Flum. Oordning.
Det snackas ofta om skolans problem som hopplösa, att allting kräver resurser som inte finns etc.

Nå, att återinföra tyst i klassen och handuppräckning kostar inte en enda krona.
Det säger sig självt att man inte kan tillgodogöra sig undervisningen om det är ett ständigt surr i bakgrunden, en massa blippande mobiltelefoner, evigt grupparbetande och omflyttande av bänkar, ständiga schemaändringar, dörrar som hela tiden öppnas och stängs osv.

Om vi återinför ordning och disciplin har vi allt att vinna.
Sen kan barfotalärarna, reformpedagogerna, potatistryckarna och lekfarbröderna gemensamt gå i armkrok ner till närmsta sjö och dränka sig.
Skolans uppgift är att undervisa - inte att underkasta eleverna åt att ägna sig åt massage eller meditera som en indian.

På lektionstid skall det undervisas, inte lekas.
Leka får barnen göra på rasten och lärarna ska vara i klassrummet på lektionstid - inte sitta på lärarrummet och fika.

Jag tror att vurmen för grupparbetande beror mycket på att lärarna gärna vill lämna klassrummen och göra annat än att undervisa, som att sköta administration eller fika.
Och det är åt helsike.

Man behöver kunskap för att kunna utnyttja sin kreativitet och talang.

Mer om Global Innovation Index (GII):

The Global Innovation Index ranks 142 countries on their innovation readiness and performance.
---
Published annually since 2007, the GII is evolving into the chief benchmarking tool for business executives, policy makers and others seeking insight into the state of innovation around the world.
The GII 2013 looked at 142 economies, using 84 indicators, gauging both innovation capabilities and measurable results. The report is co-published by the World Intellectual Property Organization, a specialized agency of the United Nations; Cornell University; and INSEAD.
---
Switzerland and Sweden's performance reflects the fact that both countries are leaders in all components (pillars) of the GII, consistently ranking in the top 25. The United Kingdom has a well-balanced innovation performance (ranking 4th in both input and output), in spite of a relatively low level of growth in labor productivity. The U.S. continues to benefit from its strong education base (especially in terms of top-ranked universities), and has seen strong increases in software spending and employment in knowledge-intensive services. The U.S. was last in the GII top 5 in 2009, when it was number one.

http://www.johnson.cornell.edu/gii/

Det handlar alltså inte bara om skolor och utbildning. Här är de sju grupperna:

Institutioner:
Politisk stabilitet: Finland leder
Regeringseffektivitet: Danmark leder
Pressfrihet: Nederländerna leder
Lätthet att starta företag: Nya Zealand leder

Humankapital och forskning:
Elevers prestationer i läsning, matematik och naturvetenskap: Kina leder
Kvalitet på universitet: UK leder

Infrastruktur:
Användning av informationsteknologi: Hongkong leder
Miljöutförande: Schweiz leder

Creative outputs (Kreativa uteffekter?)
Nya affärsmodeller: Finland leder

Sen är det Market sophistication, Business sophistication och Knowledge and technology outputs. Sverige nämns inte som ledande någonstans men är kanske tvåa i många el i andra av de 84 indikatorerna.

KrigarSjäl skrev:På lektionstid skall det undervisas, inte lekas.

Alldeles riktigt!

I det följande fokuserar jag matematikämnet.

Undervisning innebär att läraren under lektionerna bedriver en verksamhet som fokuserar dialog med eleverna om matematik. Tyvärr ägnas alldeles för stor andel åt lektionstiden i matematik åt enskilt arbete. Detta har visat sig vid flera nationella utvärderingar av matematikundervisningen i grundskolan.

Enskilt arbete innebär att eleverna sitter och "räknar" uppgifter från läroboken.
Därmed utnyttjas inte lektionerna åt att diskutera olika sätt att lösa uppgifter, att "vrida och vända" på begrepp, olika strategier vid problemlösning, att eleverna för hjälp med att utveckla strategier, att generalisera, ja uppräkningen av sådana aktiviteter kan göras lång.

