Jag lever inte upp till min begåvning på några plan tror jag. I mångt och mycket har det varit hinder vad gäller ork och hälsa, men även om jag tar bort dem så har jag från första början velat ha ett praktiskt arbete. Nu fick jag inte välja själv, redan som 13-åring så tvingades jag gå i "särskild" istf "allmän" kurs i de teoretiska ämnena. Jag ville inte bli en teoretiker inom precis allt men alla sa att det var min fallenhet.

Det valet som fanns för andra fanns inte för mig som var begåvad. Jag hade velat ha ork till det jag gillade istf slava med särskild matte som jag iofs fick bra betyg på men var helt obegåvad och omotiverad för.

När vi hade yrkesvalsföreläsningar så var allt sådant som man skulle studera vidare för att bli. Jag hade ett drömjobb och frågade om det och blev avsnäst att det är inget bra jobb och du behöver bara kurser, inte ens gymnasiet. Det var noll värt. Och helt uteslutet för en sådan som mig.

PRAO då fick jag välja själv. Hade en halvteoretisk plats som var bedrövlig. Hade en annan med djur som jag bara älskade. Men jobba med djur, glöm det typ.

Fick inte ens välja själv till gymnasiet. Då fanns det tvååriga linjer och jag ville gå en för att ha det gjort, och gå ngt enkelt. Men lärare och familj hindrade mig, det var uttalade HOT om jag inte valde en teoretisk linje. Konstigt eftersom jag aldrig erbjudits stöd i studieteknik, aldrig fått läxhjälp osv. Jag hade jättesopig studieteknik och hade jättesvårt för läxor. Hur kan man ens få OK betyg när man inte klarar ett simplelt läxförhör eller inte har något skrivet som man skulle? Kan nog säga att kunskapen jag fick ur mig på prov som ofta var medelmåttig eller snart däröver var sådant jag råkat lära mig under lektionstid, ibland skrev jag riktigt bra för att jag fattade fort.

Gymnasiet var jobbigt, det var skönt att slippa "packet" men jobbigt att de andra i klassen var fokuserade och målmedvetna pluggisar. Jag kunde inte bara flyta med och få bra betyg. Vi hade så mycket prov och läxor att det var galet. Men jag var ju teoretiker så jag skulle ha all denna kunskap...

Ja, ni kan ju gissa hur det slutade. Hade en utbrändhet på gymnasiet med avhopp och sedan liknande på högskolan. Vad blev jag? INGET!

Tänk om inte det praktiska hade setts ner på? De bästa jobben och praktikplatser jag har haft har varit praktiska. Jag har trivts. Även om jag inte egentligen ÄR superpraktisk. Det är bara att jag BEHÖVER balansen. Jag behöver det praktiska, gärna i samband med djur och natur. Jag skiter egentligen fullstädnigt i att det anses som mindre värt. Jag har aldrig fattat denna uppdelning.

Hade jag fått gå min egen väg hade jag gjort saker som varit mycket lindrigare för psyket, mer balans, mindre stress, mindre folk runtomkring. Då hade jag kunnat sida vid sida med detta syssla med kreativt skrivande. Kanske blivit något. Nu fick jag försöka samtidigt med högar av böcker inför tentor försöka författa och klämma in allt. Skitsvårt.

Jag hade t o m kanske kommit över min svårighet för matte och fått utnyttja min kärlek till vetenskapen och kanske tagit igen matten som mera vuxen, för det kan man. Utan den där pressen att lära sig allt samtidigt som en jävla ångvält. Jag hade kanske kunnat bli något inom naturvetenskapen.

Det räcker inte med att vara smart. Får man inte gå sin egen väg blir det pannkaka iallafall.

Jag förstår ypperligt hur man bygger en stuga i skogen och sätter sig där. Då har man slutat lyssna på vad de andra tycker är bäst för en själv.

Önskar innerligt att de som visste bäst för mig genom min skolgång hade låtit mig göra mina egna val.

