Efter att alltid varit dålig med den biten så kom jag igång med lite mer seriös konditionsträning i somras och har använt minimalistiska skor från början.

I början gick jag mest, men sedan blev det löpning en allt större del av sträckan vid två av de fyra tillfällena per vecka. Anledningarna till varför jag inte sprang i alla pass var dels för att tung konditionsträning, kort efter ett styrketräningspass, kan påverka proteinsyntesen negativt och dels för att jag kände mig sliten i fötterna efter löppassen.

Men det verkade ändå ge en del, blev förvånad att min puls bara var 46 slag per minut för någon vecka sedan och det var inte ens vid full vila, även om jag legat och softat på soffan en stund innan.

Men så i tisdags i förra veckan, så började vänsterfoten att göra ont under ett löppass, men jag lyckades ända att halta hem. Efter det gjorde det riktigt ont de första dagarna, för att sedan bli lite bättre, så nu kan jag i alla fall gå, men inte normalt, kan inte lägga någon vikt på framfoten.

Förhoppningsvis så är det bara någon överansträngning, som går över snart igen, men vill det sig illa så kan det vara en stressfraktur.

I vilket fall så är det riktigt frustrerande, den här veckan var en vilovecka från styrketräningen också, så jag var tvungen att gå från ca 10-12 h träning per vecka(styrka+kondition) till att inte göra ett skit den här veckan. Jag har blivit så beroende av träningen att jag får abstinens.

Det vore inte hela världen om jag inte kan springa igen på ett tag, om jag i alla fall kunde gå ut och gå, men vill det sig riktigt illa så kan det här även att påverka styrketräningen negativt. Vadpress är nog uteslutet, men jag får se hur det går nästa gång jag ska köra knäböj och marklyft, förhoppningsvis kommer det att funka.

Jag trodde att jag tog det väldigt försiktigt när jag skulle vänja fötterna vid mina fivefingers, men tydligen så blev det ändå för mycket.

Men, men...ständigt nya utmaningar.

Storskojaren - jag är i samma situation som du, nästan ...
Det är helt jävla värdelöst.

Jag har på något sätt alltså sabbat båda knäna, och båda insidorna av underbenen under intervallträning ...
Kan inte gå i trappor utan att det gör ont, och det känns allmänt fucked up.

Ett tips - har du skor som passar ditt löpsteg/korrigerar eventuella felställningar som dina fötter gör ?

Själv tror jag att mina fötter vinklar för mkt inåt när jag springer - så kallad "pronation" - och att jag behöver skaffa mig ett par ordentliga skor som gör mitt steg mer rakt, så det inte känns i knäna lika mycket.

46 är fint, men det kan vara så. Jag hade 42 när jag knallade omkring här hemma en morgon. Hehe. Men det var ett tag sedan, nu är jag inte i närheten av samma form. Förhoppningsvis når jag dit igen, men det är bra jobbat av dig hörru!

Träningsberoende är riktigt gift mot kroppen. Bra att du vilar!

Jag bara älskar hur starka lårmuskler jag fått men kanske dags att fokusera lite mer på andra delar nu, även om jag älskar ben-och lårpress...

Plasticfck skrev:Ett tips - har du skor som passar ditt löpsteg/korrigerar eventuella felställningar som dina fötter gör ?

Själv tror jag att mina fötter vinklar för mkt inåt när jag springer - så kallad "pronation" - och att jag behöver skaffa mig ett par ordentliga skor som gör mitt steg mer rakt, så det inte känns i knäna lika mycket.

Jag kör helt och hållet med minimalistiska skor som ska efterlikna barfotalöpning så mycket som möjligt, så de har inget drop alls och ingen dämpning heller, det är bara 3-4 mm gummi mellan fotsulan och asfalten.

Principen bakom det där med barfotalöpning går ut på att våra kroppar inte riktigt är gjorda för att landa på hälarna när vi springer, det är därför vi måste använda specialskor med drop och stötdämpning. Vid barfotalöpning måste man lära sig att använda kroppen på det sätt den egentligen är konstruerad för, dvs kortare steg och en landning på mitten eller framfoten. Med tiden så ska man då bygga upp kroppens egna stötdämpning, men att fasa in barfota/minimalistisklöpning måste ske väldigt långsamt, annars är risken för överträning eller stressfrakturer hög, vilket jag nu fått erfara.

Många ser det kanske som en fluga, men många säger sig ha blivit hjälpta av att gå över till minimalistiskt/barfota, däribland människor med problem med knäna som du själv.

Dra ut i skogen och spring!

Fötterna *ska* pronera utan skor - när en börjar springa med barfota skor eller helt barfota - ta det extra varsamt! I början, skippa skorna par hundra meter och öka långsamt - gör även styrke -och balansövningar för fötterna - helst varje dag.

Gjorde 43 häv i stången idag, visserligen fler, men de halvdana räknas inte. Dessutom kan jag springa igen - 25 minuter i rask fart på löpbandet. Yay!

earlydayminer skrev:46 är fint, men det kan vara så. Jag hade 42 när jag knallade omkring här hemma en morgon. Hehe. Men det var ett tag sedan, nu är jag inte i närheten av samma form. Förhoppningsvis når jag dit igen, men det är bra jobbat av dig hörru!

