Som de som läst min lilla kontaktannons vet så håller jag på med rollspel. Jag har en kompis som jag rollat med de senaste tre åren och efter att hon lämnat mig ett par gånger och kommit tillbaka så finns det massa regler som gäller oss båda. Ifall jag bryter mot någon av reglerna så försvinner hon i ett par dagar som straff men ifall hon gör detsamma så är det okej. Varför är det så? Hennes enda anledning när jag påpekar det är att jag är mentalt instabil och hon inte är det typ. Sånt här händer med andra runt mig också och nu undrar jag varför det är så...

Låter irriterande men inte ovanligt.

Det kan vara att de anser sig tillhöra "de normala" (= majoriteten), som alltid har rätt gentemot minoriteten.

Eller att medvetet el omedvetet räknar med att du är mer beroende av henne än tvärtom och utnyttjar detta faktum.

Alien skrev:Låter irriterande men inte ovanligt.

Det kan vara att de anser sig tillhöra "de normala" (= majoriteten), som alltid har rätt gentemot minoriteten.

Eller att medvetet el omedvetet räknar med att du är mer beroende av henne än tvärtom och utnyttjar detta faktum.

Ja men sådär är det ju rent allmänt. T ex den här förminskningsleken NT kör "tro inte att du kan mer än mig"... Den har man varit med om mycket både i skol - och jobbsammanhang.

Meeen tillbaka till problemet - Kräv respekt tillbaka då?!

Gjorde jag med min bästa vän och han lyssnade som omväxling och vi kom fram till diverse fungerande lösningar

ninegirl skrev:

Alien skrev:Låter irriterande men inte ovanligt.

Det kan vara att de anser sig tillhöra "de normala" (= majoriteten), som alltid har rätt gentemot minoriteten.

Eller att medvetet el omedvetet räknar med att du är mer beroende av henne än tvärtom och utnyttjar detta faktum.

Ja men sådär är det ju rent allmänt. T ex den här förminskningsleken NT kör "tro inte att du kan mer än mig"... Den har man varit med om mycket både i skol - och jobbsammanhang.

Meeen tillbaka till problemet - Kräv respekt tillbaka då?!

Gjorde jag med min bästa vän och han lyssnade som omväxling och vi kom fram till diverse fungerande lösningar

Nja... Det funkar inte riktigt så. Jag klarar inte av att förlora henne då hon är en av de två vänner jag har i mitt liv. Därför konstrar jag mig och håller på för att inte göra henne arg och helt enkelt hålla henne kvar. Hon vet hur beroende jag är av henne och hur rädd jag är att förlora henne. Därför vet hon även att hon kan göra vadsomhelst och komma undan med det.

Inte mycket att göra då. Bara hoppas att du hittar bättre kompisar.

ninegirl skrev:

Alien skrev:Låter irriterande men inte ovanligt.

Det kan vara att de anser sig tillhöra "de normala" (= majoriteten), som alltid har rätt gentemot minoriteten.

Eller att medvetet el omedvetet räknar med att du är mer beroende av henne än tvärtom och utnyttjar detta faktum.

Ja men sådär är det ju rent allmänt. T ex den här förminskningsleken NT kör "tro inte att du kan mer än mig"... Den har man varit med om mycket både i skol - och jobbsammanhang.

Meeen tillbaka till problemet - Kräv respekt tillbaka då?!

Gjorde jag med min bästa vän och han lyssnade som omväxling och vi kom fram till diverse fungerande lösningar

Handlar det inte att TS kanske är undergiven sin vän medan vännen är mer dominant?

Troligen så ser hon inget seriöst i dig, då du kanske kryper tillbaka för snabbt. Hon vet kanske att det spelar ingen roll hur taskig hon är, du finns där ändå.

Hon vill säkert inte vara taskig, men hon kanske inte kan hjälpa det. Du blir ju utnyttjad om det inte är på samma villkor.