Att läraren visar en, eller ett par "mönsterlösningar" inför eleverna som följs av enskilt arbete är, enligt mig, inget annat än förspilld undervisningstid.

Visst måste även färdighetsträning ägnas tid, men i första hand ska lektionerna ägnas åt undervisning. Ren färdighetsträning kan förläggas på annan tid.
Har man väl förstått vad man gör finns ingen anledning att "avverka" flera uppgifter av samma art.
Snacka om att många elever tycker matematiken är tråkig och inte ger stimulans.

Detta kräver naturligtvis lärare som har mycket goda kunskaper i matematik.
Lärare med bristfälliga kunskaper blir "beroende" av läromedlet, som då blir det undervisningen utgår från. Det är helt naturligt att så är fallet men det är definitivt inget som gynnar undervisningen.
Lärare med goda ämneskunskaper kan kritiskt granska läromedlet utifrån gällande styrdokument -
vad är bra, vad kan lyftas bort, vilka moment behöver jag själv komplettera?

Men det borde vara självklart att lärare har gedigna kunskaper i de ämnen de undervisar?
De flesta av oss förutsätter troligen att läkare, hantverkare och andra yrkesgrupper kan sina saker.

Tyckte denna artikel var rätt intressant angående Sverige och dåliga skolresultaten:

DN - ”Skolresultaten sänks av spektakelkulturen”
Uppdaterad 2014-01-09 14:21. Publicerad 2014-01-08 09:48

Vad ska råda bot på Sveriges dalande Pisaresultat? Skolans förfall är ett symptom på en mer djupgående kulturell kris, menar den amerikanske författaren Chris Hedges. Han lägger skulden på kulturindustrin.

”Det finns i dag alltför få exempel på att du har något att vinna på att vara en läsande människa i vårt samhälle. De flesta människor som uppmärksammas i vår kultur är inte läsare eller intellektuella”, skrev SvD:s kulturchef Daniel Sandström samma vecka i Pisahaveriets svallvågor.

Chris Hedges, Pulitzerprisbelönad journalist, författare och tidigare korrespondent på New York Times, menar att det finns ett direkt samband mellan expansionen av kulturindustrin och minskningen av läskunnighet:

– Ja, absolut. När politiska system förfaller, vilket genom historien går tillbaka till Colosseum och republikens upplösning i Rom, uppmuntras folk att investera sitt känslomässiga och intellektuella liv i skådespel, antingen sport eller någon annan form av underhållning. I USA har vi massiva arenor för över 100 000 åskådare. Städer som vittrar sönder av massarbetslöshet, förfallande infrastruktur och kraftigt minskad offentlig välfärd bygger gigantiska fotbollsarenor för skattepengar. Det handlar om bröd och skådespel, säger han.

Nedanstående förvånade mig rätt mycket, bl.a. att nära en tredjedel av av USAs befolkning är antingen analfabeter eller knappt läskunniga:

Lässvårigheterna i USA beskrivs som epidemiska. Enligt statistik i boken (som utkom 2011) är sju miljoner amerikaner analfabeter och ytterligare 27 miljoner är oförmögna att läsa tillräckligt bra för att skriva en jobbansökan. 30 miljoner kan inte läsa en enkel mening och 50 miljoner läser på en fjärde- eller femteklassares nivå. Nära en tredjedel av landets befolkning är antingen analfabeter eller knappt läskunniga – en siffra som ökar med 2 miljoner om året. Inte oväntat avspeglas den sjunkande funktionella läsfärdigheten också i medievanorna. År 2007 läste 80 procent av amerikanska familjer inte en enda bok. Samtidigt ser genomsnittsamerikanen på tv mer än fyra timmar om dagen.

– Skådespelssamhället förutsätter en befolkning som inte längre undersöker eller förstår maktstrukturer. Såväl politik som konst utövas i ett känslomässigt drivet landskap som också kommersialiseras. Det leder till ett slags historisk amnesi som gör att människor inte längre kan förstå de krafter som kontrollerar deras liv, säger Chris Hedges.

Intressant, Wine.

Fraktal skrev:Har man väl förstått vad man gör finns ingen anledning att "avverka" flera uppgifter av samma art.

