Jag brukar fråga typ "Är det något på tok?" Eller liknande om dom tittar för länge. Då skäms merparten av dom och tittar bort igen.

Jag både glor själv och blir glodd på.
Eller tittar på andra och blir tittad på - beroende på aktuell sinnestämning. Ibland är det ju positivt att hamna i blickfånget.
Och att betrakta andra är för det mesta otroligt intressant.

Men det går i perioder. Ibland är det motsatsen som gäller, att jag varken vill ses eller se någon, då undviker jag att titta på folk helt enkelt och går runt som i min egen värld...vilket ifs. inte hindrar andra från att titta på mig. Men under sådana perioder försöker jag nog medvetet klä mig mer neutralt och tona ner hela min existens.

Vill man inte bli glodd/tittad på, speciellt om man väljer att klä sig uppseendeväckande(=avvikande) så folk har svårt att låta bli så "bör" man nog försöka möta blickarna man får - glo tillbaka och helst i ögonen. Då blir det obekvämt för den som glodde först. Folk ogillar oftast att bli ertappade.

Och/eller så kan man ju försöka jobba på sin egen självbild, varför är det så jobbigt att bli uppmärksammad? Varför ska jag låta mig definieras ens det minsta av andras blickar(=åsikter)?
Det finns mycket att fundera över där.

Plasticfck skrev:

ElisabetC skrev::D ..

Folk glor. Har alltid gjort och kommer alltid att göra.
På allt och alla.

Finner det själv relativt störande.
Tittar emellanåt tillbaka, spricker upp i ett leende och blinkar lite pilskt. Det brukar få de flesta att sluta. Vi är ju i Sverige och här får man ju inte le åt främlingar.. då är man ju knäpp/alkis..

HAHAHA alltså har ingen börjat ragga på dig när du blinkat ? xD
Har själv vart rädd för att prova det, eftersom jag inte direkt vill ha gensvar av män

Ja, jag skulle själv aldrig våga köra den metoden med män (såvida det inte är någon som helt uppenbart inte skulle våga ragga på en, t.ex. pubertal pojke), men jag gissar att det måste vara en alldeles förträfflig metod för stirrande kvinnor. (Förmodligen för de flesta män också, i alla fall i det här landet där "normala" människor inte brukar ragga på främlingar utan en väsentlig mängd alkohol i kroppen, men man kan ju aldrig veta vem som är "konstig" eller inte, så inte värt att ta risken.)

Skruvmejsel i ögat är rätt effektivt. Men nu råder jag ingen att göra det i och med att det är en olaglig handling. Så sådant gör man på egenrisk.

Jag har svårt att hantera människor som glor, jag känner mig besvärad men gör inget speciellt, tittar bara åt ett annat håll om det känns obehagligt och avlägsnar mig om jag kan.

Wine skrev:Jag har svårt att hantera människor som glor, jag känner mig besvärad men gör inget speciellt, tittar bara åt ett annat håll om det känns obehagligt och avlägsnar mig om jag kan.

Hur gör du om det är en man du attraheras utav?

slackern skrev:

Wine skrev:Jag har svårt att hantera människor som glor, jag känner mig besvärad men gör inget speciellt, tittar bara åt ett annat håll om det känns obehagligt och avlägsnar mig om jag kan.

Hur gör du om det är en man du attraheras utav?

Samma sak tror jag nog, drar mig undan.

Brukar bara tycka det är intressant. Spelar med och gör det bästa av det hela. Fast det gäller förstås bara om det är en tjej, annars tolkar jag det som något hotfullt.

Jag hat-älskar när folk glor på mig. När de stirrar ut mig, för att jag har fått OCD-damp eller om jag bara är lite grinig. Då brukar jag göra något av följande:

a) Glor tillbaka. Gärna medan jag gapar och försöker att se riktigt psykiskt sjuk ut.

b) Säger högt till Fenren (som att det inte är menat att någon annan ska höra, men samtidigt så pass högt, demonstrativt och tydligt att det inte finns någon risk att personen ifråga inte hör): "Titta, vilken konstig människa som står där! Hon bara glor på mig. Varför gör hon så? Vet hon om att det ser jätteknäppt ut att hon gör så? Hon kanske har ett begåvningshandikapp, för hon verkar inte alls förstå vad hon håller på med!"

c) "Vad I HELVETE glor du på!?" (om jag är på väldigt dåligt humör)

Jag bryr mig inte om folk glor. Skulle fly gymmet isf men inte då, jag gillar gymmet och stämningen där.

