De judar som är helt integrerade måste vara lika svåra att förfölja som urskilja från massan.

LordNelson skrev:De judar som är helt integrerade måste vara lika svåra att förfölja som urskilja från massan.

Inte om man har ett intresse av att identifiera dem. För oss som inte bryr oss så märks det nog oftast inte mera än att t.ex. även icke troende och måttligt troende kristna ibland går i kyrkan och firar kristna högtider som jul och påsk.

Den röda tråden verkar vara att fundamentalistiska personlighetstyper skapar problemen de råkar bara födas in i olika trosinriktningar. Fast då kan man ju fråga sig varför inga från Livets ord mm hittar på explosiva projekt.

plåtmonster skrev:Den röda tråden verkar vara att fundamentalistiska personlighetstyper skapar problemen de råkar bara födas in i olika trosinriktningar. Fast då kan man ju fråga sig varför inga från Livets ord mm hittar på explosiva projekt.

De är proisrealiska och så i alla fall. Det finns ett par sekter som har hittat på terror dåd tex den där i den japanska tunnelbanan. Timothy McVeigh osv.

Alien skrev:Ja, man kan varken gifta sig el skilja sig utan religionen (judendom, islam, kristendom). Såg ett program om det, det var mycket svårt för en kvinna att få skilsmässa om inte mannen samarbetade. Rabbinerna ville bara att hon skulle gå tillbaka till mannen.

De ortodoxa bestämmer också över vad de sekulära får göra och icke göra.

En gynekologkonferens där inga kvinnor får höras. Flickor som attackeras och kallas slampor av ultrakonservativa judiska extremister från "Siccari". Bussar som könssegreras som i Iran. I Israel står den stora konflikten just nu mellan judar.

Trots att gynekologi i högsta grad är en kvinnofråga så tillåts inga kvinnor tala när PUAH-institutet ordnar konferens och åhörarna placeras utifrån kön.
PUAH sysslar med fertilitet och medicinska frågor och följer halacha, de judiska religiösa reglerna, men har också kliniker dit andra än djupt religiösa söker sig.
Vid det planerade seminariet som Ynews rapporterar om ska inga andra än manliga läkare tala, det påstås att rabbiner förbjudit kvinnor att tala och påbjudit könssegregerad sittning i åhörarsalen.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=4894276

Kör man bil på sabbaten kan man bli stenad:

Framförallt är upprördheten stor över det utrymme som de traditionellt klädda så kallade haredim fått i samhället. De har tagit över fler och fler kvarter framförallt i Jerusalem med påföljd att deras regler pådyvlas också dem som inte lever religiöst.
Men också hela Israel följer dessa regler. När sabbaten inleds vid solnedgången på fredagskvällen slutar bussarna rulla, inga flyg anländer eller lämnar Ben Gurion-flygplatsen fram till lördag kväll när solen går ned igen. I stora delar av Jerusalem är det inte tillrådigt att köra bil, då ultraortodoxa judar brukar stena bilförare.

Några skolflickor blev spottade på och slagna i Beit Shemesh. De påstås ha klätt sig oanständigt genom att inte dölja armar, hår och hals.
Ultraortodoxa kvinnor klär sig lika heltäckande som vore de styrda av iranska mullor. Håret täckt och för att inte riskera visa minsta slinga rakas ibland hela huvudet och kvinnorna bär peruk plus huvudbonad.
Männen har skruvlockar vid öronen, svarta långa kappor, hattar och ur fickorna hänger tunna vita bomullstrådar.
De är undantagna militärtjänst, familjerna har många barn och männen arbetar inte utan ägnar sig åt religiösa studier.
Att de lever på statens bekostnad och hotar förändra Israel rent demografiskt ses som ett hot av majoriteten israeler idag.

De ortodoxa har ett större polititiskt inflytande än vad deras antal skulle motivera.

Så enligt historien slöt den sekuläre grundaren av Israel David Ben-Gurion avtal med haredims rabbiner om att de fick vissa privilegier mot att de upphörde med sin opposition mot staten.

Så fick de egna statligt finanserierade skolor och rätten att leva på statens bekostnad trots att de egentligen är emot själva staten.
I politiken har de ultraortodoxa partierna lyckats spela vågmästarroll och nu sitter till exempel Shas med i regeringen.

