Hej detta kommer nog säkert vara en väldigt lång text men jag måste få ventilera ut mig detta någonstans och få svar.

Det är ju nu så att jag har asperger och har för ca 1-2 veckor sedan lärt mig känna en annan tjej med asperger.
Vi var ett gäng under nyår (ingen alkohol) som hade det jätte trevligt tillsammans och det var denna tjej här som jag verkligen föll för direkt.
Vi har samma humor, samma intressen, hon skrattade åt ens skämt man sa och är väldigt söt. Saken är också att hon har Ångest, Bipolär och Asperger.
(Måste tillägga att sist jag var kär var i 7an)

Det var ju så att hon glömde sin ångest medicin hemma så hon fick lite små ångest attacker som t.ex hon satt och skakade och då försökte jag lugna ner henne genom kroppskontakt som jag blev förvånad över hon inte schasade iväg mig när man "tog på henne".
Men men, tiden går, vi har alla jätte roligt och jag blir mer och mer intresserad av henne. Vi sov i samma säng (säkert inget speciellt med det eftersom hon är väldigt speciell av sig på ett bra sätt).
Som tur var så fick jag hennes kontaktuppgifter som t.ex mobilnummer och fejjan.

Sedan efter nyår så måste jag tillbaka till mitt boende (som för övrigt är inte ett LSS boende men ett SOL boende, jag blev fel placerad) och där har jag bara mått dåligt i över 1 månad.
Jag bryter ihop när jag kommer dit, jag börjar få katastrofal tänkade som t.ex att jag kommer aldrig att få en tjej, ingen kommer att gilla mig och att jag kommer att sumpa detta.

En dag går och jag ska gå på ett konvent för manga och anime med denna tjej och dom andra som jag träffade under nyår. Vi har det riktigt jävla roligt och trevligt under konventet.
Jag försöker ge henne ögonkontakt och "teasa" henne. Hon besvarar dom och närhet blir hon bara mer och mer okej med.
Jag märker en dag att hon inte mår bra, hon går iväg från gruppen och sätter händerna framför ansiktet osv. Jag säger att vi borde gå och lägga oss, hon är tveksam i början men säger okej efter ett tag.
Vi går och lägger oss, ingen av oss kan sova så jag försöker vara lite skojjig av mig och göra konstiga grejer med min sovsäck, hon fnittrar lite och frågar om jag inte kan sova.
Jag svarar med att jag inte kan såklart, jag tar upp mobilen och börjar pilla runt med den, hittar lite smått roliga saker och hon sätter sig bredvid mig, jag märker att hon skakar jätte mycket och försöker att "lugna" ner henne med att klappa henne å så.
Det blir bättre efter ett tag och vi båda går och lägger oss på varsina platser i sovsalen.

Sista dagen sedan på konvetet så är alla deppiga eftersom att tjejen jag gillar bor i värmland och jag i stockholm och sen dom andra i typ GBG och andra ställen. Men vi försöker ha så roligt vi kan ha!
Sedan när vi är i centralen och väntar på hennes tåg så kramar hon alla. Sen kramar jag henne och hon tillåter mig att krama henne väldigt länge eftersom att jag kommer att missa henne.
Hennes tåg kommer och vi alla vinkar och säger hejdå.

Sedan så skall vi alla andra åka hem och vi gör det.
När jag kommer hem så får jag (jag antar) en ångest attack, kan inte sluta gråta, tänker på henne hela tiden, äter jätte dåligt och känner att jag inte vill vara vaken (inte ta självmord eller så), vill bara inte vara vaken och tänka på detta.
Jag har varit såhära ända sen den 4 Januari och vet inte vad jag ska göra.

Nu har jag lite mera och berätta.
Vi pratar på fejjan lite då och då men det är alltid jag som börjar fråga saker och jag måste fråga mycket frågor innan jag får ett långt svar eller en mening, annars så brukar det vara svar som "mm" "okej" "typ" "jupp jupp" "jodå". Och då känner jag, gillar hon inte mig? Är jag jobbig? Borde jag trappa ner på frågor?
Det jag frågar är det vanliga som t.ex
Hur mår du? Är allt bra? Vad händer idag? Jasså? osv...