Ger onda blicken, eller fingret.

ps det hjälper inte mot deras stirrande, det blir bara värre

utanliv skrev:Ger onda blicken, eller fingret.

ps det hjälper inte mot deras stirrande, det blir bara värre

Om man samtidigt skriker "BAHHHHHH!!!" och gör den mest komplicerade minen man kan så tittar de troligen bort och blir rädda!

Eller så kan man säga, tyst för sig själv: "Nu börjar rösterna igen... Nej, jag vill inte! Jag vill inte!"

Helt plötsligt vill de inte att man ska lägga märke till dem.

Eller om man är modig, så kan man gå fram och fråga: "Ursäkta; har du fått en stroke?"

Wine skrev:Jag har svårt att hantera människor som glor, jag känner mig besvärad men gör inget speciellt, tittar bara åt ett annat håll om det känns obehagligt och avlägsnar mig om jag kan.

samma här eller så osynliggör jag dem i mina tankar ( läs : ignorerar , tittar ner eller bort ).

Hur jag hanterar människor som glor?

Händer ju titt som tätt på tunnelbanan att nån bara stirrar som ett fån, verkligen betraktar en med uttryckslöst ansikte alternativt fånigt frågande face.
Först ger jag dem ett snabbt ögonkast bara, nån halv sekund, för att de ska kunna notera att jag sett att de tittar. Tittar de ändå inte bort börjar jag irritera mig och känner mig provocerad och kränkt. (Är det däremot ett barn eller en människa med ett varmt leende så ler jag dock bara tillbaka och sen släpper jag fokuset på dem. Är det en kille som uppenbarligen flörtar och jag finner honom charmig/söt så flörtar jag tillbaka med samma ögonglimtar. Men är rätt blyg,hihi, så vågar inte hålla kvar blicken så länge tyvärr).
Det jag bara inte klarar av är när nån sitter och liksom BETRAKTAR mig, som att jag var en TV de intresserat tittade på, eller nån jävla tavla på ett museeum! Jag tycker att det är så ouppfostrat och respektlöst, men iallafall:
Som sagt om de inte tittar bort när de VET om att jag sett hur de stirrar, då upplever jag människan som jävligt socialt invalidiserad och plump, dum i huvet, undrar om hen är utvecklingsstörd fast det inte syns eller om hen tagit droger nyss. Typ! Blir arg, mig är det inte ok att man glor på, skiter i vad anledningen är eller vad deras problem är, vad det än är så är det fan inte mitt problem! Jag ska inte behöva utsättas för det, för jag går in i fight or flight instinkten, eller vad det heter. Fäkta eller fly alltså. Detta obehag det skapar skulle nog de flesta välja att fly.. Men istället blir jag tokaggressiv (kan även bli tokaggressiv då jag är jävligt rädd och i situationer som innebär en verklig fara för mig!) Iallafall, jag visar sedan min irritation/ogillande med tydliga blickar som inte kan missuppfattas. Vid det lagen har min puls rusat i höjden för jag börjar bli arg nu! Dessa ogillande blickar från mig får de flesta stirrare att ge upp och börja glo på nåt/nån annat än mig. Men så finns det miffon som trots detta ändå fortsätter på samma sätt.. Och DÅ, då spänner jag min allra värsta MÖRDARPSYKOPATBLICK i hen, och jag lovar, den funkar ALLTID! Finns ingen som den hittills inte skrämt livet ur! Har bl a använt den en gång mot en högt uppsatt politiker jag föraktar, varpå hens livvakt kastade in hen i bilen som körde iväg med rasande fart! Haha, dont fuck with me liksom!!
Måste bara tillägga att häromdagen "glodde" en snubbe jag känner igen sen tidigare på mig med ett face likt en ledsen vovve, som att han tänkte: "varför gillar hon inte mig?!" Åh herregud, då smälte jag, så sött! Har aldrig varit intresserad av han förr, men vid denna blick blev jag det!
Så jag kan svara: Det beror på VEM det är och HUR de stirrar pä mig!