Nu ska vi se handlade inte den här tråden om judarna i Sverige? Jag tror att du lackade ur när jag började prata om judarna i Israel? Gäller inte dom här reglerna dej också?

Men om vi ska åter gå till ämnet. Så spelare inte det du har skrivit här någon som helst roll för judarna i Sverige. För det är nämligen Svensk lagstiftning som gäller här och inte lagar ifrån gamla testamentet. Du vet det finns även massa kristna som är emot sex för äktenskapet och är abortmotståndare. Du vet abortläkare blir mördade i USA utav den kristna högern?

Förbjud religiösa att föröka sig?

plåtmonster skrev:Förbjud religiösa att föröka sig?

Då hade omöjligen jag kunnat besvara ditt inlägg.

LordNelson skrev:

plåtmonster skrev:Förbjud religiösa att föröka sig?

Då hade omöjligen jag kunnat besvara ditt inlägg.

Det behöver ju inte göras retroaktivt

För 70 år sedan flydde över 7.000 danska judar till Skåne.

Skånskan skrev:I oktober 1943 flydde tusentals danska judar till Sverige. Den danska samarbetsregeringen hade kuppats bort, det rådde undantagstillstånd och ockupationsmakten Tyskland krävde att landet skulle rensas från judar.

- Jag var tio år, på det elfte, och gick i judisk skola. Den 29 september skickade lärarna hem eleverna med en hälsning till föräldrarna att de måste fly, omedelbart, berättar Mona Berkowitz.

När jakten på judar startade några dagar senare kunde de inte samla ihop fler än några hundra. Sammanlagt deporterades färre än 500 danska judar till koncentrationslägret Theresienstadt i nuvarande Tjeckien.

Mona Berkowitz flydde tillsammans med en yngre syster och sina föräldrar, utan annat med sig än flera lager kläder på kroppen för att inte låta en resväska skvallra om deras avsikt. De tog sig till norra Själland där fick hjälp att hålla sig gömda till dess att två fiskare — mot rundlig ersättning — en natt rodde familjen i en liten båt från Snekkersten vid Helsingør till Råå i Helsingborg.
- De rodde i många timmar. Det var kallt och blåsigt, båten gungade och krängde och jag var förskräckligt sjösjuk.
Att de två fiskarna svor varje gång skenet från patrullbåtarnas strålkastare svepte över vattenytan, och förkunnade att det nu nog var slut, stärkte inte modet hos de fyra flyktingarna. Som trots allt hade tur.

Familjen hade någon dag tidigare inte råd att betala skepparen på en fiskebåt från Gilleleje som i stället seglade i väg med ett annat judiskt par på flykt, bara för att överlämna paret till tyskarna.

Fakta
Det ockuperade Danmarks samarbetsregering avgick den 23 augusti 1943.
Månaden därpå kom ordern att de danska judarna skulle samlas ihop och deporteras.

Ledande tyska tjänstemän i Danmark — kanske den högste befattningshavaren Werner Best själv — såg till att beslutet läcktes till de mosaiska församlingarna. Med början i oktober 1943 flydde över 7 000 danskar till Sverige.

Cirka 450 danska judar deporterades till koncentrationslägret Theresienstadt i nuvarande Tjeckien. Omkring 400 av dem överlevde och återvände med hjälp av Röda Korsets vita bussar.

http://www.skanskan.se/article/20130929 ... =mobileart

De blev varmt välkomnade i Sverige. Bo Lidegaard har skrivit en bok om detta, Landsmän.

SvD Kultur skrev:Hans historiebeskrivning är lång, 526 sidor, och faktaspäckad. Som svensk hejdar man sig, förstås, och läser lite långsammare de delar som beskriver hur vår samlingsregering med Per Albin Hansson i spetsen ändrade hållning i flyktingfrågan. Svängde så totalt, efter att ha missat de norska judarnas utsatthet året före. Nu fanns, menar Bo Lidegaard, möjlighet att reparera både anseende och dåliga samveten.
---
Redan den 2 oktober kallade utrikesminister Günther till presskonferens på Grand Hôtel i Stockholm och klockan 19 samma kväll bekräftades i radion att Sverige, direkt till de tyska myndigheterna i Berlin, framhållit de allvarliga följderna av en liknande judeaktion som den i Norge. Slutklämmen var: ”I samband med detta har sändebudet framfört ett erbjudande från den svenska regeringen att ta emot samtliga danska judar i Sverige.”

http://www.svd.se/kultur/de-danska-juda ... 474894.svd

Alien skrev:För 70 år sedan flydde över 7.000 danska judar till Skåne.