Förövrigt fattar jag inte vad som är konkret och abstrakt. Jag har jättesvårt för "abstrakt" terminologi. Försöker få folk att förklara vad ord och begrepp betyder som jag inte fattar men de kan inte förklara.

Tänker jag kanske extremt konkret eftersom jag inte ens FATTAR vad abstrakt tänkande är, förutom att det innehåller företeelser som för mig är obegripliga.

kiddie skrev:Förövrigt fattar jag inte vad som är konkret och abstrakt. Jag har jättesvårt för "abstrakt" terminologi. Försöker få folk att förklara vad ord och begrepp betyder som jag inte fattar men de kan inte förklara.

Tänker jag kanske extremt konkret eftersom jag inte ens FATTAR vad abstrakt tänkande är, förutom att det innehåller företeelser som för mig är obegripliga.

Vet inte om det här förklarar.

När Anna gjorde ett IQ-test låg hennes slutresultat på medelnivå. Hon hade Mensanivå på nio av tolv test, men på tre av dem misslyckades hon totalt - de som handlade om abstrakt tänkande. Adhd:n innebär att hon har svårt för abstraktioner och har ett mer konkret sätt att tänka. Det underlättar att omgivningen är konkreta och tydliga i sin kommunikation.

http://www.kollega.se/?c=12472

Här förklaras det lite mer ingående.

Definition: The ability to analyze information and solve problems on a complex, thought-based level is sometimes referred to as abstract reasoning. Abstract reasoning tasks involve skills such as:

Forming theories about the nature of objects, ideas, processes, and problem solving;
Understanding subjects on a complex level through analysis and evaluation;
Ability to apply knowledge in problem-solving using theory, metaphor, or complex analogy; and
Understanding relationships between verbal and non-verbal ideas.

Abstract problems are often visual and typically do not involve social ideas. Abstract reasoning is usually assessed as part of intelligence testing. Abstract reasoning ability is important because it enables students to apply what they learn in complex ways. Many students with learning disabilities have weaknesses in abstract reasoning and can benefit from direct instruction in problem-solving skills. They may also benefit from language therapy to help them learn to use language to understand and solve problems.

In intelligence quotient (IQ) testing, abstract concepts are considered by some as less biased than language based concepts. However, children who have been exposed to toys that build abstract reasoning skills, such as blocks, tinker toys, geometric toys, or other building and problem solving toys may improve their abstract reasoning abilities.

http://learningdisabilities.about.com/o ... reason.htm

kiddie skrev:Jag lever inte upp till min begåvning på några plan tror jag. I mångt och mycket har det varit hinder vad gäller ork och hälsa, men även om jag tar bort dem så har jag från första början velat ha ett praktiskt arbete. Nu fick jag inte välja själv, redan som 13-åring så tvingades jag gå i "särskild" istf "allmän" kurs i de teoretiska ämnena. Jag ville inte bli en teoretiker inom precis allt men alla sa att det var min fallenhet.

Känner igen. Jag hamnade också på "särskild" där det fanns, tror det var matten och engelskan. Sedan var det liknande upplägg i SO- och NO-ämnena. Bland de som klarade sig bra var jag och någon enstaka kille till medan resten var tjejer. Det ledde till att jag skärmades av från alla mina kompisar och hamnade utanför gemenskapen. Sedan lyckades min äckliga mellanstadielärare övertyga mina föräldrar om att man var tvungen att läsa tyska för att komma in på gymnasiets bättre linjer och det blev ett riktigt trauma, där skall jag lova att ingen av ens mina avlägsna vänner gick. Efter sjuan lyckades jag äntligen hoppa av tyskan och min far verkade tro att jag tänkte hoppa av skolan helt.

Men jag fick välja gymnasielinje som jag ville så jag råkade inte lika illa ut som du i alla fall

Jag var ingen begåvning i matte och förstod mig inte på siffror . Hade alltid enorma problem trots att jag fick privata lektioner. Jag fick lära mig utantill för att klara matte och sjukskriva mig kunde jag mig ju inte från matte som var obligatorisk för mig i 12 år.

elle skrev:Jag var ingen begåvning i matte och förstod mig inte på siffror . Hade alltid enorma problem trots att jag fick privata lektioner. Jag fick lära mig utantill för att klara matte och sjukskriva mig kunde jag mig ju inte från matte som var obligatorisk för mig i 12 år.