Ichigo skrev:Jag klarar inte av att förlora henne då hon är en av de två vänner jag har i mitt liv. Därför konstrar jag mig och håller på för att inte göra henne arg och helt enkelt hålla henne kvar. Hon vet hur beroende jag är av henne och hur rädd jag är att förlora henne. Därför vet hon även att hon kan göra vadsomhelst och komma undan med det.

Du förlorar inte en vän, du slipper en skitstövel.
Inte en käft ska trampa på dig, för du är värd så mycket mer.

(Inte hela citatet.)

Intressant skrev:Troligen så ser hon inget seriöst i dig, då du kanske kryper tillbaka för snabbt. Hon vet kanske att det spelar ingen roll hur taskig hon är, du finns där ändå.

Hon vill säkert inte vara taskig, men hon kanske inte kan hjälpa det. Du blir ju utnyttjad om det inte är på samma villkor.

Men ifall jag inte kryper tillbaka så blir hon förbannad och försvinner tills hon känner att hon straffat mig tillräckligt. Sedan kommer hon tillbaka och kräver i princip att jag ska be om ursäkt...

Tikki skrev:

Ichigo skrev:Jag klarar inte av att förlora henne då hon är en av de två vänner jag har i mitt liv. Därför konstrar jag mig och håller på för att inte göra henne arg och helt enkelt hålla henne kvar. Hon vet hur beroende jag är av henne och hur rädd jag är att förlora henne. Därför vet hon även att hon kan göra vadsomhelst och komma undan med det.

Du förlorar inte en vän, du slipper en skitstövel.
Inte en käft ska trampa på dig, för du är värd så mycket mer.

(Inte hela citatet.)

Du är snäll du... Men jag har bara en till förutom henne och jag är rädd att jag kommer bli helt lamslagen ifall hon försvinner. Rätt svårt att hitta någon som vill rolla och stämmer överens med min lista...

Kan du ge exempel på regel som bryts?

Parvlon skrev:Kan du ge exempel på regel som bryts?

Vi har till exempel en regel som säger att vi inte får rolla senare än 23:00 men ifall hon vill vara uppe längre så försvinner plötsligt regeln. Sedan får vi inte heller skicka sms på natten eller begära tröst vilket hon ändå gör men ifall jag gör det så blir hon förbannad och är offline i ett par dagar för att straffa mig. Vi ska även ha en så kallad "winddown hour" men bara ifall det behagar henne. Jag skulle mycket hellre vara utan reglerna men när de nu gäller för mig så vill jag veta varför de inte gäller henne...

Ichigo skrev:Jag skulle mycket hellre vara utan reglerna men när de nu gäller för mig så vill jag veta varför de inte gäller henne...

Jag måste säga att från det du skriver så finner jag eran relation ganska ohälsosam.
Det verkar ju som om hon helt enkelt kör över dig för att få som hon vill. Detta behöver iof inte vara kopplat till att du har en diagnos, mera hur hon är som person och vad hon "lärt sig" funkar mot dig.

Å ena sidan så skulle jag rekommendera ett allvarligt snack er emellan och att du ställer lite krav på lika villkor . Men som du skriver så är det svårt om det är en av 2 personer man umgås med och är rädd att tappa den lilla sociala kontakt man har. Fast jag tror det i längden är mest hälsosamt att stå på sig, man vill ju inte ha någon som utnyttjar en. Det kan ju dessutom vara nyttigt för den andra personen att få lära sig att man inte kan bete sig hur som helst.

matgar skrev:

Ichigo skrev:Jag skulle mycket hellre vara utan reglerna men när de nu gäller för mig så vill jag veta varför de inte gäller henne...

Jag måste säga att från det du skriver så finner jag eran relation ganska ohälsosam.
Det verkar ju som om hon helt enkelt kör över dig för att få som hon vill. Detta behöver iof inte vara kopplat till att du har en diagnos, mera hur hon är som person och vad hon "lärt sig" funkar mot dig.

Å ena sidan så skulle jag rekommendera ett allvarligt snack er emellan och att du ställer lite krav på lika villkor . Men som du skriver så är det svårt om det är en av 2 personer man umgås med och är rädd att tappa den lilla sociala kontakt man har. Fast jag tror det i längden är mest hälsosamt att stå på sig, man vill ju inte ha någon som utnyttjar en. Det kan ju dessutom vara nyttigt för den andra personen att få lära sig att man inte kan bete sig hur som helst.