Skånskan skrev:I oktober 1943 flydde tusentals danska judar till Sverige. Den danska samarbetsregeringen hade kuppats bort, det rådde undantagstillstånd och ockupationsmakten Tyskland krävde att landet skulle rensas från judar.

- Jag var tio år, på det elfte, och gick i judisk skola. Den 29 september skickade lärarna hem eleverna med en hälsning till föräldrarna att de måste fly, omedelbart, berättar Mona Berkowitz.

När jakten på judar startade några dagar senare kunde de inte samla ihop fler än några hundra. Sammanlagt deporterades färre än 500 danska judar till koncentrationslägret Theresienstadt i nuvarande Tjeckien.

Mona Berkowitz flydde tillsammans med en yngre syster och sina föräldrar, utan annat med sig än flera lager kläder på kroppen för att inte låta en resväska skvallra om deras avsikt. De tog sig till norra Själland där fick hjälp att hålla sig gömda till dess att två fiskare — mot rundlig ersättning — en natt rodde familjen i en liten båt från Snekkersten vid Helsingør till Råå i Helsingborg.
- De rodde i många timmar. Det var kallt och blåsigt, båten gungade och krängde och jag var förskräckligt sjösjuk.
Att de två fiskarna svor varje gång skenet från patrullbåtarnas strålkastare svepte över vattenytan, och förkunnade att det nu nog var slut, stärkte inte modet hos de fyra flyktingarna. Som trots allt hade tur.

Familjen hade någon dag tidigare inte råd att betala skepparen på en fiskebåt från Gilleleje som i stället seglade i väg med ett annat judiskt par på flykt, bara för att överlämna paret till tyskarna.

Fakta
Det ockuperade Danmarks samarbetsregering avgick den 23 augusti 1943.
Månaden därpå kom ordern att de danska judarna skulle samlas ihop och deporteras.

Ledande tyska tjänstemän i Danmark — kanske den högste befattningshavaren Werner Best själv — såg till att beslutet läcktes till de mosaiska församlingarna. Med början i oktober 1943 flydde över 7 000 danskar till Sverige.

Cirka 450 danska judar deporterades till koncentrationslägret Theresienstadt i nuvarande Tjeckien. Omkring 400 av dem överlevde och återvände med hjälp av Röda Korsets vita bussar.

http://www.skanskan.se/article/20130929 ... =mobileart

De blev varmt välkomnade i Sverige. Bo Lidegaard har skrivit en bok om detta, Landsmän.

SvD Kultur skrev:Hans historiebeskrivning är lång, 526 sidor, och faktaspäckad. Som svensk hejdar man sig, förstås, och läser lite långsammare de delar som beskriver hur vår samlingsregering med Per Albin Hansson i spetsen ändrade hållning i flyktingfrågan. Svängde så totalt, efter att ha missat de norska judarnas utsatthet året före. Nu fanns, menar Bo Lidegaard, möjlighet att reparera både anseende och dåliga samveten.
---
Redan den 2 oktober kallade utrikesminister Günther till presskonferens på Grand Hôtel i Stockholm och klockan 19 samma kväll bekräftades i radion att Sverige, direkt till de tyska myndigheterna i Berlin, framhållit de allvarliga följderna av en liknande judeaktion som den i Norge. Slutklämmen var: ”I samband med detta har sändebudet framfört ett erbjudande från den svenska regeringen att ta emot samtliga danska judar i Sverige.”

http://www.svd.se/kultur/de-danska-juda ... 474894.svd

Jo det var ju rätt bra att vända kappan efter vinden. Tidigare hade Sverige varit extremt ovilliga att ta emot judiska flyktingar. Och tvingat dom att vända vid gränsen.