Repetition kan dock vara bra för minnet.

Wine skrev:Chris Hedges, Pulitzerprisbelönad journalist, författare och tidigare korrespondent på New York Times, menar att det finns ett direkt samband mellan expansionen av kulturindustrin och minskningen av läskunnighet:

Tja, varför lära sig använda huvudet om det enda som spelar roll är en snygg kropp?

plåtmonster skrev:

Fraktal skrev:Har man väl förstått vad man gör finns ingen anledning att "avverka" flera uppgifter av samma art.

Repetition kan dock vara bra för minnet.

Repetition är bra, framförallt för alla dem som inte begåvats med ett bra minne, att nöta in kunskap, det skiljer sig ju individuellt hur bra minnet är.

Repetition behöver de allra flesta av oss och har sin viktiga funktion för att vidmakthålla kunskaper.

Repetitivt "avverkande" av många likartade uppgifter är inte detsamma som repetition.

Olika individer har olika förutsättningar och behöver därmed olika mycket undervisning och färdighetsträning. Vissa elever behöver inte göra många uppgifter medan andra behöver mer träning.

Undervisningen ge alla elever möjlighet att uppnå tillräckligas kunskaper, något som kan vara svårt att uppnå med stora elevgrupper (vilket ofta innebär stor "spridning" av de individuella förutsättningarna).
Läraren, och ytterst skolledningen, har ansvaret för att tillse att detta låter sig göras.

Jag avskydde repetition. Jag kan inte förmå mig själv att läsa en text mer än en gång, jag ser nästa mening framför mig. Det jag avskyr mest är närvaroplikten samtidigt som all förväntas lära sig exakt samma saker i samma takt. Av ca 95 elever fick jag tredje högst poäng på nationella provet i ett ämne men fick inte ett betyg för jag hade för låg närvaro. Sjukt irriterad på att skolan är så stelbent. Det var med nöd och näppe att jag klarade av ett godkänt betyg i svenska, och borde fått ett icke godkänt om kriterierna följts till punkt och pricka.

Tydligen viktigare för skolan att tvinga elever repeterar sådant som de kan än att slå in sådant de inte kan i huvudet. Disciplin och ordning är nog viktigast men efter det anser jag att skolan borde inse att alla barn inte lär sig samma saker lika fort.

Min bror tvingas sitta och repetera saker han rimligen kunde för två år sedan. Min bror är 11 år. Han klarar av enklare roten ur tal och kan multiplicera med med två decimaler om det är enklare tal, typ 6,25x4, i huvudet kanske skall tilläggas, papper och miniräknare har jag lärt honom är fusk. Men han tvingades sitta med alla andra och repetera 5:ans multiplikationstabell. Det är inte osannolikt att skolan har förstört matematik för honom flera år framöver genom att tvinga honom repetera saker som han redan kan. Jag fullständigt avskydde det.

Repetition förstör studievilja. Jag sket i att gå på de ämnena, vissa lärare accepterade det men vissa ansåg att vilken plats vid vilken tid man befinner sig är viktigare än vad man presterar på prov. Blir sjukt irriterad på sådana dumheter. Skolan är skapad för medelmåttor, är man för snabb eller långsam så är man körd.

Be honom att strunta i läraren i de ämnen där han kan ämnet? om han kan multiplikationen mm så kanske han kan gå vidare till högre svårighetsgrad?

Det är trots allt avgångsbetygen i 9:an som är viktiga för att söka sig vidare. Inte vad man hade för sig i mellanstadiet. Förvisso finns det betyg i årskurs 6. Men ofta byter man lärare till högstadiet så det borde finnas goda chanser att köra över skolsystemet tills dess.

plåtmonster skrev:Be honom att strunta i läraren i de ämnen där han kan ämnet? om han kan multiplikationen mm så kanske han kan gå vidare till högre svårighetsgrad?

Det är trots allt avgångsbetygen i 9:an som är viktiga för att söka sig vidare. Inte vad man hade för sig i mellanstadiet. Förvisso finns det betyg i årskurs 6. Men ofta byter man lärare till högstadiet så det borde finnas goda chanser att köra över skolsystemet tills dess.

