DN skrev:Uppsala landsting behöver inte ersätta familjen till den man som filmades och visades i ett avsnitt av tv-serien ”Sjukhuset”. Tvärtom ska de anhöriga betala närmare 600.000 kronor i rättegångskostnader.
---
Ett tv-team från produktionsbolaget Titan Television AB filmade den döende mannen för ett avsnitt av TV 3-serien ”Sjukhuset”. Anhöriga kände inte till det förrän de såg honom i rutan. Enligt familjen ska varken de eller mannen ha gett tillstånd till tv-inspelningen.

Landstinget säger att man fått patientens muntliga ok.

Justitieombudsmannen granskade fallet och riktade skarp kritik mot Akademiska sjukhuset 2011. Den döde mannens familj stämde landstinget på sammanlagt 375.000 kronor för brott mot tystnadsplikten. Landstingets talan har förts av Titan Television AB:s advokater och på måndagen meddelade Uppsala tingsrätt sin dom.

KrigarSjäl skrev:-Fullständigt åt helvete.
Det borde inte vara tillåtet att filma privatpersoner hur som helst, i synnerhet inte när det handlar om sjukdom och död.

dasunbedingte skrev:Vad kan en driva för lagliga aktioner mot bolaget och sjukhuset?

Miche skrev:

dasunbedingte skrev:Vad kan en driva för lagliga aktioner mot bolaget och sjukhuset?

Mot bolaget: total bojkott av alla deras produkter (sånt märker de...), mot sjukhuset: demonstrationer, protestskrivelser mm...

dasunbedingte skrev:Vilka äger Titan?

DN Kultur skrev:Herr K, 58 år gammal, avled på Akademiska sjukhuset i Uppsala den 16 september 2007. Den direkta dödsorsaken var syrebrist. Den egentliga orsaken var cancer.

Fem veckor senare, när K:s änka och dotter tittar på tv, råkar de få in TV 3. ”Han är skitdålig, man har ringt frun och så”, säger en sjuksköterska till en annan. ”Så pass”, suckar den andra. I nästa scen talar sjukvårdarna med varandra om hur vidrigt det måste vara att kvävas till döds. Sedan skrattar de, förmodligen för att lätta på ångesten.

Det är patienten K de talar om. Minuterna innan fick man se honom rullas in till akuten och sedan (efter reklamavbrottet för bland annat fruktdryck, vinterdäck och festtoppar), får tittarna följa hur han får syrgas och höra om hans tillstånd. Dessemellan bilder av sjukhuset, i bakgrunden popmusik. Detta var ”Sjukhuset”, ett nöjesprogram, där bilder av vanställda ansikten och kameraåkningar efter springande läkare blandas med lustiga inslag från kafferummet (som när en sjuksköterska försöker äta bullar med munskyddet på).

Det gjorde de inte. Varken Akademiska sjukhuset eller tv-bolaget frågade fru K om de fick sända eller ens filma dessa scener. Av allt att döma blev inte heller K tillfrågad. Sjukhuset hävdar att så skedde, men kan varken presentera vittnen eller andra bevis. Det är begripligt. Om det verkligen inträffat att någon sköterska frågat en döende (när han filmades hade K ett dygn kvar att leva) om han har lust att vara med i nöjes-tv, kan man förstå att den personen inte träder fram.
---
Vuxna patienter har filmats utan sin vetskap, barn utan att deras föräldrar tillfrågats. Det hette i sjukhusets avtal med tv-bolaget att patienter skulle ”i möjligaste mån” lämna ett skriftligt samtycke. Redan detta finner JO helt oacceptabelt. Ett sjukhus får inte lov att genom avtal med ett privat bolag sätta sekretessregler ur spel. Vidare har JO begärt att få se underskrifterna av 37 patienter som förekommit i serien. Sjukhuset har inte kunnat visa upp en enda.