I början av hösten 1938 framförde Sverige och Schweiz, oberoende av varandra, önskemål om att de tyska judarna skulle få särskilda pass. Detta ledde till att den tyska regeringen införde de så kallade ”J-passen”.

Den 5 oktober 1938 blev alla judiska pass ogiltiga och skulle lämnas in till polisen inom två veckor. Judarna fick därefter ansöka om nya pass. Passen stämplades med ett rött ”J” på första sidan.

http://www.levandehistoria.se/fakta-om- ... udars-pass

Tja, vet du att det bara var att de vände kappan efter vinden? Kan det inte vara dåligt samvete (över bristande hjälp till de norska judarna) och solidaritet med danskarna, i vilka inkluderades de danska judarna?

Det verkar som nästan alla som flydde till Sverige återvände till Danmark efter kriget.

SvD skrev:Den 29 augusti är konfrontationen ett faktum och tyskarna tar över makten.
–Men bara i sex veckor. Det var under dessa veckor som man förberedde och genomförde aktionen.

Den skedde en natt, en enda, natten mellan fredagen och lördagen den 1 oktober 1943. För de berörda varade flykten förstås längre eftersom flertalet lämnade sina hem några dagar tidigare och inte omedelbart hittade flyktvägar till Sverige.
---
Dagböckerna vittnar om alla rykten som spreds innan aktionen var ett faktum. Hur mycket kan man anta att de danska judarna själva visste? Bo Lidegaard svar är kort: förmodligen visste de så mycket som de önskade. Men de önskade att inte att veta.
–Sanningen var för outhärdlig. Om de känt till Förintelsen, i sin fasansfulla utsträckning, hade de då suttit kvar i Köpenhamn? Nej, då hade de förstås flytt många månader tidigare.

Några gjorde väl det …

–Mycket få. Kom ihåg att de levde i ett land där de aldrig upplevt någon diskriminering.

http://www.svd.se/kultur/de-danska-juda ... 474894.svd

Ja, det är detta som förundrar en när man läser om Förintelsen. Varför flydde folk inte tidigare, varför stoppade de huvudet i sanden? Tja, sådana är vi människor tydligen.

Den socialdemokratiske ledaren Hans Hedtoft informeras om aktionen direkt av tyskarna – men när han för nyheten vidare till ledaren för Mosaiska trossamfundet möts han av protesten ”du ljuger”.

I detta fall har iaf Sverige inget att skämmas för. Och de danska judarna fick hjälp både av övriga danskar och av de tyska ockupanterna. De visste nämligen att danskarna inte skulle acceptera att judarna deporterades.

Den allmänna inställningen var att man skulle göra så lite skada som möjligt. Inte bryta sig in i någons hem, bara gripa dem som frivilligt öppnade.

När utrikesminister von Ribbentrop vidarebefordrar Hitlers order om aktionen gör han tillägget att den ”så vitt möjligt ska genomföras på ett sådant sätt att större ofördelaktig uppmärksamhet bland det danska folket undviks”.
– Det är denna förväntade reaktion som jag – detta är nytt – inför som en helt avgörande premiss för att räddningen kunde genomföras. Den lät sig göras för att tyskarna på förhand var klara över att det skulle komma en oerhört stark motreaktion.

Alien skrev:Varför flydde folk inte tidigare, varför stoppade de huvudet i sanden? Tja, sådana är vi människor tydligen.

Hur många tar övervakningssamhället på allvar? hur många tror på åtgärderna för att skydda mot organiserade illdådare är annat än distraktion?

plåtmonster skrev:

Alien skrev:Varför flydde folk inte tidigare, varför stoppade de huvudet i sanden? Tja, sådana är vi människor tydligen.

Hur många tar övervakningssamhället på allvar? hur många tror på åtgärderna för att skydda mot organiserade illdådare är annat än distraktion?

Men herre gud människor har ni inte läst om flykten många judar gjorde och ingen ville ta emot dom? Många fick vända tillbaks men det fins en berömd bild på ett överfylt skepp med judar som anländer i Argentina.

Alien skrev:Tja, vet du att det bara var att de vände kappan efter vinden? Kan det inte vara dåligt samvete (över bristande hjälp till de norska judarna) och solidaritet med danskarna, i vilka inkluderades de danska judarna?