Hur känns det nu efteråt då, har du haft nytta av all algebra och tredjegradsekvationer? Eller var allt efter multiplikationstabellen helt bortkastat? Jag hade högsta betyg i matte men så totalt meningslöst. Man behöver inte ha hög IQ för att använda en miniräknare eller för att göra enkla uträkningar av priserna i matbutiken.

Huggorm skrev:

elle skrev:Jag var ingen begåvning i matte och förstod mig inte på siffror . Hade alltid enorma problem trots att jag fick privata lektioner. Jag fick lära mig utantill för att klara matte och sjukskriva mig kunde jag mig ju inte från matte som var obligatorisk för mig i 12 år.

Hur känns det nu efteråt då, har du haft nytta av all algebra och tredjegradsekvationer? Eller var allt efter multiplikationstabellen helt bortkastat? Jag hade högsta betyg i matte men så totalt meningslöst. Man behöver inte ha hög IQ för att använda en miniräknare eller för att göra enkla uträkningar av priserna i matbutiken.

Du lär dig ju matte regler utan dom kan du inte använda en miniräknare.

slackern skrev:Du lär dig ju matte regler utan dom kan du inte använda en miniräknare.

Jag har en stor hjälp av miniräknare nu men jag fick inte använda miniräknare under lektioner.
Det var förbjudet.

elle skrev:

slackern skrev:Du lär dig ju matte regler utan dom kan du inte använda en miniräknare.

Jag har en stor hjälp av miniräknare nu men jag fick inte använda miniräknare under lektioner.
Det var förbjudet.

Det var samma när jag gick i skolan fram tills gymnasiet. Men vad jag har förstått så är det för att man ska lära sig grunderna och lära sig reglerna.

Slackern, lite grann var det till hjälp men jag har fortfarande så många frågor och jag tror inte att min hjärna innerst inne tror på uppdelningen konkret och abstrakt. Ska nog ta det i en egen tråd sedan.

kiddie skrev:Slackern, lite grann var det till hjälp men jag har fortfarande så många frågor och jag tror inte att min hjärna innerst inne tror på uppdelningen konkret och abstrakt. Ska nog ta det i en egen tråd sedan.

Konkret är något tydligt som är lätt att avgränsa medan det abstrakta är mer ungefärligt och svårförklarligt, något som man måste tyda på något vis och som kanske kan vara olika för olika människor.

kiddie skrev:Slackern, lite grann var det till hjälp men jag har fortfarande så många frågor och jag tror inte att min hjärna innerst inne tror på uppdelningen konkret och abstrakt. Ska nog ta det i en egen tråd sedan.

Jag tror att du delvis har rätt. Eller vad jag tror att det handlar om är ett samband mellan att kombinera olika sorters intelligens. Eller hjärnan är rätt jävla komplicerad.

Huggorm skrev:

elle skrev:Jag var ingen begåvning i matte och förstod mig inte på siffror . Hade alltid enorma problem trots att jag fick privata lektioner. Jag fick lära mig utantill för att klara matte och sjukskriva mig kunde jag mig ju inte från matte som var obligatorisk för mig i 12 år.

Hur känns det nu efteråt då, har du haft nytta av all algebra och tredjegradsekvationer? Eller var allt efter multiplikationstabellen helt bortkastat? Jag hade högsta betyg i matte men så totalt meningslöst. Man behöver inte ha hög IQ för att använda en miniräknare eller för att göra enkla uträkningar av priserna i matbutiken.