Men saken är också att när jag pratar med henne själv i fejjan å så, så har jag inga problem alls att prata men när det kommer till skype så är jag knäpptyst och vet inte vad jag ska säga.
Hon är också mycket mera pratgladare i våran gruppchatt vi har på fejjan också.
Och då känner jag ännu mera "hon gillar mig säkert inte, hon tycker jag är säkert tråkig, jag är jobbig" Och jag blir ännu mera deppigare.


Men! när jag väl pratar med henne så får jag lite mera svar tillbaka nu.
Hon är ju bipolär av sig så jag försöker hjälpa henne om hon mår dåligt eftersom hon har också haft självskadebeteende i många år.
Jag svarar med att jag själv vet hur det är och eftersom vi båda har asperger så kan vi hjälpa varandra. Och att vi alla gillar henne för den hon är. Och hon inte ska tänka dåligt.

Vi har också pratat om samma intressen som t.ex anime, manga, musik, sexuelläggning.
Vi båda gillar exakt samma saker och vi har samma sexuelläggning (Dvs bi).

Sedan så kom vi in på att båda gillar tatueringar och hon ska skaffa en ny snart och då frågade jag vad det ska stå och det ska stå en text som betyder mycket för henne och då frågade jag vad det betydde.

Hon svarade med att "Jag har haft självskade beteende i många år nu och det betyder mycket för mig".
Betyder detta att hon litar på mig? Eftersom för mig är det en rätt så stor sak att säga.


Lite mera nu, är nästan klar!
Det hoppar säkert runt lite i denna tråd men jag försöker så gott jag kan.

Jag känner en sådan ångest och press varje gång vi ska prata, vare sig på skype eller fejjan. Jag är verkligen knäpptyst eftersom jag inte vet vad jag ska säga, och då hamnar jag i en ond spiral och tänker "Om inte jag säger något så kommer hon inte gilla mig eftersom jag är så tyst av mig i verkligheten" Och då är jag verkligen tyst och bara tillägger lite skämt och ord åt sidan när någon annan pratar.
Men på fejjan däremot så är jag rätt så pratglad och försöker visa intresse för henne men det känns som hon inte gör detsamma tillbaka.


Jag är på nån anledning avundsjuk att hon "stalkar" en person som hon har gjort nu rätt så länge men har inte denna persons telenummer, och jag blir paranoid och typ frågar på ett ställe som man är anonym på om hon är kär i någon, då svarar hon "Ja". Och då känner jag mig ännu mera piss eftersom denna person som hon stalkar också har skrivit där som t.ex
"*namn* vågar inte erkänna att han vill ha dig".
Jag känner mig själv äcklad för att jag gör detta jag gör, känns som att jag stalkar henne.

Jag hade tänkt att fråga henne om jag skulle kunna komma över nu nästa helg och umgås. Är det för tidigt? Är jag för pushy? Gör jag något fel?

Tänker jag allt för mycket på detta? Ska jag ge upp på henne? (Vill verkligen inte för att jag gillar henne så väl mycket). Ska jag fortsätta att köra på? Hur vet man att hon gillar mig tillbaka? Hur lång tid borde man vänta innan man säger att man gillar en person?



Hoppas att ni inte får huvudvärk av detta men jag måste verkligen få ventilera.

Blork skrev:Vi pratar på fejjan lite då och då men det är alltid jag som börjar fråga saker och jag måste fråga mycket frågor innan jag får ett långt svar eller en mening, annars så brukar det vara svar som "mm" "okej" "typ" "jupp jupp" "jodå". Och då känner jag, gillar hon inte mig? Är jag jobbig? Borde jag trappa ner på frågor?
Det jag frågar är det vanliga som t.ex
Hur mår du? Är allt bra? Vad händer idag? Jasså? osv...

Om du mest frågar såna tråkiga och generella frågor så är det väl inte direkt konstigt att du får lika tråkiga svar tillbaka.

Men nä hon verkar inte gilla dej mer än möjligtvis som vän, fast du kan ju alltid testa och berätta för henne vad du känner, det är ju inte omöjligt att bara det i sej kan förändra något. Fast vänta inte med det isåfall utan berätta det så snart som möjligt.