Det verkar som nästan alla som flydde till Sverige återvände till Danmark efter kriget.

SvD skrev:Den 29 augusti är konfrontationen ett faktum och tyskarna tar över makten.
–Men bara i sex veckor. Det var under dessa veckor som man förberedde och genomförde aktionen.

Den skedde en natt, en enda, natten mellan fredagen och lördagen den 1 oktober 1943. För de berörda varade flykten förstås längre eftersom flertalet lämnade sina hem några dagar tidigare och inte omedelbart hittade flyktvägar till Sverige.
---
Dagböckerna vittnar om alla rykten som spreds innan aktionen var ett faktum. Hur mycket kan man anta att de danska judarna själva visste? Bo Lidegaard svar är kort: förmodligen visste de så mycket som de önskade. Men de önskade att inte att veta.
–Sanningen var för outhärdlig. Om de känt till Förintelsen, i sin fasansfulla utsträckning, hade de då suttit kvar i Köpenhamn? Nej, då hade de förstås flytt många månader tidigare.

Några gjorde väl det …

–Mycket få. Kom ihåg att de levde i ett land där de aldrig upplevt någon diskriminering.

http://www.svd.se/kultur/de-danska-juda ... 474894.svd

Ja, det är detta som förundrar en när man läser om Förintelsen. Varför flydde folk inte tidigare, varför stoppade de huvudet i sanden? Tja, sådana är vi människor tydligen.

Den socialdemokratiske ledaren Hans Hedtoft informeras om aktionen direkt av tyskarna – men när han för nyheten vidare till ledaren för Mosaiska trossamfundet möts han av protesten ”du ljuger”.

I detta fall har iaf Sverige inget att skämmas för. Och de danska judarna fick hjälp både av övriga danskar och av de tyska ockupanterna. De visste nämligen att danskarna inte skulle acceptera att judarna deporterades.

Den allmänna inställningen var att man skulle göra så lite skada som möjligt. Inte bryta sig in i någons hem, bara gripa dem som frivilligt öppnade.

När utrikesminister von Ribbentrop vidarebefordrar Hitlers order om aktionen gör han tillägget att den ”så vitt möjligt ska genomföras på ett sådant sätt att större ofördelaktig uppmärksamhet bland det danska folket undviks”.
– Det är denna förväntade reaktion som jag – detta är nytt – inför som en helt avgörande premiss för att räddningen kunde genomföras. Den lät sig göras för att tyskarna på förhand var klara över att det skulle komma en oerhört stark motreaktion.

Här kan du läsa. Det här är allmängods inga nyheter direkt.

Efter Hitlers makttillträde 1933 fick frågan­ om hur invandringen skulle regleras ny aktualitet. I riksdagen tillsattes en utredning som mynnade i 1937 års utlänningslag. Den innebar ingen lättnad för asylsökande judar men förbättrade ställningen för de politiska flyktingarna. Av humanitära skäl kunde även ”rasflyktingar­” tas emot i begränsat antal men endast om inte ”risker och olägenheter” uppstod i Sverige. Tyska judar, som varit politiskt aktiva mot Hitler, kunde betraktas som ­politiska flyktingar. Dock var det i första hand judiska ”transmigranter”, flyktingar på väg till ett annat land, som Sverige var villigt att ta emot.

Så länge det var möjligt för judar att fly från Tyskland eller tyskockuperat om­råde förde Sverige en restriktiv flyktingpolitik som motiverades med rädslan för att man även hos oss skulle få en ”judefråga” om för många judar släpptes in i landet. Sedan de tyska myndigheterna infört J-stämpeln i tyska och österrikiska judars pass utfärdade Socialstyrelsen i oktober 1938 ett hemligt cirkulär till passkontrollerna med uppfordran att avvisa alla judar som saknade vederbörliga tillstånd och handlingar. Novemberpogromen 1938 medförde inte någon generösare flyktingpolitik.