Jag gillade allgebra i början men annars har jag tvingat mig att gå igenom matte som jag såg som något jag måste klara till vilket pris som helst som ångest jag senare drabbades av . Det händer att jag räknar fel när jag handlar mat men det rör sig inte om större mellanskillnad än 20 - 30 sek. Jag har en tendens att ibland kasta om siffror och därför dubbelkollar jag i livsmedelsbutiker när jag handlar eller ska skriva ner ett telefonnummer.

elle skrev:

Huggorm skrev:

elle skrev:Jag var ingen begåvning i matte och förstod mig inte på siffror . Hade alltid enorma problem trots att jag fick privata lektioner. Jag fick lära mig utantill för att klara matte och sjukskriva mig kunde jag mig ju inte från matte som var obligatorisk för mig i 12 år.

Hur känns det nu efteråt då, har du haft nytta av all algebra och tredjegradsekvationer? Eller var allt efter multiplikationstabellen helt bortkastat? Jag hade högsta betyg i matte men så totalt meningslöst. Man behöver inte ha hög IQ för att använda en miniräknare eller för att göra enkla uträkningar av priserna i matbutiken.

Jag gillade allgebra i början men annars har jag tvingat mig att gå igenom matte som jag såg som något jag måste klara till vilket pris som helst som ångest jag senare drabbades av . Det händer att jag räknar fel när jag handlar mat men det rör sig inte om större mellanskillnad än 20 - 30 sek. Jag har en tendens att ibland kasta om siffror och därför dubbelkollar jag i livsmedelsbutiker när jag handlar eller ska skriva ner ett telefonnummer.

Det där med att kasta om siffror det händer mig hela tiden. Så du är inte ensam om att göra det.

elle skrev:Jag har en tendens att ibland kasta om siffror och därför dubbelkollar jag i livsmedelsbutiker när jag handlar eller ska skriva ner ett telefonnummer.

Kan vara ett lindrigt fall av dyskalkyli

Sedan är det en sak att kunna huvudräkning och kunna matte. Jag gick totalbet på matten i WAIS för det var huvudräkning. Jag tror ärligt inte de fattar att huvudräkning och matte som sådan är två olika mentala processer.

Jag har aldrig kunnat räkna i huvudet. När jag adderar små tal om jag inte råkar komma ihåg svaret (men har svårt att memorera siffror, ytterligare en process....) räknar jag tärning. Då blir siffrorna ett slags mönster där varje extra siffra är en prick och sedan är det bara att läsa av prick för prick på de osynliga tärningarna och jag vet ju när varje tärning är klar eftersom mönstret av den sitter så djupt rotat. Minns när jag var 8-9 då satt jag och petade med fingret på bänken på varje osynligt tärningsöga.

När jag räknar på papper så finns regler om hur man ställer upp talen. Sedan är det rätt så enkel huvudräkning man gör när man löser talet på papper, lägger man ihop 1212 och 9999 så behöver man inte ta alla siffror utan man börjar med 9 plus 2. Det grejar jag ju.

Jag utvecklade som alla andra och som inte direkt lärs ut aktivt (inte på min tid, bara de absolut mest bejsik sakerna) massa trick. Ni kanske direkt tänkte att ta 10 000 istället och sedan dra bort ett på slutet. Jag utvecklade också sådant. Så långt som jag kunde.

För där det tar stopp för mig är de siffror man sätter i "minne" som man gör på en miniräknare, i sitt eget minne. Jag kan minnas en liten etta som sedan ska subtraheras. Visst. Men är det ett större eller mer komplext tal man ska minnas MEDAN man gör en till uträkning i huvudet och sedan ha åtkomst för att till sist få slutresultatet, då är det kört. Jag kan inte ha både den pågående uträkningen i huvudet medan jag minns ett tal som kommer till användning först senare. Jag har inte den minneskapaciteten. Är som jag bara har en ruta och det jag mentalt skriver in där, suddar ut det som var där innan.

Inte konstigt att jag trots intensiv övning på olika nivåer i skolan aldrig kunde lära mig räkna i huvudet. Det jag behövde var inte övning utan en extra minnesruta och jag är inte skapt med den.