Det är värt ett försök i alla fall... Jag vet att det är väldigt ohälsosamt och jag pratar med en myskolog om vårat förhållande så jag tror ändå att jag ska försöka stå ut ett tag till och kanske bara ta upp en liten del av det med henne.

Myskolog??? Vad är det? Du kanske menar psykolog?

Låter som en rent destruktiv relation, försök bryta den snarast möjligt och hitta andra rollspelsintresserade du kan umgås med.

Kostymhippie skrev:Myskolog??? Vad är det? Du kanske menar psykolog?

Låter som en rent destruktiv relation, försök bryta den snarast möjligt och hitta andra rollspelsintresserade du kan umgås med.

Myskolog är ett mycket bättre ord!

Jag vet att det är ett destruktivt förhållande men hon har i princip varit mitt liv de senaste tre åren... Jag vill inte släppa taget om det... Idag så sa jag till henne att jag är trött på hennes maktspel där hon straffar mig ifall hon tycker att jag gör fel. Det slutade med att hon i princip kallade mig otacksam, sa att allt är mitt fel och sen dumpade mig. Det här har hänt förr och hon kommer alltid tillbaka men när hon försvinner så lämnas jag kvar i spillror och överväger det bästa sättet att dö på.

Gör dej av med henne, hon kommer bara att fortsätta på samma sätt och du kommer bara att må sämre och sämre för varje gång, och sen förr eller senare så kommer det ändå att ta slut på något sätt typ att hon hittar någon hon på nått vis tycker är bättre än dej och bestämmer sej för att hon aldrig vill prata mer, och då kommer du ju både ha hunnit bli ytterligare nedbruten plus ha gått miste om möjligheten att själv avsluta det hela. Att man har få vänner och svårt att hitta fler är ju ingen anledning till att samla på sej och spara på dåliga vänner, och utan henne att prata med och tänka på så kan du ju lägga den tiden på att hitta någon annan istället.

Så, förslagsvis, gör allt för att själv hitta någon att byta ut henne med, plus var tydlig med att du är trött på hennes beteende och dra det hela till sin spets och strunta i konsekvenserna. Visa heller inga tecken på att du skulle vara beroende av henne på något sätt, eftersom att hon känner och tror att du är det förmodligen är en stor bidragande orsak till att hon beter sej sådär.

Den typen av människor begriper bara öga för öga. Svik henne upprepade gånger. Bli förvånad över hennes reaktion, påpeka att 'så gör väl vi, du gör så'. Ha flera exempel redo. Hon kommer lämna dig så småningom, men du har iaf fått ha lite rolig rättvisa som avslutning.

Tricket är att identifiera sådana människor innan de hunnit irritera en. Men det är svårt.

En del problem har vi inte för att vi har AS, utan för att andra är fascister och hycklare. För att inte säga korkade. Låt dem umgås med varann, de förtjänar varandra men inte oss.

radix skrev:En del problem har vi inte för att vi har AS, utan för att andra är fascister och hycklare. För att inte säga korkade. Låt dem umgås med varann, de förtjänar varandra men inte oss.

precis

Cyan skrev:Gör dej av med henne, hon kommer bara att fortsätta på samma sätt och du kommer bara att må sämre och sämre för varje gång, och sen förr eller senare så kommer det ändå att ta slut på något sätt typ att hon hittar någon hon på nått vis tycker är bättre än dej och bestämmer sej för att hon aldrig vill prata mer, och då kommer du ju både ha hunnit bli ytterligare nedbruten plus ha gått miste om möjligheten att själv avsluta det hela. Att man har få vänner och svårt att hitta fler är ju ingen anledning till att samla på sej och spara på dåliga vänner, och utan henne att prata med och tänka på så kan du ju lägga den tiden på att hitta någon annan istället.