Så man skall tala om för en kille på 11 år att han skall skita i att gå på de lektioner där han känner att han kan? Vad menar du med att gå till nästa svårighetsgrad? Det är inget som skolan hjälper någon med. För det första verkar läraren vara en begränsning kunskapsmässigt vilket kan tyckas märkligt men så verkar det vara, för det andra ligger det inte i skolans intresse att lära barn sådant som ligger utanför skolplanen. I fjärdeklass räcker det tydligen med att kunna multiplicera 4 med 5, just detta var förra vintern. Vad har skolan för incitament att lägga tid på elever så att de lär sig mer? Inga alls bortsett att elever skall få bättre betyg men där är det viktigare att alla får godkänt än att några får högre betyg. De elever som man redan bedömer klarar av högsta betyg i ett ämne har man ingen anledning alls att stimulera, bortsett att de måste vara i skolan för vi har skolplikt.

Han är relativt askass på att rita och skriva berättelser. Det har föreslagits att han får gå på någon parallellklass lektioner istället och antingen rita eller skriva, egentligen vad som helst bortsett matte då det är det enda han ligger före på. Men så kan man tyvärr inte göra, det blev någon obalans mellan barngrupper.

Jag hade behövt få rejält med stryk i skolan för att sitta och lyssna på gubbar och kärringar som upprepar sådant jag förstod för flera år sedan. Antingen får skolan ge mig stryk så jag är där och även uppfyller närvarokraven och inte bara kunskapskraven eller så får skolan inse att elever lär sig olika fort och tillåter elever att lära sig olika fort och på så vis stimulera. Eller så kan man bli mer flexibel och skicka personer som är dumma i huvudet när det kommer till typ svenska som jag är på svensklektioner istället.

Edit: Poängen är att uttråkade elever blir stökiga. Jag hade helt okej mattelärare som sade till mig att jag inte behöver gå på lektionerna. I gymnasiet sade matteläraren till mig att denne inte vill ha mig på lektionerna. Skall jag vara där får jag vara tyst men för henne var det lättare att säga till mig att jag får det betyg jag skriver på provet och inte behöver gå dit. Vilket var en utmärkt lösning där och då.

Att många är stökiga kan mycket väl bero på understimulering.

Fraktal skrev:Repetition behöver de allra flesta av oss och har sin viktiga funktion för att vidmakthålla kunskaper.

Repetitivt "avverkande" av många likartade uppgifter är inte detsamma som repetition.

Olika individer har olika förutsättningar och behöver därmed olika mycket undervisning och färdighetsträning. Vissa elever behöver inte göra många uppgifter medan andra behöver mer träning.
...

Läste i dagens DN studietekniksexperten Mats Eneroths tips och råd för att studera effektivt och lyckas med bättre med sina studier. Han anser att man kan få toppbetyg utan att slita ut sig om man bara använder sig av en bra studieteknik. Han framhåller vikten av att repetera, att det är väldigt viktigt.

Här är hans åtta tips:

1. Börja i tid.

2. Skaffa en översikt över det du ska lära dig genom att skumma igenom litteraturen och läsa rubriker, faktarutor och tabeller och modeller.

3. Förbered dig innan föreläsningarna.

4. Anteckna i olika färger och illustrera med teckningar.

5. Du behöver inte läsa all kurslitteratur från pärm till pärm. Satsa på en bok och kolla vad som skiljer de andra från den.

6. Repetera det du har lärt dig 10 minuter efter föreläsningen, en dag efter, en vecka efter och en månad efter.

7. Använd olika knep för att minnas exempelvis genom att associera till bilder eller berättelser. Du kan också minnas genom att göra rim.

8. För att läsa snabbare kan du lägga en penna under raden du läser. Du kan också lära dig att gruppera ord. Det kan öka lästakten med 30 till 50 procent.

Mats Eneroth är huvudförfattare till böckerna "Studieteknik för Gymnasiet/Komvux" och "Studieteknik för Universitet/Högskola" och håller också föreläsningar i studieteknik.

