha, det var därför de passade på att klubba igenom lagen just nu, så ingen skulle reagera.

Men inte är det väl bara kvinnor som är intresserad av FRA?

Fast männen hade ju fotbolls-EM. Och när det äntligen är slut så är det tydligen tennis (maken tittar jämt på sport).