Dunderbar skrev:Vilka roliga och intressanta åsikter ni kom med.
Ni har inte tänkt på att det hade räckt med att ni svarade
"Näe, jag brukar inte leka med de sociala koderna"
Eller...
"Ja, sådant brukar jag med göra"

Istället skulle ni såga sönder det jag skrev, blanda in era egna åsikter och så...
Hur kommer detta sig?

Jag frågade om det var någon annan som brukade leka med de sociala koderna.

Vi befinner oss på ett diskussionsforum. Därav mer utvecklade svar. Annars hade det varit svårt att föra någon diskussion och få till en diskussionstråd.

Det var väl bra att du fick roliga och intressanta svar?

Dunderbar skrev:Brukar ni leka med de sociala koderna som vi har?
T ex när man står i kön på Ica och kassörskan har sagt hur mycket du ska betala.
Då kan man t ex säga
"Ursäkta, jag hörde inte vad du sa, kan du säga det igen lite långsammare?"
Kassörskan säger summan igen
"Nej, jag hör fortfarande inte vad du säger, kan du säga det ännu långsammare?"
Kassörskan säger det då ännu långsammare...
Sedan kan man säga
"He he, näe jag bara skojar med dig...ville bara se hur långsamt du var beredd att säga det"

Jag har gjort detta flera gånger...det är sådant som fungerar ett antal gånger, sedan känner ju kassörskorna igen mig och det är inte lika skoj längre, för de vet om att jag skojar med dem.

Brukar ni med göra sådana saker?
Vad har du gjort för bus i sådana fall?

Något sådant, eller liknande för den delen, skulle jag aldrig göra. Dels ser jag helst till att prata så lite som möjligt med andra om jag är ute och handlar och dels skulle jag själv aldrig vela att någon gjorde så mot mig och det var jag som satt i kassen. Förstår absolut inte det roliga med det, är poängen att göra sig lustig över någon annan eller vad vinner man på det hela?

Tycker det låter galet att sådana tankar och handlingar faller in hos någon överhuvudtaget, och förlöjliga någon som inte provocerat fram det låter inte som rätt melodi. Sedan har jag heller inte den förmågan att prata hej vilt med allt och alla, utan är jag ute o handlar bland andra ska det ske illa kvickt.

Skäms nästan för din skull, hade jag suttit i kassen hade jag velat lappa till dig.

Ovanligt provocerande beteende om man vill testa andras tålamod . Har inget med humor att göra. I bästa fall kan man få på käften av en otålig person som inte har betalt för att tvingas stå ut med irriterande kunder.

"Leka med sociala koder"? "Busa"?

Jag skulle kalla det trakassera.

Sådant kan du göra med vänner som har samma humor som du har. Inte mot servicepersonal, som måste hålla god min och inte kan säga vad de verkligen tycker.

Fattar inte varför du öht gör det, för att du tycker det är kul el tror du verkligen att de också tycker det är kul?

En tanke skulle kunna vara att det är tråkigt för kassörskorna att sitta i kassan hela dagen och säga samma saker "Hej", "Vardetbraså?, "Du får slå koden igen", "Varsågod". Och antagligen höra samma saker också typ "Vad kallt det är idag, nu känner man att det är vinter", "Oj, blev det så mycket, vad dyrt allt blivit" och liknande. Dvs att de skulle behöva höra något roligt. Men antagligen har de hört alla skämt redan el så tycker de bara det är konstigt och tröttsamt.

elle skrev:Ovanligt provocerande beteende om man vill testa andras tålamod . Har inget med humor att göra. I bästa fall kan man få på käften av en otålig person som inte har betalt för att tvingas stå ut med irriterande kunder.

Ja, och väldigt lågt att göra såhär emot människor som har ett jobb där dom ständigt måste vara trevliga oavsett hur kunderna beter sig. Personalen i mataffärer får säkert ta mycket skit och hamna i obehagliga situationer med kunder som beter sig illa. Helt fel personer att driva med på där sättet då de sitter i ett utsatt läge.

Jag tackar för alla era svar....tankar och kommentarer.

Kassörskor är nog som andra redan sagt trötta på besvärliga människor.
De andra i kön blir ju lika irriterade på kunder som står och apar sig och fördröjer tiden så nej, svaret på trådfrågan är att jag inte brukar "leka med de sociala koderna" på det viset.

KrigarSjäl skrev:Kassörskor är nog som andra redan sagt trötta på besvärliga människor.
De andra i kön blir ju lika irriterade på kundr som står och apar sig så nej, svaret på trådfrågan är att jag inte brukar "leka med de sociala koderna" på det viset.