Studentprotester (som Bollhusmötet) och upprörda diskussioner i den svenska pressen om en ”judeinvasion” föranledde Socialstyrelsen i januari 1939 att genomföra en utlänningsräkning. I formuläret skulle utlänningen ange ”huruvida hans föräldrar eller endera av dem är judar”. På UD befarade man att räkningen skulle väcka negativ uppmärksamhet utomlands, och i brittisk press beskylldes Sverige också för antisemitism. I svensk press utlöste den dock inga protester.

Efter krigsutbrottet 1939 infördes viseringstvång för alla länder utom de nordiska, och under de följande åren blev även nordiska medborgare viseringspliktiga. De drygt 2000 judar, som lyckats ta sig in i Sverige mellan 1933 och 1939, registrerades av Socialstyrelsen i kategorin (m) för Mosaiska trosbekännare. Att den kategorin snarare betecknade ras än religion ­visar det faktum att även kristna judar kännetecknades med (m).

Då det efter krigsutbrottet blev svårare att verkställa beslut om utvisning infördes särskilda föreskrifter om tillsyn av utlänningar. Socialstyrelsen erhöll rätt att placera dessa i förläggningar eller förvar. Det svenska lägersystemet expanderade snabbt från ett fåtal läger år 1940 till fler än 180 vid krigsslutet 1945. Där ingick också slutna interneringsläger för civila. Dessa har undersökts av Tobias Berglund. Han visar att beläggningen under de första åren bestod av kommunister och judar men att dessa undan för undan byttes ut mot nazister och kollaboratörer sedan krigslyckan vänt 1943.

http://www.svd.se/kultur/understrecket/ ... 610811.svd

Historikern Heléne Lööw har skrivit en artikel om kampanjen Mota Moses i grind:

UNT Kultur skrev:På många sätt skulle den kampanj som nazisterna inledde i november 1938, den så kallade Mota Moses i grind-kampanjen, kunna ses som den svenska nationalsocialisternas mest ”lyckade” propagandakampanj.

Mota Moses i grind-kampanjen kom att mildras något i samband med krigsutbrottet men återupptogs med full kraft 1940 och fortsatte under hela kriget. När de danska judarna i oktober 1943 flydde till Sverige blåste detta nytt liv i kampanjen och i Stockholm hölls den 11 oktober ett protestmöte riktat mot de danska judarna. Vid mötet antogs en protestresolution som sändes till regeringen. I denna krävdes att de danska judarna skulle placeras i interneringsläger och isoleras från den övriga befolkningen.

Det som 1938 utlöste Mota Moses i grind-kampanjen var de österrikiska och tyska judar, som efter Anschluss och Kristallnatten flytt till Sverige. Kampanjen bedrevs i form av möten, föredragsserier, flygbladsutdelningar, tidningsartiklar och penninginsamlingar för att finansiera fortsatta aktioner. Ett led i kampanjen var att försöka påverka regering och riksdag att anta en mer flyktingfientlig hållning. Detta skedde bland annat genom resolutioner och petitionslistor.

http://www.unt.se/kultur/bollhusmotet-v ... 16776.aspx

Ja, vad ska man säga? Inget för Sverige att känna stolthet över. Antisemitism el "bara" gruppeigoism? Antagligen bägge två. Inte ens de danska judarna kände de solidaritet med.

T o m tio (10!) judiska läkare sågs som ett hot av läkarkåren. John Takman skriver senare om ett möte i Medciniska föreningen i februari 1939 i Stockholm:

"I den vidögda debatten i den överfyllda salen var jag den förste av de fem eller sex talarna för den antifascistiska oppositionen. Jag hade inget manus. Jag överröstades av busvisslingar och buanden. Och jag klubbades flera gånger av ordföranden, Gunnar Björk, för att jag som han sa, inte höll mig till ämnet. Själv använde han snäva fackliga argument mot den sk judeimporten. Tio tyskjudiska läkare som gavs asyl skulle enligt denna argumentering öka arbetslösheten bland svenska läkare. Jag har inget säkert minne av mer än två av de övriga talarna från vår grupp. Gunnar Inghe och Gunnar Klackenberg. Med motiveringen att hon i egenskap av jude skulle `tala i egen sak´ vägrades Ester Lamm ordet - efter omröstning."

Vid den omröstning som följde efter debatten utföll siffrorna med 263 emot flyktingarna och 18 för.