Landstingets plädering går ut på att det skall bli lättare för kommersiell tv att använda patienter som statister för tv-underhållningen. Så heter det till exempel att om nu patienten K händelsevis inte tillfrågats om samtycke, så hade han likväl en chans att säga nej. Det satt ju lappar på glasdörrarna, som upplyste om inspelningen. Landstinget inskärper inte att dessa anslag varit så tydliga att också en döende kunnat tyda dem. Men det är faktiskt vad man menar. När K filmades hade han, som sagt, en dag kvar att leva.

”Landstinget gör gällande att kärandena varit medvållande (till sin skada, min anm.) genom att titta på inslaget. Kärandena hade kunnat stänga av tv:n och hade inte behövt leta upp avsnittet på Internet.”

Men det är Titan Television AB, som betalar för deras inlagor. --- Politikerna i Uppsala län har överlåtit åt ett riskkapitalbolag i Finland att utforma landstingets inställning till integritetsfrågor på svenska sjukhus. Vilket förklarar varför dessa inlagor uppvisar så lite förståelse för patientens rättig­heter, men desto större inlevelse med tv-bolagets bokslut.

UNT Kultur skrev:Det är dokusåpan dragen till sin extrem – den där vi medverkar utan att veta om det. En man, en pappa, en morfar avled till följd av cancer i september 2007 men inte innan han hunnit bli filmad för TV3-serien "Sjukhuset". Avsnittet där mannen medverkade sändes sedan fem veckor efter hans bortgång, något som innebar en chock för de anhöriga som inte visste om mannens medverkan i produktionen.

Huruvida själva materialets karaktär är kränkande eller ej kan omöjligt vara det avgörande här. I avsnittet syns förvisso inte mannens ansikte, men hans kropp gör det och hans röst hörs. Och framför allt ser vi sköterskor som springer efter syrgas, som talar med dämpade röster i korridoren och som är märkbart påverkade av en mycket kritisk situation.

Och det är inte heller enbart det faktum att de anhöriga sett programmet i fråga som utgör kränkningen, utan naturligtvis mannens medverkan med endast en hänvisning till muntligt godkännande.

Detta betyder inte att programidén i sig är omoralisk. Tvärtom så har programmet blivit populärt hos sina tittare genom att man öppnat upp vården och främjat insyn i Akademiskas arbete. Det detta däremot betyder är att det känsliga upplägget, där människor i extremt utsatta situationer figurerar, måste hanteras med extremt varsam och inkännande hand. När mannens anhöriga får se honom kämpa för luft i ett underhållningsprogram, utan att ha vetat om detta innan, så har man inte tagit hänsyn i den utsträckning som ett program som “Sjukhuset” kräver.

UNT 2007-09-14 skrev:På senare tid har dokusåporna dessutom börjat ta upp allt fler seriösa sidor av livet. TV 3:s ny dokudrama Sjukhuset är i själva verket en seriös samhällsdokumentär, förpackad i ett förföriskt, rosa såpafluff.

I vinjetten ler Christian Wentzel, presenterad av TV 3 som "den stilige läkaren", flirtigt mot kameran. I nästa scen akutbehandlar han ett nyfött barn. Tramsiga ytligheter och det dödligaste av allvar i samma program, rosenrött och kolsvart, precis som livet självt. Det är ofta så den nya generationen dokusåpor ser ut.
Faktum är att dokusåpan äntligen har börjat göra skäl för sitt namn. Den traditionstyngda och högt respekterade tv-genren dokumentären har äntligen börjat vävas samman med den allra mest bespottade formen av underhållning, såpan

dasunbedingte skrev:Förvånar mig icke att vinstdrivande företag väljer att agera såhär - dock att de ska föra sjukhusets talan? En offentligt driven verksamhet? Ja jävlar, då är det fel.

Vildsvin skrev:

dasunbedingte skrev:Förvånar mig icke att vinstdrivande företag väljer att agera såhär - dock att de ska föra sjukhusets talan? En offentligt driven verksamhet? Ja jävlar, då är det fel.

Men även Uppsala landsting är vinstdrivande. Naturligtvis diskuteras det i ledningen hur man ska locka dit patienter från andra landsting och därigenom få pengar från de andra landstingen. Någon kläckte iden om att göra en TV-serie och det gick som det gick...