slackern skrev:Bland det lustigaste jag har hört var en kille från Överkalix. När han satte igång med sin dialekt fattade jag inte ett ord.

Enligt en pitebo jag gjorde lumpen med pratar de tydligen extremt långsamt i Överkalix, han drog skämt om fallskärmshoppare därifrån som skulle veckla ut skärmen efter att ha räknat till tre men han landa först.

Ids måste väl ändå vara mer välspritt och använt än att det är dialektalt?

Moggy skrev:Ids måste väl ändå vara mer välspritt och använt än att det är dialektalt?

I delar av landet säger man "gitter inte" istället

Moggy skrev:Ids måste väl ändå vara mer välspritt och använt än att det är dialektalt?

eller så är det ursprungligen dialektalt men sedan insåg flera att det är rätt kul utryck?

i skåne är det "gider inte" ... svårt att skriva det fonetiska uttalet då jag inte skriver fonetik ... men variationer på samma ord med samma betydelse

Jag gillar skånska 'rääligt ' också xD
betyder äckligt kort

Huggorm skrev:

slackern skrev:Bland det lustigaste jag har hört var en kille från Överkalix. När han satte igång med sin dialekt fattade jag inte ett ord.

Enligt en pitebo jag gjorde lumpen med pratar de tydligen extremt långsamt i Överkalix, han drog skämt om fallskärmshoppare därifrån som skulle veckla ut skärmen efter att ha räknat till tre men han landa först.

Då hade han och jag olika erfarenheter utav det. Men jag vill minnas att alla pratar sävligt där uppe. Sedan får du tänka på att STHLM och Piteå har andra förutsättningar för att förstå dialekter från respektive närområde.

slackern skrev:Då hade han och jag olika erfarenheter utav det. Men jag vill minnas att alla pratar sävligt där uppe. Sedan får du tänka på att STHLM och Piteå har andra förutsättningar för att förstå dialekter från respektive närområde.

Ja, det är väll nalta lättare för en pitebo

Huggorm skrev:

slackern skrev:Då hade han och jag olika erfarenheter utav det. Men jag vill minnas att alla pratar sävligt där uppe. Sedan får du tänka på att STHLM och Piteå har andra förutsättningar för att förstå dialekter från respektive närområde.

Ja, det är väll nalta lättare för en pitebo

Badabomm Ptshhh!

( förlåt var tvungen )

Huggorm skrev:

slackern skrev:Bland det lustigaste jag har hört var en kille från Överkalix. När han satte igång med sin dialekt fattade jag inte ett ord.

Enligt en pitebo jag gjorde lumpen med pratar de tydligen extremt långsamt i Överkalix, han drog skämt om fallskärmshoppare därifrån "som skulle veckla ut skärmen efter att ha räknat till tre men han landa först.

haha, roligt skämt.

Moggy skrev:Ids måste väl ändå vara mer välspritt och använt än att det är dialektalt?

Jag är van från min uppväxt i Stockholm med det ordet, kanske för att pappa kommer från Hälsingland...

Huggorm skrev:Enligt en pitebo jag gjorde lumpen med pratar de tydligen extremt långsamt i Överkalix, han drog skämt om fallskärmshoppare därifrån som skulle veckla ut skärmen efter att ha räknat till tre men han landa först.

Hahaha, vilket underbart dumt skämt!
Lulebor driver gärna med Överkalixbor. Enligt Jonas Gardell har alla större städer någon lokal småort de driver med: Här i Uppsala driver vi med Tierp, i Flen driver de med Skebokvarn, i Sundsvall driver de med Stöde, osv.

krabbigt

skalk

Betr ordet "ids" så används det i finlandssvenskan också.

T ex "ids du öppna fönstret", då betyder det "kan/vill"
"Ja' i's int'" betyder "Jag orkar inte"
"I's int'!" betyder "Låt bli!"

"gälin" (kort Ä och kort I, inte som gällin el gääälin och med hårt G) betyder förstås "galen"

Fredrik Lindströms favoritdialektord:

Möshumla (östgötska) = trög och korkad person
Pumla (norrbottniska) = julgranskula
Skumvin (finlandssvenska) = mousserande vin

Och några fler:

TT/UNT skrev:ha gröd/gröt i hossorna – när strumpskaften korvar sig (Sydsverige)

kvabbelmagad – äckelmagad (Blekinge)

dolla seg – ta en tupplur (Träslövsläge, Halland)

tännika – häftstift (Småland)

dörvel – örfil (Öland)

pissdank – smalt ljus (Gotland)

pjöller – prat (Norrland)

gaffsen – skamsen, häpen (Medelpad)

dörsk – nedstämd, dåsig (Västerbotten)

hir – hissna, pirra, kittla (i magen) (Lappland)

Källa: "100 svenska dialekter"

https://www.unt.se/kultur-noje/fredrik- ... 40560.aspx

Pumla!