Så, förslagsvis, gör allt för att själv hitta någon att byta ut henne med, plus var tydlig med att du är trött på hennes beteende och dra det hela till sin spets och strunta i konsekvenserna. Visa heller inga tecken på att du skulle vara beroende av henne på något sätt, eftersom att hon känner och tror att du är det förmodligen är en stor bidragande orsak till att hon beter sej sådär.

Problemet är ju att jag är oerhört beroende av henne. Fastän hon ofta har behandlat mig illa så har hon på något sätt alltid varit en trygghet och har funnits där när jag har mått dåligt. Jag vet att jag kommer klara mig utan henne men det känns inte så. Hon har varit en stor del av mitt liv under en väldigt lång tid nu och det känns helt omöjligt att bara tänka att det är över och slut.

radix skrev:Den typen av människor begriper bara öga för öga. Svik henne upprepade gånger. Bli förvånad över hennes reaktion, påpeka att 'så gör väl vi, du gör så'. Ha flera exempel redo. Hon kommer lämna dig så småningom, men du har iaf fått ha lite rolig rättvisa som avslutning.

Tricket är att identifiera sådana människor innan de hunnit irritera en. Men det är svårt.

Jag kan tyvärr inte förstå hur du menar att du säger att jag ska svika henne upprepade gånger för att få en "rolig" rättvisa. Jag är inte ute efter att hämnas och skulle inte ens kunna drömma om att medvetet göra henne illa. Ifall jag gör det så blir jag bara en dålig människa och är minst lika dålig som hon är. Jag antar att du menar att man kommer må bättre ifall man hämnas och på så sätt får sin upprättelse men så är det inte. Man förvandlas bara till det man från början avskydde och det vill jag inte ha. Visst vill jag ha upprättelse men inte på det sättet.

Ichigo jag har varit på samma plats som du, ett av mina jobbiga personlighets grejer är att jag är ibland för lojal. Även om jag OCH andra far illa av personen så kan jag ha svårt att släppa taget, För jag tror alltid det bästa om folk. Att dom kan ändra sig och att dom bara behöver tid, men sanningen är ofta det motsatta.

Jag kan ta ett exempel, jag hade en bästa vän som jag känt sedan jag var 13-14 år. Vi hade jätte bra relation, vi skrattade, delade med oss av jobbiga saker, och bra saker. Dock så börjar man ändras, det är oundvikligt. Han började få svårt att hålla löften, samt började bete sig illa mot vissa av mina vänner ( specifikt kvinnor ).

Jag tänkte att det berodde på hur han mådde och att jag borde stanna vid hans sida och stötta honom, för det är en sådan sak en kompis gör. Sedan började det bli mer och mer 'jobbigt', han hade aldrig pengar för han hade det illa ställt med ekonomin. 'Visst, det har vi alla ibland' tänkte jag och hjälpte honom ibland med bussbiljett, och erbjöd alltid mat då han kom över. I slutet av våran vänskap så började det bli ' Jamen förlåt, jag har inga pengar men jag kan komma om du betalat mat och buss! ' eller ' jag har inga pengar men vi ses när du hälsar på dina föräldrar ' och ' Sorry jag har lovat andra att jag ska göra *insert random task* men vi kan ju umgås senare '. Till slut sa jag att jag inte tyckte om att han behandlade mig som en gratis psykolog som man umgicks när det passade honom, Då bad han om ursäkt. Han sa att vi kunde hänga dagen efter som vi brukade, vilket jag tyckte skulle vara roligt. Dagen efter så väntar jag, och väntar, blir orolig att nåt har hänt. Till slut kontaktar en annan kompis mig och säger att han har åkt iväg med en annan kompis på magic turnering. Han SMSade inte ens detta utan höll hela min dag genom att aldrig dyka upp. Då var det sista droppen för mig och jag kapade linan, vi hade varit vänner då i ca 12 år. tre dagar senare får jag ett SMS att han hade glömt och bad om ursäkt, jag svarade inte och än idag har han inte direkt gjort något för att prata med mig heller.