Tackar för ditt svar

Min personliga åsikt är att man skall vara väldigt respektfull mot servicepersonal. Det innebär att man är saklig och inte driver med dom, upptar deras tid när de har mycket att göra osv. Man är på deras arbetsplats. Ska man göra något utöver rena servicen så får det vara att man gör något som de tycker är skoj t.ex något bra men oftast kort skämt när det passar sig. Är man osäker eller kroppspråksblind är det oftast bättre att låta bli. Gillar man någon så bör man vara diskret men rak på saken och nöja sig med svaret man får.

Servicepersonal finns i miljöer som matbutiker, restaurang, café, hotell, vårdcentraler, tandläkare osv.

Jag skulle bli jävligt irriterad om någon behandlade mig på det sättet. Jag försöker leva en del efter den gyllene regeln "Behandla andra så som du själv vill bli behandlad". Det fungerar ganska bra, ända problem är att andra inte alltid vill bli behandlade som jag vill. Ja, jag brukar leka med de sociala NORMERNA och ibland kanske även med koderna, men då är det för att jag älskar att bryta normer som är destruktiva och uppfattningar som är allmänt accepterade och samtidigt så extremt onyanserade. Det finns t.ex. en utbredd uppfattning att människans natur inners inne är god vilket historien motbevisat fantastiskt många gånger, sådant är kul att påpeka och kul att se vissa människors förvåningsreaktioner. Så mitt svar på din fråga om jag leker med sociala koder är: Ja, ibland, men aldrig på ett så meningslöst och provocerande sätt du beskriver i ditt exempel. I och för sig kan vissa bli grymt provocerade när man poängterar att även nazister är människor trots att det är ett uppenbart fakta.

Intressant ämne - har faktiskt råkat ut för just det där själv!

Jag var ny på en praktikplats och hade fet ångest över det sociala och alla jobbiga nya människor.
Så sitter jag där i soffan på fikarasten - och en anställd kommer och ställer sig nära mig (som om hon vill att jag ska göra plats) - så jag flyttar så hon får plats i soffan. Hon sätter sig ej - utan ställer sig ännu lite närmre, och då flyttar jag igen för jag tror hon vill sitta längre in. Hon sätter sig dock ej, igen - utan kliver ännu lite närmare. Nu börjar jag tycka att hon är konstig, och tittar frågande på henne - och får då höra "hehe jag ville bara se hur långt jag kunde få dig att flytta "

Det var ... verkligen inget som gick hem hos mig. Tog det sjukt negativt då jag redan var i en utsatt position (ny på jobbet) - och fick ett SÅNT skämt mot mig, som typ var avsett för att köra med mig endast ...
Då kände jag mig jättedum - för då kommer det här med aspigheten fram - då man blir arg på sig själv för att man "inte fattar skämten som alla andra fattar" och att man tror man ser dum ut i andras ögon för man "går på" skämtet. Jag tar saker så himla bokstavligt hela tiden - så såna skämt, där man utnyttjar min bokstavstolkning, känns kränkande för mig!

Jag kritiserar inte dig TS - det är helt okej att tycka att detta är kul, och jag tycker inte du är dum eller dålig eller nåt för du gillar skämt som inte jag gillar. Däremot tycker jag alltid det är bra att fundera på hur man kan uppfattas av de som man gör skämtet MOT - för ibland får man som sagt inte den respons man kan önska, och kanske t.o.m gör personen obekväm. (vilket nog inte är ens mening)

Jag kom på en sak idag, apropå detta med att leka med de sociala koderna. klassificera mitt gamla inlägg som just denna lek kanske

Jag vill varna eventuella kanin-vänners sällskap om att detta är helt och hållet gjort med glimten i ögat. Jag skulle aldrig skada ett djur på detta viset. Länken innehåller ett textbaserat skämt, så det är inge gore eller så

http://kanin.ifokus.se/discussions/4d71 ... er-langkok

Plasticfck skrev:Intressant ämne - har faktiskt råkat ut för just det där själv!