Betr slang så är det vanligt i Stockholm och Uppsala (och säkert på fler ställen) att förkorta ord genom att lägga till -is. Fast så mycket till förkortning är det ju inte att säga "dagis" istf "daghem". Men man slipper ju ändelse för bestämd form. Istf för "Skynda dig, vi ska till daghemmet", så blir det "Skynda dig, vi ska till dagis". (Nu ska man förresten säga förskolan (föris?), annars blir förskollärarna sura och känner sig nedvärderade.)

Rudis låter som en förkortning (av rudimentär). Det betyder ju dum, okunnig. Men kommer alltså från det latinska ordet "rudis" som betyder "rå, obearbetad; obildad". Så det är alltså egentligen inte ett slangord utan ett låneord.

Ackis = Akademiska sjukhuset
Asis = Anatomiska institutet
Gamlis = Gamla Uppsala
Rackis = Rackarberget
Uppis = Uppsala (men ingen säger väl "Stockis" om Stockholm?)
Kattis = Katarina
poppis = populär
bästis = bästa vän
kompis = kamrat, kommer väl från kompanjon
kondis = konditori el kondition
brådis = bråttom

Jag har sett mönstret, stört mig och till sist tvingats inse att det upsalienska språkbruket bor även i mig. "Ska jag handla något från Folkis?" sade jag nyligen om Folkes Livs och cirkeln var sluten.

https://unt.se/artikel/varfor-ar--is-sa ... s/8j8w2p4j

I dessa tider har även jag internethandlat på Folkes Livs men aldrig att jag skulle säga "Folkis". Det skulle passa bättre på "Folkets hus", men de finns väl inte längre.

Att använda suffixet -is har ärevördiga anor, äldsta exemplet är hela 300 år gammalt.

UNT 20 JULI 2020 skrev:Mats Wahlberg berättar att bruket av -is som ändelse (eller som suffix) härstammar från latinet. I svenskan har det förekommit i över tre hundra år.

Språktidningen skriver i en artikel från 2010 ("Ändelsen som förnyar vardagsspråket", 10/7 2010) att det äldsta kända -is-ordet på svenska kommer från 1719: rökis, en omskrivning av 'tobak; röka'.
---
Han säger att smeknamn som slutar på -is ofta återfinns i studenters vokabulär. Detta får stöd i en annan artikel i Språktidningen ("En verkligt poppis ändelse",17/1 2019). Suffixets "vardagliga, lite slängiga karaktär" förklaras med att några av de första -is-orden uppkom i studentkretsar.

Upsala Nya Tidning kallas dock antingen UNT el Nyan.

is-förkortningar känns som barnspråk, har aldrig riktigt tyckt om dom.

Huggorm skrev:

slackern skrev:Bland det lustigaste jag har hört var en kille från Överkalix. När han satte igång med sin dialekt fattade jag inte ett ord.

Enligt en pitebo jag gjorde lumpen med pratar de tydligen extremt långsamt i Överkalix, han drog skämt om fallskärmshoppare därifrån som skulle veckla ut skärmen efter att ha räknat till tre men han landa först.

Kommer den uppgiften från en pitebo så måste det verkligen vara så, pitebor är väl inte kända för att vara snabbpratare? Jag har en pitebo i exil i närmaste släktkretsen och jag tror ju inte att han iaf skulle kunna bli sportkommentator, men han kanske inte är representativ.

smulgubbe skrev:

Huggorm skrev:

slackern skrev:Bland det lustigaste jag har hört var en kille från Överkalix. När han satte igång med sin dialekt fattade inte ett ord.

Enligt en pitebo jag gjorde lumpen med pratar de tydligen extremt långsamt i Överkalix, han drog skämt om fallskärmshoppare därifrån som skulle veckla ut skärmen efter att ha räknat till tre men han landa först.

Kommer den uppgiften från en pitebo så måste det verkligen vara så, pitebor är väl inte kända för att vara snabbpratare? Jag har en pitebo i exil i närmaste släktkretsen och jag tror ju inte att han iaf skulle kunna bli sportkommentator, men han kanske inte är representativ.

Jag vet inte om de pratar sakta i Pite, men de pratar konstigt. Heina och deina och nalta och allt vad de säger

Stockholmsområdets förorter har jag hört, i vissa fall, förkortas med tillägg av ändelsen -an och ibland omljud. Jag känner inte till alla förorter och alla blir inte förkortade på det sättet.

Några som jag har hört är:

Sumpan = Sundbyberg
Jakan = Jakobsberg
Trånkan = Trångsund
Flempan = Flemingsberg
Blackan = Blackeberg

Just det, har inte ens tänkt på -an.
Det har jag aldrig stört mig på.

Däremot -is.
Rålis = Rålambshovsparken
Kronis = Kronobergsparken
Smedis = Smedsuddsbadet
osv.

Det är nånting förminskande med det.

-an låter bättre. -is låter som sagt som barnspråk, det är nog därför det verkar förminskande.

Hornstull=Horan.