Så det var inte matte jag sög på på WAIS. Det var konceptet huvudräkning. Jag fattade ju talen. Jag fattade ju principen.

Så länge man hade papper och penna ja då hängde jag med. Då har jag ingen svårighet för enklare matte, det man behöver i vardagen. Har t o m deklarerat "på riktigt" en gång och jag klarade det trots att det var svettigt. Inga svårigheter att bygga små saker, mäta ytor och vet jag inte regeln för något ja då kan jag fråga någon och sedan kan jag använda den (som sedan naturligtvis glöms bort). T ex så fattade jag att man kan mäta ett träds höjd som jag behövde veta, utan att klättra upp i trädet och mäta.

Sedan högre matte är inte för mig. Försökte mig på vad som då kallades etapp 3 på komvux men det var helt obegripligt. Tror det motsvarar vad man läser tredje året på gymnasiet i matte.

Jag är lite tveksam till WAIS eftersom jag inte anser att bara den rent matematiska förmågan mäts. Man kan då säga att sifferminne är en del av intelligensen. Då säger jag sant, men den mäts SEPARAT i WAIS, och då blir det till min nackdel att mäta den två gånger.

Så här såg min testtant ut på matten på WAIS när hon insåg att jag INTE larvade mig utan va helt lost. Kärring.

Jag tycker det är en märklig tanke att man just för att man har hög IQ skulle studerat på universitet och välja ett akademiskt yrke. Det finns många med hög IQ som jobbar i vanliga jobb som t ex bussförare el som inte jobbar alls. De blev helt enkelt inte uppmärksammade i skolan el fick för lite stimulans. Eller blev ansedda som dumma pga bristande social kompetens.

svart-for-extra-begavade-barn-i-skolan-artiklar-t8285.html

mensa-t98.html
mensa-t5988.html

För övrigt mäter IQ logisk/matematisk intelligens. Tänk om man är mer intresserad av att utöva musik el konst i stället?

I filmen Will Hunting så föredrar huvudpersonen att jobba med något okvalificerat trots att han är ett matematiskt geni. Allt för att få fortsätta umgås med sina gamla kompisar och för att slippa lämna sin bekvämlighetszon. Men där är det en kompis som anklagar honom för feghet, och säger att varje gång han kommer för att hälsa på hoppas han att Will inte ska vara hemma utan ha lämnat stan.

Alien skrev:Jag tycker det är en märklig tanke att man just för att man har hög IQ skulle studerat på universitet och välja ett akademiskt yrke. Det finns många med hög IQ som jobbar i vanliga jobb som t ex bussförare el som inte jobbar alls. De blev helt enkelt inte uppmärksammade i skolan el fick för lite stimulans. Eller blev ansedda som dumma pga bristande social kompetens.

svart-for-extra-begavade-barn-i-skolan-artiklar-t8285.html

mensa-t98.html
mensa-t5988.html

För övrigt mäter IQ logisk/matematisk intelligens. Tänk om man är mer intresserad av att utöva musik el konst i stället?

I filmen Will Hunting så föredrar huvudpersonen att jobba med något okvalificerat trots att han är ett matematiskt geni. Allt för att få fortsätta umgås med sina gamla kompisar och för att slippa lämna sin bekvämlighetszon. Men där är det en kompis som anklagar honom för feghet, och säger att varje gång han kommer för att hälsa på hoppas han att Will inte ska vara hemma utan ha lämnat stan.

IQ brukar oftast vara en indikation på om man har en akademisk förmåga.

En del forskare menar att IQ-tester är de mest trovärdiga metoderna som kan säga om ett barn har en akademisk begåvning.

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/k ... ntelligens

Om du påstår att att IQ test bara mäter logiskt tänkande så gjorde du nog inget IQ test under din utredning. För när jag gjorde min utredning så fick jag testa betydligt mycket mer än logiskt tänkande. Men du kanske tänker på Mensatester? Det har jag förstått bygger bara på logiskt tänkande och inte alls på abstrakt tänkande som tydligen är en viktig faktor vid intelligens. Dom som saknar abstrakt tänkande är tydligen dumma som spån. Så du kan skriva hur högt som helst på Mensa men vara dum som ett spån.