Summan av kardemumman är, låt inte personer ta din energi och tid. Det ska du hellre spara till andra som faktis bryr sig och inte använder dig som ett verktyg, tänk dig om det är så att denna personen tar den tid som faktis skulle kunna göra att du kan träffa andra BÄTTRE vänner? Bli inte som jag, som var fast hemma i väntan på någon som aldrig kommer.

To long didnt read? : Låt bli energitjuvar och använd den energi som dom annars tar till att finna nya goda vänner.

Ichigo skrev:

Intressant skrev:Troligen så ser hon inget seriöst i dig, då du kanske kryper tillbaka för snabbt. Hon vet kanske att det spelar ingen roll hur taskig hon är, du finns där ändå.

Hon vill säkert inte vara taskig, men hon kanske inte kan hjälpa det. Du blir ju utnyttjad om det inte är på samma villkor.

Men ifall jag inte kryper tillbaka så blir hon förbannad och försvinner tills hon känner att hon straffat mig tillräckligt. Sedan kommer hon tillbaka och kräver i princip att jag ska be om ursäkt...

Tikki skrev:

Ichigo skrev:Jag klarar inte av att förlora henne då hon är en av de två vänner jag har i mitt liv. Därför konstrar jag mig och håller på för att inte göra henne arg och helt enkelt hålla henne kvar. Hon vet hur beroende jag är av henne och hur rädd jag är att förlora henne. Därför vet hon även att hon kan göra vadsomhelst och komma undan med det.

Du förlorar inte en vän, du slipper en skitstövel.
Inte en käft ska trampa på dig, för du är värd så mycket mer.

(Inte hela citatet.)

Du är snäll du... Men jag har bara en till förutom henne och jag är rädd att jag kommer bli helt lamslagen ifall hon försvinner. Rätt svårt att hitta någon som vill rolla och stämmer överens med min lista...

Förstår dig mycket väl, kanske är en del av din "smak", om du är undergiven? … Svårt för vissa att greppa, men inte för mig. Jäkla nöt, hård och j-t hal!

Lonya skrev:

Ichigo skrev:

Intressant skrev:Troligen så ser hon inget seriöst i dig, då du kanske kryper tillbaka för snabbt. Hon vet kanske att det spelar ingen roll hur taskig hon är, du finns där ändå.

Hon vill säkert inte vara taskig, men hon kanske inte kan hjälpa det. Du blir ju utnyttjad om det inte är på samma villkor.

Men ifall jag inte kryper tillbaka så blir hon förbannad och försvinner tills hon känner att hon straffat mig tillräckligt. Sedan kommer hon tillbaka och kräver i princip att jag ska be om ursäkt...

Tikki skrev:Du förlorar inte en vän, du slipper en skitstövel.
Inte en käft ska trampa på dig, för du är värd så mycket mer.

(Inte hela citatet.)

Du är snäll du... Men jag har bara en till förutom henne och jag är rädd att jag kommer bli helt lamslagen ifall hon försvinner. Rätt svårt att hitta någon som vill rolla och stämmer överens med min lista...

Förstår dig mycket väl, kanske är en del av din "smak", om du är undergiven? … Svårt för vissa att greppa, men inte för mig. Jäkla nöt, hård och j-t hal!

Jag är egentligen inte särskilt undergiven utan envis och mån om att saker ska gå rätt till. I de flesta sammanhang så tar jag aldrig steget tillbaka utan fortsätter argumentera tills jag är nöjd med hur det slutat. När jag var yngre så lät jag ofta folk köra över mig men nuförtiden så står jag på mig och tolererar aldrig att folk behandlar mig illa. Utom med henne. För där finns alltid hotet om att hon ska dumpa mig... Jag vet ju egentligen att hon alltid kommer tillbaka men jag klarar ändå inte att säga något åt henne.

Sadistic skrev:Ichigo jag har varit på samma plats som du, ett av mina jobbiga personlighets grejer är att jag är ibland för lojal. Även om jag OCH andra far illa av personen så kan jag ha svårt att släppa taget, För jag tror alltid det bästa om folk. Att dom kan ändra sig och att dom bara behöver tid, men sanningen är ofta det motsatta.

