Någon som har samma problem som mig? Har pratat med läkare om detta men ingen förstår och hjälper.

Ena sekunden tänker jag på hur bra jag mår och så och direkt efter den tanken så är det som att något trampar ner mig och jag känner att allt är värdelöst? Det är inte Bipolär säger dom eftersom jag har för snabba svängningar, men vad sjutton är det då? Jag orkar inte leva med detta

Moderator Gripandekylig - tråd flyttad från avd. Att leva som Aspergare

Borderline?

Det kan vara blockerade känslor som vill ut.

Ofta har de uppstått under uppväxt i en dysfunktionell miljö där man fått lära sig att vissa känslor är otillåtna.

Batman skrev:Borderline?

Har funderat på de också men när jag tagit upp det och frågat om de kan vara de så har de också bytt samtalsämne, jag förstår inte vad dem håller på med.

Mortalis skrev:Det kan vara blockerade känslor som vill ut.

Ofta har de uppstått under uppväxt i en dysfunktionell miljö där man fått lära sig att vissa känslor är otillåtna.

Jag har haft en ganska bra uppväxt på det viset, jag har fått gråta ut när jag behövt och fått visa mina känslor så jag tror inte det handlar om de, men jag vet inte :/

Har någonting förändrats i din livssituation?

Det finns stämningsstabiliserande mediciner som kan dämpa svängningarna, exempelvis litium.

Jag har testat en massa olika mediciner, dock inte litium. Har nu Lyrica och Sertralin och dem fungerar bra för en del saker men inte mot detta :/

Hur har du det med PMS? Det finns något som heter PMDD också:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Premenstruell_dysforisk_st%C3%B6rning

Läste också att du medicinerar med Lyrica, den kan ge mer humörsvängningar fast att den samtidigt hjälper mot annat; en förrädisk medicin och dessutom väldigt beroendeframkallande och lömsk på olika sätt.
Vi har minst en gammal tråd om just Lyrica här:
http://www.aspergerforum.se/erfarenheter-av-lyrica-t10973-24.html

Borderline (Instabil personlighetsstörning) är, om inte vanlig, så iaf. inte helt ovanlig hos oss med AS.
Har du vuxit upp i en dysfunktionell familj eller levt nära någon med ett omfattande missbruk så kan det hända att du utvecklat borderlineliknande drag pga. det också.

missrb skrev:Någon som har samma problem som mig? Har pratat med läkare om detta men ingen förstår och hjälper.

Ena sekunden tänker jag på hur bra jag mår och så och direkt efter den tanken så är det som att något trampar ner mig och jag känner att allt är värdelöst? Det är inte Bipolär säger dom eftersom jag har för snabba svängningar, men vad sjutton är det då? Jag orkar inte leva med detta

Vanligt misstag inom vården - det finns inga "för snabba svängningar", det är bara vanligare med längre perioder.

Låter stöddigt, men jag har personlig erfarenhet av att - som så många - få gå och vänta och bli avfärdad i 4-5 år för att sedan ändå få diagnosen Bipolär sjukdom typ 2 - det står i min journal i dag. Ännu vanligare misstag är att man avfärdas för att man inte har några maniska episoder - vid typ 2 blir man inte mer än hypoman.

Jag har hört andra patienter beskriva perioder kortare än 1 sekund och känt igen mig! Möjligen blir det mindre sannolikt att man är bipolär om det inte förekommer några längre perioder OCKSÅ.

Redan att man har AS-diagnos gör att man bör misstänka bipolär och fortsätta utreda. Det finns ett klart samband, enligt Gillberg.

Du ska inte acceptera att må så här, du har rätt att få stabiliserande medicin, t ex litium. Sök fler läkare, även privata men var beredd på att inte ens bli mottagen förrän du hittar rätt. Tills vidare är du i gott sällskap!

Pax!
Först bör jag nog påpeka att en diagnos kan vara bra men att den inte är allt. Har du ditt problem och får hjälp så har du det som behövs. Diagnoser tror jag också kan skapa problem men det behöver inte vara så.

om AS och personlighetsstörnings-diagnos: http://books.google.se/books?id=ykTGi7c ... CD0Q6AEwAA

en intressant video: http://www.youtube.com/watch?v=8_qNclQiGdw#t=19

Här är en länk till metatråden för avdelningen Aspergare och vården (dit den här tråden kanske flyttas) med fler länkar till olika trådar med mediciner (jag kan f.ö. rekommendera att titta överst i avdelningarna om det finns en metatråd som kanske har en länk till ämnet du söker efter).