Azo85 skrev:

plåtmonster skrev:Be honom att strunta i läraren i de ämnen där han kan ämnet? om han kan multiplikationen mm så kanske han kan gå vidare till högre svårighetsgrad?

Så man skall tala om för en kille på 11 år att han skall skita i att gå på de lektioner där han känner att han kan? Vad menar du med att gå till nästa svårighetsgrad?

Jag antar att han menar sitta med på lektionerna, men göra vad han vill, t ex läsa i någon egen mer avancerad mattebok.

Jag tycker det är förjävligt att elever som redan kan det som avhandlas ska vara tvingade att närvara på lektioner, det saboterar lusten att studera fullständigt och med tiden kan elever som skulle fått högsta betyg i ett ämne i nian (eller kanske före nian) få betydligt mycket sämre betyg (vilket hände mig).

Skolan måste anpassa sig och se till att alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen (vilket de ska enligt lag) men de skiter i det och räknar med att slippa bli anmälda och fällda för brott mot skollagen.

@nescio, Precis.

@Miche, Det behövs nog att man tvingar skolan istället om det skall hända något.

Stockholm stad gör årligen en undersökning där de frågar ut eleverna i några årskurser om skolan, förra året svarade nära hälften av eleverna i åttonde klass, 47 procent, att de upplever att de blir störda på lektionerna:

DN - Edholm vill ta krafttag mot stökiga klassrum
Publicerad 2014-01-20 09:20

Två av tre granskade grundskolor får nu kritik av Skolinspektionen för brister i trygghet och studiero.
Nästan hälften av Stockholms åttondeklassare säger att de blir störda på lektionerna.

I 2012 års Pisa-rapport framhålls att klassrumsklimatet i Sverige är bland de stökigaste i hela OECD-området. Det fångades in med påståenden som att eleverna inte lyssnar på vad läraren säger och att det är oväsen och oordning på lektionerna.

– Vi måste bli tydliga med vad som förväntas av eleven – och faktiskt också av föräldrarna, säger Lotta Edholm.

Sedan den nya skollagen kom finns, påpekar hon, fler sanktionsmöjligheter om elever kommer för sent, skriker och stör eller använder mobiltelefonen på ett sätt de inte får.
Lärare får visa ut elever, ge dem kvarsittning och skriftlig varning. Elever kan omplaceras mot föräldrarnas vilja eller stängas av, lärare får omhänderta mobiltelefoner och andra störande föremål.

Tror inte att problemen i skolan handlar så mycket om brist på ekonomiska resurser utan disciplinproblem och problem med ordning i klassrummen, läste också en insändare publicerad i lördagens DN, där en gymnasieelev beskriver sina upplevelser och sin uppfattning:

Problemet är att svenska elever i stor utsträckning är lata, odisciplinerade och bortskämda. Det är coolt att vara den som inte har någon aning om vad han/hon ska göra efter en genomgång och att inte fatta något på provet.

Jag är uppriktigt oroad över att det är mina klasskamrater som ska bygga ett framtida Sverige. Jag skulle inte vilja att mina barn skulle gå i en skola där ens energi och kreativitet ska bli bestulen av barn med brist på disciplin, barn vars föräldrar tror att det är skolans sak att uppfostra ens barn.

Insändaren avlutas med:

I Sverige är attityden att vad man än gör så klarar man sig ändå på ett eller annat sätt.

Ovanstående har även jag hört elever uttrycka när jag var yngre, att man kan ju alltid leva på soc eller bidrag så motivationen att anstränga sig i skolan kanske inte är lika hög som i länder där välfärdssystemet inte är lika utbyggt som det är i dagens Sverige?

Med tanke på hur samhället fungerar så kanske det har ett visst samband med dessa som "klarar sig på något sätt".

De som faktiskt vet att de kommer att klara sig på något sätt på riktigt tenderar nog snarare att vara de som presterar bäst i skolorna i Sverige.
Det är ju intressant att någon konstaterar att det finns enorma problem i USA med lässvårigheter och sedan tror på att det är våra trygghets system som får folk att prestera dåligt i skolan.
Skulle det vara så så skulle man ha betydligt mindre analfabetism i USA.