Cyan skrev:
Om du mest frågar såna tråkiga och generella frågor så är det väl inte direkt konstigt att du får lika tråkiga svar tillbaka.

Men nä hon verkar inte gilla dej mer än möjligtvis som vän, fast du kan ju alltid testa och berätta för henne vad du känner, det är ju inte omöjligt att bara det i sej kan förändra något. Fast vänta inte med det isåfall utan berätta det så snart som möjligt.

Har du några tips på vad mera man kan fråga?

Detta låter väldigt enkelt men det fungerar extremt bra.

Fråga henne rakt ut om hon är intresserad av ett förhållande med dig.

Jag gör det mot tjejer jag är intresserad av, fungerar väldigt bra och man får ett ärligt svar.

Prova!

Blork skrev:

Cyan skrev:
Om du mest frågar såna tråkiga och generella frågor så är det väl inte direkt konstigt att du får lika tråkiga svar tillbaka.

Men nä hon verkar inte gilla dej mer än möjligtvis som vän, fast du kan ju alltid testa och berätta för henne vad du känner, det är ju inte omöjligt att bara det i sej kan förändra något. Fast vänta inte med det isåfall utan berätta det så snart som möjligt.

Har du några tips på vad mera man kan fråga?

Frågor som inte går att svara sådär kortfattat och generellt på helt enkelt, saker som går att diskutera. Hurmårdu/alltbra/gördu är ju frågor som man mest bara ställer för att etablera kontakt, typ likvärdigt med "hej", och sen efter det går man över till det man egentligen vill fråga och prata om.

Cyan skrev:

Blork skrev:

Cyan skrev:
Om du mest frågar såna tråkiga och generella frågor så är det väl inte direkt konstigt att du får lika tråkiga svar tillbaka.

Men nä hon verkar inte gilla dej mer än möjligtvis som vän, fast du kan ju alltid testa och berätta för henne vad du känner, det är ju inte omöjligt att bara det i sej kan förändra något. Fast vänta inte med det isåfall utan berätta det så snart som möjligt.

Har du några tips på vad mera man kan fråga?

Frågor som inte går att svara sådär kortfattat och generellt på helt enkelt, saker som går att diskutera. Hurmårdu/alltbra/gördu är ju frågor som man mest bara ställer för att etablera kontakt, typ likvärdigt med "hej", och sen efter det går man över till det man egentligen vill fråga och prata om.

Jag har frågat lite andra frågor som leder till små korta diskutioner, men inget mera än det.
Eftersom jag har asperger så har jag det väldigt svårt att leda konversationer och starta dom men jag försöker mitt bästa

cc33314 skrev:Detta låter väldigt enkelt men det fungerar extremt bra.

Fråga henne rakt ut om hon är intresserad av ett förhållande med dig.

Jag gör det mot tjejer jag är intresserad av, fungerar väldigt bra och man får ett ärligt svar.

Prova!

Det här!

Jag kan självklart inte veta hur just den här tejen känner och tänker då alla är individer och fungerar på olika sätt.
Men jag har själv varit en ung tjej med både AS och tidigare djupa depressioner och på den tiden hade jag en del killar omkring mig som senare visade sig ha haft intresse för mig utan att jag ens visste om det.

Ärlighet är alltid bäst i sådana här situationer!

Ja, det finns en risk att hon inte delar dina känslor.
Men är det då inte bättre att veta det nu så att du kan gå vidare med dit liv och slippa leva i ovisshet?

Dessutom finns ju chansen att hon är intresserad av dig också, och då är det viktigt att hon får veta om dina känslor i tid, annars kanske någon annan väcker hennes intresse och då brukar det vara försent att säga något.

Säg som du känner och ge henne tid att tänka över saken.

Sedan verkar det som om ni båda har det väldigt jobbigt känslomässigt även utanför relationen till varandra.
Jag vill påminna om att även om det kan kännas som det i början, så kan man inte bli helad av en annan person, så om ni blir ett par så ta för all del hand om varandra men glöm inte att ta hand om er själva också, sträva mot att bli av med självskade beteenden för sådan kan förstöra kärlek i längden.

Önskar er båda lycka till, hoppas allt går bra.