Oj va bra att jag fått några fler svar, ska genast kika på länkarna och hoppas att allt ordnar sig, har skrivit till min nuvarande läkare och förklarat med mer detaljer så får se om han förstår nu. Tack för allt stöd

missrb skrev:Någon som har samma problem som mig? Har pratat med läkare om detta men ingen förstår och hjälper.

Ena sekunden tänker jag på hur bra jag mår och så och direkt efter den tanken så är det som att något trampar ner mig och jag känner att allt är värdelöst? Det är inte Bipolär säger dom eftersom jag har för snabba svängningar, men vad sjutton är det då? Jag orkar inte leva med detta

Har du ofta olika ångesttillstånd med, så låter det definitivt som borderline, vart diagnostiserad med det själv för många år sedan

Har ju talat med läkare om att jag tror att jag kan ha någon mer diagnos men det verkar inte som att dom tror det och man får ju inte rätt hjälp utan diagnos svart på vitt tydligen så... kommer jag någonsin få hjälp? För såhär går det inte att leva hur länge som helst.

Som sagt, sök fler läkare, läkare är minst lika olika som patienterna...
Jag har lärt mig så ofantligt mycket under de här åren - inte alls bara om hur vården fungerar utan framför allt om hur ångestmekanismer fungerar - det har hjälpt mig mer än jag någonsin kunde ana.

Får göra det!

Jag har tydligen förträngt att det finns något som heter Cyklotymi, en form av bipolaritet med just snabba växlingar och mindre uttalade toppar och dalar.
http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/cyklotymi-cyklotymt-temperament/

Finns mer info om cyklotymi på engelska än vad det finns på svenska, sök då på
Cyclothymic disorder.
Tydligen kan borderline förväxlas med cyklotymi och omvänt cyklotymi föranleda just borderline.

Jag har samma sak och tar seroquel. det funkar ok

Jag är schizoaffektiv, var diagnosticerad bipolär förut. Har litium och Lamictal. Hade förut Zyprea som var bra mot svängningarna den också, men gick upp massa i vikte.

Jag diagnostiserades med Borderline för några år sedan, diagnosen togs sen senare bort när det var mera att jag har humörsvängningar till följd av AS, för tydligen kan vissa personer med AS reagera emotionellt instabilt, sen att jag har en hel del undertryckta känslor jag aldrig fått utlopp för kan mycket väl vara en bidragande orsak.

Mortalis skrev:Det kan vara blockerade känslor som vill ut.

Ofta har de uppstått under uppväxt i en dysfunktionell miljö där man fått lära sig att vissa känslor är otillåtna.

Verkligen, jag har nämligen samma problem.
Folk upplever att jag har ett labilt humör.
Går det att bli friskförklarad från borderline ?
Om man i unga år blv utsatt för PTSD kan det förklara borderline ?
Inte för att jag vet om jag har det eller inte, bara lite smått nyfiken.

AustenAnnie skrev:

Mortalis skrev:Det kan vara blockerade känslor som vill ut.

Ofta har de uppstått under uppväxt i en dysfunktionell miljö där man fått lära sig att vissa känslor är otillåtna.

Verkligen, jag har nämligen samma problem.
Folk upplever att jag har ett labilt humör.
Går det att bli friskförklarad från borderline ?
Om man i unga år blv utsatt för PTSD kan det förklara borderline ?
Inte för att jag vet om jag har det eller inte, bara lite smått nyfiken.

Tydligen så blir många som har borderline hjälpta utav DBT.

Har du haft det så länge? Det kanske går över?

Jag har haft detta, eller märkt av det sedan några år tillbaka och det blir värre med åren verkar det som. Och vissa stunder, som tex nu så känner jag mig gråtfärdig och det är nästan obehagligt i ögonen för tårar vill ut liksom och nu när jag har så så känns det som små "lyckorus" ibland, fast jag känner mig inte särskilt lycklig. Varför ska allt vara så krångligt?