Jag var ny på en praktikplats och hade fet ångest över det sociala och alla jobbiga nya människor.
Så sitter jag där i soffan på fikarasten - och en anställd kommer och ställer sig nära mig (som om hon vill att jag ska göra plats) - så jag flyttar så hon får plats i soffan. Hon sätter sig ej - utan ställer sig ännu lite närmre, och då flyttar jag igen för jag tror hon vill sitta längre in. Hon sätter sig dock ej, igen - utan kliver ännu lite närmare. Nu börjar jag tycka att hon är konstig, och tittar frågande på henne - och får då höra "hehe jag ville bara se hur långt jag kunde få dig att flytta "

Det var ... verkligen inget som gick hem hos mig. Tog det sjukt negativt då jag redan var i en utsatt position (ny på jobbet) - och fick ett SÅNT skämt mot mig, som typ var avsett för att köra med mig endast ...
Då kände jag mig jättedum - för då kommer det här med aspigheten fram - då man blir arg på sig själv för att man "inte fattar skämten som alla andra fattar" och att man tror man ser dum ut i andras ögon för man "går på" skämtet. Jag tar saker så himla bokstavligt hela tiden - så såna skämt, där man utnyttjar min bokstavstolkning, känns kränkande för mig!

Jag kritiserar inte dig TS - det är helt okej att tycka att detta är kul, och jag tycker inte du är dum eller dålig eller nåt för du gillar skämt som inte jag gillar. Däremot tycker jag alltid det är bra att fundera på hur man kan uppfattas av de som man gör skämtet MOT - för ibland får man som sagt inte den respons man kan önska, och kanske t.o.m gör personen obekväm. (vilket nog inte är ens mening)

Jag har med tänkt på det där hur jag uppfattas, eller om jag sätter personen som jag skämtar med i en jobbig sits.
Men jag gör inte sådana skämt med personer jag inte "känner".
Jag handlar ofta på Ica och har lärt känna en del av personalen som brukar sitta i kassorna, vi brukar skoja med varandra på båda håll...

Igår höll jag fram mina händer, kupade och sa att jag hade sparat detta till hon som satt i kassan.
Kassörskan tittade på mig med ett leende och lite fundersam blick, sedan sa hon
"Näe, du tänker bara kasta vatten på mig eller så.."
Jag börjar skratta och frågar henne.
"Tror du jag har en magisk vattenslang med mig? Jag kan ju inte få vatten från ingenstans..."

Kassörskan blir lugn i blicken och böjer sig lite framåt för att se vad jag har i mina händer.
"Visst är det vackert?", säger jag.
Kassörskan vet inte helt vad hon ska titta på, utan frågar mig
"Jag ser inte vad det är för något"
Då svarar jag
"Det är antikt luftslott som jag har sparat till dig"

Dunderbar skrev:Jag har gjort detta flera gånger...det är sådant som fungerar ett antal gånger, sedan känner ju kassörskorna igen mig och det är inte lika skoj längre, för de vet om att jag skojar med dem.

Dunderbar skrev:Man får ju känna av på personen som sitter i kassan före man gör en sådan sak, om det är person som verkar ha humor och kan tänkas uppskatta en sådan sak, eller inte...

Jag har gjort detta med personer som INTE uppskattar detta..de tvingar inte fram något skratt, de bara tittar på en med konstig blick.

Här låter det som att du skämtar med sådana som inte känner till dig sedan förut...

Dunderbar skrev:Men jag gör inte sådana skämt med personer jag inte "känner".
Jag handlar ofta på Ica och har lärt känna en del av personalen som brukar sitta i kassorna, vi brukar skoja med varandra på båda håll...

Emedan du här har ändrat det till att du bara skämtar med kassörskor som känner dig?

De som känner dig skulle väl aldrig gå på tricket att du är halvdöv som i trådstartens exempel?
Är det så att du inte vill stå för vad du gjort? Det är ju inget brottsligt du gjort, plumpt, men absolut inget du inte bör kunna stå för tycker jag.

Moggy skrev:Nä så gör jag inte då jag inte vill ses som dum och dryg och bli ett samtalsämne på rasterna där jag handlar. Ser ibland nån som på olika sätt ska göra sig lustig inför personal på affärer och restauranger och det framtvingade och ansträngda skrattet som blir resultatet av dessa lustigheter.

Där håller jag med dig i ditt resonemang.

Men roligt att någon iallafall försöker skämta och lätta upp stämningen lite. Sånt är ju nästintill obefintligt i dagens samhälle. En eloge till TS.

sugrövmanövern skrev:

Dunderbar skrev:Jag har gjort detta flera gånger...det är sådant som fungerar ett antal gånger, sedan känner ju kassörskorna igen mig och det är inte lika skoj längre, för de vet om att jag skojar med dem.

Dunderbar skrev:Man får ju känna av på personen som sitter i kassan före man gör en sådan sak, om det är person som verkar ha humor och kan tänkas uppskatta en sådan sak, eller inte...

Jag har gjort detta med personer som INTE uppskattar detta..de tvingar inte fram något skratt, de bara tittar på en med konstig blick.