Som om inte hela mötet utlysts för att läkarna ville argumentera "i egen sak".

Den förste juden man känner till i Sverige är Gustav Vasas judiske läkare, men vi vet inte hans namn. Den förste jude vi vet namnet på är likaledes läkare, den sefardiske Baruch Nehemias eller Benedictus De Castro. Drottning Kristina kallade till sig honom 1645 att bli hennes läkare. Från början fanns inga lagar som formellt förbjöd judar i Sverige. Flera ville ha hit judar för att få fart på handeln. Men kyrkan satte sig emot. Den rena lutherska läran som man krigat för under 30-åriga kriget fick inte hotas. Kyrkan ansåg att judarna orsakat Jesu död, och eftersom judendomen inte erkände Jesus som Messias var den en irrlära.

År 1686 införs Sveriges första kyrkolag och då förbjöds såväl judendom som alla andra religioner. "Judar, turckar, morianer och hedningar" måste döpas om de ville bosätta sig i Sverige.

Det var adeln och bönderna som år 1775 genomdrev att judar skulle få bosätta sig här utan att byta religion. De andra stånden var emot. Prästeståndet förstås av religiösa skäl. Och borgarståndet av rädsla för konkurrens för skråna. För att inte hota hantverkarskråna fick judar endast ägna sig åt yrken utanför skråna. De fick ägna sig åt konstmålning, gravyr, diamant- och ädelstensslipning, byggande av mekaniska instrument, "brodering och annan konstig söm", lacktillverkning och korkskärning. De fick anlägga och driva fabriker, delta i skeppsrederier och handelskompanier och "i synnerhet driva handel med växlar, aktier och publike papper".

Det kom hantverkare från Tyskland, aschkenaziska judar. Senare kända släkter som Bonnier, Schück, Warburg, Heckscher och Mannheimer.

Det fanns förstås fördomar mot judar. År 1815 angreps judarna både i pressen och på gatorna. De beskylldes för att ha orsakat lågkonjunkturen, ägna sig åt lurendrejeri och ha drivit upp hyrorna på affärslokaler. När judereglementet ersattes av empancipationsediktet som gav judarna fler rättigheter så vågade inte myndigheterna offentliggöra det på två veckor. Och mycket riktigt blev det upplopp på Stockholms gator då år 1838.

År 1860 slopades passtvånget (det återinfördes 1917) och det blev fri invandring (den upphörde 1914). En ny invandringsvåg kom från Östeuropa av fattiga judar som flydde från pogromer. Många av dem blev gårdfarihandlare, och det kom protester från handlare som ville att regeringen skulle stoppa konkurrensen från "polska judar och andra schackrare". År 1830 fanns det knappt 1.000 judar i Sverige, år 1930 fanns det knappt 7.000.

Det står om detta bl a i Judarna i Sverige av Hugo Valentin.

Alien skrev:Det var adeln och bönderna som år 1775 genomdrev att judar skulle få bosätta sig här utan att byta religion. De andra stånden var emot. Prästeståndet förstås av religiösa skäl. Och borgarståndet av rädsla för konkurrens för skråna. För att inte hota hantverkarskråna fick judar endast ägna sig åt yrken utanför skråna. De fick ägna sig åt konstmålning, gravyr, diamant- och ädelstensslipning, byggande av mekaniska instrument, "brodering och annan konstig söm", lacktillverkning och korkskärning. De fick anlägga och driva fabriker, delta i skeppsrederier och handelskompanier och "i synnerhet driva handel med växlar, aktier och publike papper".

Jag har ju även hört att Gustav III (kungen på den tiden) själv drev bland annat den här frågan, att judar och katoliker skulle få bosätta sig i Sverige utan att byta bort sin tro. Men hur fint det än låter i våra öron, så mötte han naturligtvis motstånd från sina samtida (särskilt prästerna och borgarna, tycks det). Och så blev det också bestämt att dessa invandrare bara fick bo i de tre största städerna (vilket på den här tiden var Stockholm, Göteborg och Norrköping).