Jag kan ta ett exempel, jag hade en bästa vän som jag känt sedan jag var 13-14 år. Vi hade jätte bra relation, vi skrattade, delade med oss av jobbiga saker, och bra saker. Dock så börjar man ändras, det är oundvikligt. Han började få svårt att hålla löften, samt började bete sig illa mot vissa av mina vänner ( specifikt kvinnor ).

Jag tänkte att det berodde på hur han mådde och att jag borde stanna vid hans sida och stötta honom, för det är en sådan sak en kompis gör. Sedan började det bli mer och mer 'jobbigt', han hade aldrig pengar för han hade det illa ställt med ekonomin. 'Visst, det har vi alla ibland' tänkte jag och hjälpte honom ibland med bussbiljett, och erbjöd alltid mat då han kom över. I slutet av våran vänskap så började det bli ' Jamen förlåt, jag har inga pengar men jag kan komma om du betalat mat och buss! ' eller ' jag har inga pengar men vi ses när du hälsar på dina föräldrar ' och ' Sorry jag har lovat andra att jag ska göra *insert random task* men vi kan ju umgås senare '. Till slut sa jag att jag inte tyckte om att han behandlade mig som en gratis psykolog som man umgicks när det passade honom, Då bad han om ursäkt. Han sa att vi kunde hänga dagen efter som vi brukade, vilket jag tyckte skulle vara roligt. Dagen efter så väntar jag, och väntar, blir orolig att nåt har hänt. Till slut kontaktar en annan kompis mig och säger att han har åkt iväg med en annan kompis på magic turnering. Han SMSade inte ens detta utan höll hela min dag genom att aldrig dyka upp. Då var det sista droppen för mig och jag kapade linan, vi hade varit vänner då i ca 12 år. tre dagar senare får jag ett SMS att han hade glömt och bad om ursäkt, jag svarade inte och än idag har han inte direkt gjort något för att prata med mig heller.

Summan av kardemumman är, låt inte personer ta din energi och tid. Det ska du hellre spara till andra som faktis bryr sig och inte använder dig som ett verktyg, tänk dig om det är så att denna personen tar den tid som faktis skulle kunna göra att du kan träffa andra BÄTTRE vänner? Bli inte som jag, som var fast hemma i väntan på någon som aldrig kommer.

To long didnt read? : Låt bli energitjuvar och använd den energi som dom annars tar till att finna nya goda vänner.

Ifall jag gör mig av med henne så kommer känslan av att vara övergiven fram. Och då blir jag helt lamslagen och vill i princip bara dö... Visst, jag kan helt säkert hitta bättre vänner än henne men då måste jag lära mig att lite på någon ny, memorera hur den personen reagerar på olika saker, vad jag inte kan prata om och hur mycket av mitt rätta jag jag kan visa.

Sadistic skrev:tänk dig om det är så att denna personen tar den tid som faktis skulle kunna göra att du kan träffa andra BÄTTRE vänner? Bli inte som jag, som var fast hemma i väntan på någon som aldrig kommer.

To long didnt read? : Låt bli energitjuvar och använd den energi som dom annars tar till att finna nya goda vänner.

Inte direkt resten men just den där biten har jag också varit med om, sådär 10-12 år förlorade jag på det, då jag knappt ens försökte hitta några andra vänner utan bara var fast och typ väntade på den personen och att den tog all energi.

---

Så, därför kan jag absolut säga att det fungerar inte att hålla fast vid någon på det där sättet, utan att det bästa faktiskt är att avsluta det hela trots att det känns sådär svårt och som att du kommer att dö och så vidare. Eftersom den känslan kommer att finnas kvar så länge det hela fortsätter och den förmodligen bara kommer att bli värre med tiden. Medan om det hela avslutas så kommer det att kännas hemskt i kanske några månader, men sen blir det bättre igen. Det där med att det är svårt att lära sej lita på någon ny och memorera hur den reagerar och allt det där stämmer ju, men så är livet ju, det är likadant för de flesta.