Nu brukar inte jag tolka spelfilmer för att vara fakta. Utan dom är i regel till för underhållning och ett konstnärligt verk.

Svarade inte på frågan. Vet att jag fick bra resultat för ett år sedan på psykologens test. Men är osäker på om jag har ens över 100 i IQ nuförtiden.

Klarade dock Mensatest i "Det Bästa"/"Readers Digest", kanske ca 1980. Sedan blev jag sjuk på slutet av årtiondet.

Är osäker på om det avviker från ämnet, men jag har klart högre SQ nuförtiden än förr. Min kristna tro och undret som skedde när jag slutade ha Social fobi eller vad det var, räcker som glädje.

Ville mest svara i allmänhet, har inget speciellt intressant om det hela att komma med just nu.

/notwoodstock

P.S. Har nog schizofrenisymtomet att jag får omvänd ordning på orden här och där. D.S.

För att ha riktig akademisk begåvning tror jag man behöver två saker, intelligens och anpassningsförmåga. Man måste kunna vara följsam med sina lärare och vänta med att ifrågasätta tills man kommer till universitetet... typ.

Sedan måste man kunna tvinga sig läsa det man tycker är tråkigt, man måste kunna rikta sin uppmärksamhet. Och man måste acceptera att lära sig på bred front tills man är mycket äldre och man får inte vara för duktig på något ämne som liten utan man ska vara lika bra på allt.

Kort sagt, jag tycker den skoltypen jag själv blev utsatt för var ganska jobbig. Det fanns inga metoder att stötta en i det man var duktig på. Jag var totalt understimulerad i vissa ämnen, lärde mig ingen studieteknik. I de ämnen jag inte var bra tyckte de att jag nog bara var "blyg" (Jag hade tydligen en ämnesbunden blyghet?) för kan man A kan man B. Så då fick jag ingen hjälp med det heller!

Christopher Langan påstås ha en IQ "för hög att mäta", men jobbade som utkastare. Han studerade på egen hand och skrev en bok Cognitive-Theoretic Model of the Universe (Kognitiv-teoretisk modell av universum), i vilken han beskriver "teorin om sambandet mellan sinnet och verkligheten." http://sv.wikipedia.org/wiki/Christopher_Langan

Nu har han en bondgård.

Will Hunting är förstås inget bevis, men visar trovärdigt på att det inte är självklart att man längtar efter att arbeta på ett universitet, när man inte har den bakgrunden. Jag tycker det är rätt självklart egentligen, men tydligen inte alla.

Och jag tycker också att det viktigaste är att göra vad man verkligen vill göra. En universitetslärare och forskare (spelad av Stellan Skarsgård) ser ned på en psykolog (Robin Williams) som han själv studerade ihop med. Han blev ju inte forskare och professor, utan bara en vanlig sketen psykolog, trots sin briljans.

Alien skrev:Christopher Langan påstås ha en IQ "för hög att mäta", men jobbade som utkastare. Han studerade på egen hand och skrev en bok Cognitive-Theoretic Model of the Universe (Kognitiv-teoretisk modell av universum), i vilken han beskriver "teorin om sambandet mellan sinnet och verkligheten." http://sv.wikipedia.org/wiki/Christopher_Langan

Nu har han en bondgård.

Men du ser han gjorde något utav sitt liv och är inte en loser. Nu har inte jag läst hans bok och kan inte uttala mig om vad han skriver om det är skräp eller bra. Vet inte ens om jag skulle förstå den om jag läser den.

Poängen är att han arbetade i icke-akademiska yrken, i 20 år som utkastare på en bar. Så yrket i sig säger inget om ens IQ.

https://jpgmag.com/photos/2320497

Jag skall inte göra för många inlägg med bilder och citat, tänkte jag, men jag har hittat så många favoriter de senaste åren.

/notwoodstock