Furienna skrev:

Alien skrev:Det var adeln och bönderna som år 1775 genomdrev att judar skulle få bosätta sig här utan att byta religion. De andra stånden var emot. Prästeståndet förstås av religiösa skäl. Och borgarståndet av rädsla för konkurrens för skråna. För att inte hota hantverkarskråna fick judar endast ägna sig åt yrken utanför skråna. De fick ägna sig åt konstmålning, gravyr, diamant- och ädelstensslipning, byggande av mekaniska instrument, "brodering och annan konstig söm", lacktillverkning och korkskärning. De fick anlägga och driva fabriker, delta i skeppsrederier och handelskompanier och "i synnerhet driva handel med växlar, aktier och publike papper".

Jag har ju även hört att Gustav III (kungen på den tiden) själv drev bland annat den här frågan, att judar och katoliker skulle få bosätta sig i Sverige utan att byta bort sin tro. Men hur fint det än låter i våra öron, så mötte han naturligtvis motstånd från sina samtida (särskilt prästerna och borgarna, tycks det). Och så blev det också bestämt att dessa invandrare bara fick bo i de tre största städerna (vilket på den här tiden var Stockholm, Göteborg och Norrköping).

Han fick influenser från Frankrike och upplysningens ideal, hade vi inte haft upplysningen hade nog kyrkan haft ett starkare grepp om samhället längre fram i tiden.

Var ju belagt med dödsstraff att ha någon annan tro än statskyrkan, så inte så konstigt att vi har en väldigt liten judisk befolkning i Sverige i och med att dom inte fick bosätta sig i Sverige förrän slutet utav 1700-talet. I mina kvarter finns det en judisk kyrkogård som härstammar från dom första judarna i Stockholm.

Enligt ortodox judisk tro får man inte tända el släcka eld på sabbaten. Och därför inte heller använda elektricitet. Vilket gjort att en hyresvärd blivit anmäld för diskriminering:

svt 31 MARS 2016 skrev:Endast elektroniska nyckelbrickor får användas till fastigheterna, något som strider mot sabbatens eletronikförbud.
En hyresvärd i Stockholm har blivit anmäld till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att göra det omöjligt att ortodoxa judar att bo i fastigheterna.

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockh ... onalmeny=1

Alien skrev:Enligt ortodox judisk tro får man inte tända el släcka eld på sabbaten. Och därför inte heller använda elektricitet. Vilket gjort att en hyresvärd blivit anmäld för diskriminering:

svt 31 MARS 2016 skrev:Endast elektroniska nyckelbrickor får användas till fastigheterna, något som strider mot sabbatens eletronikförbud.
En hyresvärd i Stockholm har blivit anmäld till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att göra det omöjligt att ortodoxa judar att bo i fastigheterna.

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockh ... onalmeny=1

Så löjligt. Det är faktiskt i nivå med muslimska särkrav om skilda badhustider, selektiv handskakning och räntevägran. Dessa ortodoxa judar kan uppenbarligen inte leva i ett modernt samhälle och borde flytta tillbaka till mellanöstern.

Tja, kommer de från Israel är de vana vid att åtnjuta särskilda rättigheter: judisk-religion-och-israel-idag-t48623.html

Huggorm skrev:

Alien skrev:Enligt ortodox judisk tro får man inte tända el släcka eld på sabbaten. Och därför inte heller använda elektricitet. Vilket gjort att en hyresvärd blivit anmäld för diskriminering:

svt 31 MARS 2016 skrev:Endast elektroniska nyckelbrickor får användas till fastigheterna, något som strider mot sabbatens eletronikförbud.
En hyresvärd i Stockholm har blivit anmäld till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att göra det omöjligt att ortodoxa judar att bo i fastigheterna.

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockh ... onalmeny=1

Så löjligt. Det är faktiskt i nivå med muslimska särkrav om skilda badhustider, selektiv handskakning och räntevägran. Dessa ortodoxa judar kan uppenbarligen inte leva i ett modernt samhälle och borde flytta tillbaka till mellanöstern.

Fast dom brukar väl mest komma från Östeuropa som bor här i Sverige?

LordNelson skrev:De judar som är helt integrerade måste vara lika svåra att förfölja som urskilja från massan.

Om man verkligen vill hitta dem, så brukar man ju gå efter namnet. En del namn är rent judiska.