Vad ska man ha vänner till?
72 inlägg
• Sida 3 av 3 • 1, 2, 3
Vänner
Miche skrev:Dunderbar skrev:*skrattar*
Vad menar du egentligen?
Tycker hela tråden är väldigt komisk.
Älskar hur ni gräver sönder varandras svar med olika analyser.
Jag gör sådant själv och tycker det är väldigt roligt att läsa hur andra gör det med
Vänner
Dunderbar skrev:Miche skrev:Dunderbar skrev:*skrattar*
Vad menar du egentligen?
Tycker hela tråden är väldigt komisk.
Älskar hur ni gräver sönder varandras svar med olika analyser.
Jag gör sådant själv och tycker det är väldigt roligt att läsa hur andra gör det med
pfft, så får du inte vänner! =P
- dasunbedingte
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 2690
- Anslöt: 2012-07-23
- Ort: Kibbutz.
Vänner
Har inga alls, egentligen, förutom min fru och en gammal klasskamrat. Klasskamraten tjatar bara om en j-a bok han skriver så honom orkar jag inte lyssna på. Lite smått roligt med tanke på att aspergare har en tendens att fastna för vissa ämnen man tycker är roliga och intressanta. Han kan vara en AS kandidat.
Vänner
Miche skrev:antonius skrev:Miche skrev:Vad menar du egentligen?
Vänner och Asperger är väl inte det man tänker på i första hand
Varför inte? Jag har inga problem med att ha vänner, däremot förbaskat svårt att få vänner...
Men...det går ju hand i hand om man säger så
Vänner
Intressant skrev:Pröva att vara lite mer delaktig i akten så är det nog lättare att eftermysa, då man kanske blir en smula trött av att bränna kalorier
Tack för tipset
Fast det jag menade med att förspelet var jobbigt, är hela proceduren innan man hamnar i säng, att ta kontakt med någon, prata och vara social.
Kul att det afrikanska hålet glädjer dejFrimodig skrev:Kompanjonerna och barnen och mostrarna är mina bästa vänner. Och några svarta brudar jag mött i jobbet. Alla kan göra sig lustiga på min bekostnad, och jag ler vänligt med det här afrikanska hålet mellan övre framtänder.
Fast som sagt jag går aldrig på krogen lr fester, så det känns rätt dumt att gå fram till en kille på busshållplatsen och säga "Ska vi hem till dej lr mej?" Om jag inte varit tjej hade jag kanske fått en smäll, nu lär han väl skratta(?)Krake skrev:Kan du inte bara skita i förspelet då? Det är ju ett måste för killar men om du som tjej bara är rak och säger "Jag är inte mycket för förspel och sånt. Ska vi till dig eller till mig?" eller nåt i den stilen finns det säkert många killar som nappar. Sex utan bullshit så att säga.
Vänner
Pankakan skrev:Fast det jag menade med att förspelet var jobbigt, är hela proceduren innan man hamnar i säng, att ta kontakt med någon, prata och vara social.
Jag hittade min partner på en Aspergerträff (som annonserades i träffavdelningen här på forumet), jag kände att jag ville lära känna henne bättre och bjöd ut henne på middag, dagen efter blev vi ihop.
Det behöver alltså inte vara så krångligt med en massa socialt spel som man ändå inte behärskar. Hon och jag har samma sociala brister och fungerar alldeles utmärkt ihop och vi har ett underbart samliv utan krusiduller.
Vänner
antonius skrev:Miche skrev:Varför inte? Jag har inga problem med att ha vänner, däremot förbaskat svårt att få vänner...
Jo det är väl där det sitter, men jag menade generellt, folk med AS brukar dom inte göra vågen för direkt när man kommer...
Känner igen mig i det där själv till 100%! Folk på mitt arbete börjar t.ex. undra varför jag inte har så många kompisar.. Har 2 riktigt bra kompisar och 2 riktigt bra arbetskamrater som jag umgås med på fritiden! Skulle dock inte vara helt fel med fler! Har även svårt att få tjejkompisar vilket även gör det svårt att få en flickvän... jag vill inte vara singel resten av livet utan har drömmar som vem som helst!
Detta forumet verkar vara ett bra sätt att få nya vänner!
Vänner
Alla mina nuvarande vänner är 65+ år.
Räcker dock oftast att jag umgås någon/några timmar med en person så är jag socialt mättad en vecka framöver.
Jag är glad att jag har dom, dom hjälper mig med saker jag behöver hjälp med och så hjälper jag dom om dom behöver hjälp med något. Ibland är det skönt att lyssna när dom berättar om tråkiga saker, typ hur deras dag har varit. Så berättar ju jag vad jag har gjort och så.
Jag går sällan bort till folk men häromdagen var jag faktiskt hemma hos en av dom och tittade på fotbollen, det var faktiskt ganska trevligt + att jag gillar deras hund
Dom som jag har som vänner nu vet om det mesta om vilka sorts problem jag har och det är jätteskönt, då kan jag vara mig själv och dom förstår om jag helt plötsligt säger "nu går jag hem".
Det är nog småsakerna som gör att det är värt att ha en vän eller två men det gäller ju att hitta en vän som man passar ihop med
Jag skulle inte ha något emot att ha fler vänner men det är svårt att skaffa dom.