Här låter det som att du skämtar med sådana som inte känner till dig sedan förut...

Dunderbar skrev:Men jag gör inte sådana skämt med personer jag inte "känner".
Jag handlar ofta på Ica och har lärt känna en del av personalen som brukar sitta i kassorna, vi brukar skoja med varandra på båda håll...

Emedan du här har ändrat det till att du bara skämtar med kassörskor som känner dig?

De som känner dig skulle väl aldrig gå på tricket att du är halvdöv som i trådstartens exempel?
Är det så att du inte vill stå för vad du gjort? Det är ju inget brottsligt du gjort, plumpt, men absolut inget du inte bör kunna stå för tycker jag.

Jag kan ju inte säga att jag känner alla de personerna som jag brukar skoja med....
Men när man står i kön på t ex Ica, får man ju en bild av personen som sitter i kassan.
Man ser t ex om hon är glad, har humor och visar att hon eller han har en lättsam kontakt med kunderna.

Det är de gångerna jag har skojat med dem....ibland känner jag dem, men ibland gör jag det inte

Förstår mig inte riktigt på kassaexemplet, jag har stod i kassan på McDonalds när jag jobbade där och där va det ganska många som skulle "göra sig lustiga", men den som står i en kassa är i en yrkesroll och så länge det inte är något direkt kränkande/hotfullt är det helt enkelt oproffsigt att bryta mot dom givna reglerna, även om man fattar att det är någon driver med en och att den den och hens polare tycker man framstår som dum inser man själv och dom flesta andra runt om kring att det är skojaren som förlöjligar sig själv.

Jag brukar leka med dom sociala koderna rätt ordentligt på jobbet då jag skojar. Jag har kompenserat och tagit till mig en f.d. Kollegas ironiska och sarkastiska personlighetsdrag, vilket för den större delen fungerar bra. Det gäller bara att dra på ett busigt leende, eller själv skratta lite högt eller med ögonen så att det framgår att man skojar.

Förra veckan höll vi på (jag och NT) med varandra tills alla stod med i ögonen i kors och garvade. Dock har jag svårt att läsa av dom lite mer subtila tecknen när någon skojar. Det måste vara tydligt för att budskapet ska gå igenom.

Dunderbar skrev:Text.

Oj. Kul för dig kanske men otroligt irriterande för kassörskan.

Jag skulle aldrig göra något liknande. Dels eftersom jag respekterar de som servar mig i affärerna, dels för andra kunders skull. Blir butikers servicepersonal på dåligt humör kan ju nämligen det gå ut över helt fel person/er. Och det vill jag inte.

Brukar inte direkt busa nuförtiden. Har väl inget behov av det längre anatar jag.

För egen del är det mest omtanken om expediten.

Många har haft en förkärlek att skämta på detta sätt med mig, för att det är roligt att se hur lång tid det tar för mig att fatta. För om jag inte har någon indikation på att det är ett skämt tar jag det rakt av. Jag tror att alla är ärliga i grunden.

Om jag satt i kassan skulle jag bli ursinnig, för att det påminner om en massa gammalt. Man gör bara inte så, om man ändå gör det måste man ge en hint innan det gått för långt.

Men så består livet som kommunicerande varelse av ständiga tester, men av betydligt enklare och snällare sort, det är så det fungerar men detta går klart över min gräns.

Mest problem med detta skapas av den osäkerhet som uppstår hos kassapersonalen, kunden som verkligen inte hör bra kan behandlas som en skämtare.

kullan skrev:Skillnaden mellan en NT och en Aspie är att en NT kan skratta även åt sådant som inte är humoristiskt. vi med asperger skrattar enbart åt det vi anser är kul på riktigt. Förstår vi inte skämtet eller inte ens tycker det är kul så skrattar man inte även om andra gör det.

Jag har funderat på det där. Om jag går på en komikerföreställning så brukar det vara en himla massa skämt jag inte förstår. Och folk skrattar. Och så tror jag att jag är dum för att jag inte förstår allt. Men det kanske finns många andra i salongen som inte heller förstår precis allt utan bara skrattar med för att andra skrattar?!

Fast sen händer det ofta att jag inte skrattar även om jag förstår skämtet helt enkelt för att jag inte finner det roligt. Vad som också är vanligt är att jag ser tragedin istället för humorn. Så jag kan bli rörd och känna mig tagen med andra skrattar (många andra känner säkert det underliggande djupet också). I andra fall kan jag skratta åt små detaljer som de flesta andra inte ens lägger märke till. Och ibland behöver jag inte ens tycka att det är roligt, utan mera att det är livets ironi ungefär.