På den gamla goda tiden när jag var barn så diskuterades politik även i arbetarhem (iaf i mitt). Men har dagens föräldrar helt tappat politikintresset, pratar de aldrig med sina barn om samhällsfrågor? Ja, en pluggskola skulle ge barnen det som de ev inte fick från sina föräldrar.

UNT Debatt skrev:Jag har nu vikarierat i tre år för lärare som ”gått in i väggen” eller hastigt försvunnit. Senast i januari var det för en lärare som stack från ett yrkesprogram i Västerås. Vid starten lät jag 120 elever i samhällskunskap svara på 28 frågor om samhället. Det blev nästan bara blanka svar. De flesta visste dock vad inflation var.

På frågan om vilka borgerliga partier det finns i Sverige, skrev lika många Socialdemokraterna som M, FP, KD och C. Några räknade upp alla partier de kunde. FN ”hjälper folk” eller ”skapar fred”. Ingen visste vad EU var. Några få av visste vad ordet opinion betydde och varför demokrati är bra, men flertalet hade ingen aning. Nästa år ska de delta i valen som medborgare.

http://www.unt.se/debatt/vem-leder-den- ... 65622.aspx

Man kanske ska vara glad att de iaf visste vilka partier som fanns, även om de inte hade en aning om vad de stod för. Nästa generation kanske inte ens vet det. Skolan får fråga om kändisar inom sport, musik etc i stället. Och datorer och internet vet troligen eleverna mer om än lärarna.

Vad har de gjort under elva år i skolan? De kan inte skilja mellan höger och vänster och väldigt få har insikter om samhället.
---
Huvuddelen av eleverna i enkäten är ”svenskar” med vanliga -sonnamn. Men de kommer inte ifrån hem med studievana föräldrar. Så svenska skolan klarar inte längre av att kompensera barn ens i sådana familjer?

Och orsaken menar läraren är att barnen inte längre läser böcker. Skolan har inte längre råd med klassuppsättningar av böcker. Inte heller är det säkert att de barn som behöver det får tillgång till speciallärare. Tänk om en lärare kunde skriva ut extra stöd som en läkare skriver ut recept.

Det måste finnas garantier att åtgärder som bygger på utredningar ska genomföras snarast, (kanske som vårdgarantin).

Mina lärare på högskolan var oroade över att standarden på elever hade sjunkit redan i mitten på nittiotalet.
Så både sossarna och borgarna har kontinuerligt misslyckats med skolan väldigt länge nu.

Det är för att dagens skola bara ger utökat stöd till elever med svårigheter, aldrig till elever som behöver ytterligare utmaningar. Jag har egen erfarenhet av detta så jag vet vad jag pratar om.

Min kusin, som har ADHD, får alla extra-resurser, och det tycker jag är fel. Får en med svårigheter inte utökat stöd tar det hus i helvetet, men när en smart, studietörstande flicka inte får den stimulans hon borde kräva är det ingen som reagerar.

Politikerna borde ta sitt ansvar och det nu!

De studietörstande eleverna kan läraren ordna genom att ge avancerat läromaterial och låta denna läsa på egen hand.

HD: På skolturné

Skolverket är ute på turné för att tala med lokala politiker och skolledare efter de dystra Pisaresultaten.

HD: Fler år i skolan ger resultat

Att återupprätta den svenska kunskapsskolan är ett långsiktigt arbete, skriver två M-riksdagsledamöter.

Sedan alliansen tillträdde år 2006 har vi arbetat för att kunskapsskolan åter ska gälla. Vi vill att den svenska skolan ska ge varje elev möjlighet att lyckas med sin skolgång och nå kunskapsmålen. För att ytterligare stärka grundskolan lägger alliansen därför fram tre konkreta förslag: tioårig grundskola, förlängd skolplikt samt obligatorisk sommarskola. Vi fortsätter vårt långsiktiga arbete för att vända de fallande resultat vi har sett sedan 1990-talet.

Mer av stökiga klassrum och för lite lärartid samt läxläsning utan hjälp kurerar allt?