Man kanske skulle kolla kontakttråden
Räcker dock oftast att jag umgås någon/några timmar med en person så är jag socialt mättad en vecka framöver.
Jag är glad att jag har dom, dom hjälper mig med saker jag behöver hjälp med och så hjälper jag dom om dom behöver hjälp med något. Ibland är det skönt att lyssna när dom berättar om tråkiga saker, typ hur deras dag har varit. Så berättar ju jag vad jag har gjort och så.
Jag går sällan bort till folk men häromdagen var jag faktiskt hemma hos en av dom och tittade på fotbollen, det var faktiskt ganska trevligt + att jag gillar deras hund
Dom som jag har som vänner nu vet om det mesta om vilka sorts problem jag har och det är jätteskönt, då kan jag vara mig själv och dom förstår om jag helt plötsligt säger "nu går jag hem".
Det är nog småsakerna som gör att det är värt att ha en vän eller två men det gäller ju att hitta en vän som man passar ihop med
Jag skulle inte ha något emot att ha fler vänner men det är svårt att skaffa dom.
Man kanske skulle kolla kontakttråden
Senast redigerad av alixha 2013-11-23 0:19:43, redigerad totalt 1 gång.
Vänner
Absolut. Jag skall förklara en sak.
Jag har så många vänner som jag vill ha. Jag liksom styr människor genom att ägna individer uppmärksamhet, och tänka lite bättre. Identifiera mig och sånt.
Det är inte så intressant. Jag har kört joxet sen jag var 12 eller 13.
Och, som vanligt, vad andra tycker är deras problem.
Frimodig
Jag har så många vänner som jag vill ha. Jag liksom styr människor genom att ägna individer uppmärksamhet, och tänka lite bättre. Identifiera mig och sånt.
Det är inte så intressant. Jag har kört joxet sen jag var 12 eller 13.
Och, som vanligt, vad andra tycker är deras problem.
Frimodig
Vänner
NajsMiche skrev:Jag hittade min partner på en Aspergerträff (som annonserades i träffavdelningen här på forumet), jag kände att jag ville lära känna henne bättre och bjöd ut henne på middag, dagen efter blev vi ihop.
Dehär med förlängningskabeln förstod jag inte. Tvåan kan jag sakna, ibland kan man faktiskt behöva någon annans perspektiv, en ny infallsvinkel på ett problem/situation/tanke.Frimodig skrev:Jag tror man skall se vänner som 3 saker.
Som en förlängning av sig själv, som en resursgrej.
Som ett annat perspektiv utifrån någon som gillar dig.
Som man kan lära av.
Nå, fyra. Som nån som bekräftar dig. Du duger som du är.
Frimodig
Tror inte min självkänsla är beroende av vad andra tycker om mej, och det är väl tur, annars skulle jag väl inte ha någon självkänsla.
Samma här. Tror inte jag skulle klara av att bo ihop med någon 24/7 som krävde massa uppmärksamhet. Dessutom har jag en egenhet att glida in i min egen värld och inte märka när personer påkallar min uppmärksamhet. Då kan jag få höra "Varför är du sur?" "Varför Låtsas du inte höra när jag pratar med dej?"alixha skrev:Räcker dock oftast att jag umgås någon/några timmar med en person så är jag socialt mättad en vecka framöver.
De tar det alltid personligt fast det inte har något med dem att göra.
Under 2-3 timmar kan jag hålla mej närvarande, men som sagt det är utmattande, och sen börjar jag glida iväg. Så någon man kunde träffa bara ibland vore bra.
Vänner
Ok, jag skall försöka förklara.
Med en eller flera vänner blir man liksom starkare. Man kan göra mer, man har mer resurser, man får större nätverk, man kan göra grejer ihop. Man får liksom flera ögon och flera öron och flera hjärnor. Och fler penningpungar.
Frimodig
Med en eller flera vänner blir man liksom starkare. Man kan göra mer, man har mer resurser, man får större nätverk, man kan göra grejer ihop. Man får liksom flera ögon och flera öron och flera hjärnor. Och fler penningpungar.
Frimodig
Vänner
Frimodig skrev:Med en eller flera vänner blir man liksom starkare. Man kan göra mer, man har mer resurser, man får större nätverk, man kan göra grejer ihop. Man får liksom flera ögon och flera öron och flera hjärnor. Och fler penningpungar.
Så sant så, vänner är det viktigaste som finns!
Vänner
Batman skrev:zed88 skrev:Så sant så, vänner är det viktigaste som finns!
För dig kanske. Jag skulle snarare se vänner som en börda.
Om de är en börda är de inga vänner (då är det bättre utan), riktiga vänner är ingen börda, tvärtom, de är en tillgång!
Vad ska man ha vänner till?
Laika skrev:Vad har ni folk till? Varför har ni vänner?
Jag har kommit underfund med att jag enbart intresserar mig av andra människor så länge dom delar mina intressen och utför dom med mig. Skaffar de nya intressen som inte stämmer överens med mina, varför ska jag då träffa dom? I mitt huvud är det fullkomligt slöseri på tid. Jag vet dock inte vad de kan tycka om mig på grund av detta, men det är jag inte intresserad av.
Återgå till Att leva som Aspergare