Träningsberoende är riktigt gift mot kroppen. Bra att du vilar!

Tackar Fick en riktig nytändning med träningen för ett tag sedan, så jag ökade träningsmängden rejält. Jag är lite dålig på att lyssna på kroppen ibland, så jag behöver verkligen viloveckorna för att inte överträna eller skada något, vilket ju uppenbarligen ändå händer ibland, hehe.

Hur går det själv med träningen, du fokuserar mest på cardio nu, eller?

Huvudfokus ligger ju fortfarande på styrketräningen för mig, brukar köra 5x5 reps i böj, mark och bänk, allt annat kör jag mer volym, 10 reps och ändå upp till 8 set i vissa mindre muskelgrupper. Tränar mest styrka när det gäller benen, vill inte öka så mycket mer i volym där, låren har blivit så grova att det är tillräckligt svårt att hitta jeans som passar som det är.

Jag försöker mest att bli så deffad det bara går nu, började köra med periodiserad fasta i somras, men inte 5:2, det funkar inget bra om man tränar mycket, utan efter leangains-metoden. Toppade på 104 kg i våras, men gick ganska snabbt ner till 98, trots att jag inte kämpade så hårt med det då. Sedan dess tycker jag mig ha märkt en förändring kroppssammansättningen trots att vikten legat mer eller mindre still, jag har även kunnat öka i styrka hela tiden, så leangains verkar funka.

Men nu ska jag som sagt ner på riktigt låga fettnivåer och är redan på god väg, sedan i framtiden så kommer jag att bulka så rent jag kan. Det är roligare att hålla sig hyfsat deffad hela tiden än att bli så bulkig i perioder tycker jag.

storskojaren skrev:Jag kör helt och hållet med minimalistiska skor som ska efterlikna barfotalöpning så mycket som möjligt, så de har inget drop alls och ingen dämpning heller, det är bara 3-4 mm gummi mellan fotsulan och asfalten.

Intressant!!
Hade aldrig hört detta förut!
Kanske värt att läsa vidare om

dasunbedingte skrev:Fötterna *ska* pronera utan skor

Jo utan skor va - men ej MED skorna på ? Eller ?
Känns ju som om pronation är något negativt - för min del - om jag får ont i knäna av hur mina steg ser ut när jag springer ?

Det kanske är en fet myt att man behöver skor som korrigerar pronation vid löpträning, och att affärerna använder sig av detta för att sälja ?
I wouldn't know alltså ... Läste om detta igår efter att ha kommit hem, desperat över hur sabbade mina knän kändes efter träningen.

Plasticfck skrev:Det kanske är en fet myt att man behöver skor som korrigerar pronation vid löpträning, och att affärerna använder sig av detta för att sälja ?
I wouldn't know alltså ... Läste om detta igår efter att ha kommit hem, desperat över hur sabbade mina knän kändes efter träningen.

Beror på hur du springer. Är du som de allra flesta springer du på hälarna och med hälisättning är det möjligt att vinkla foten lite bäst hur man vill. Springa på hälarna i minimalistiska skor är ingen höjdare, kan nog inte göra det bättre på något sätt. Är man en framfotaspringare kan minimalistiska skor fungera för då låter man fotvalvet absorbera det som den tjocka sulan på joggingskor gör. Fotvalvet är gjort för att effektivt kunna absorbera stötar men de flesta som använder skor använder inte fotvalvet så att börjar göra det till 100% direkt kan ge diverse problem.

Skall du springa riktigt långt så klarar man sällan av att hålla framfotalöppning och då är det vanligen bättre med skor med tjock sula. Vaderna blir väldigt trötta.

Kan du övergår till framfotalöpning successivt så kommer du inte behöva några direkt särskilda skor och dina knän kommer att få mindre belastning men fotvalv, vadmuskulatur och diverse annat får högre belastning. Springer du på hälarna gör du nog bäst i att ha tjocka joggingskor.

Sätter man i hälen först går kraften i princip rätt upp i skenbenet och knäleden får absorbera stöten. Sätter du i framfoten först får foten med sina 27 olika ben, olika senor, muskler, hälsena, vadmuskulatur ihop absorbera. Vanligen är man inte använt de delarna på det sättet så problem är vanlig tom man byter stil.

Storskojaren: Aah, gött! Då är det bara att låta flamman brinna, men visst är det bra att se till att det inte blir en stor skogsbrand av det hela.

Jepp. Det är mest cardio för min del, carido och uthållighetsträning för att återkomma till form och efter det blir det förhoppningsvis volym och mycket mer cardio. Måste resa mig från mitt fall.

Verkar som du har god koll på det och det är skönt när man har det. Precis som du är jag inte så mycket för buff/deff, det tar bort det roliga från allting tycker jag. Dessutom fixar man en ganska god uppfattning om vad som behövs och så där.

44 häv. Börjar bli bra på det där.
Dessvärre slitit upp hud på fingrarna, haha.

Cyklar till och från jobbet när vädret tillåter, blir cirka 1 mil om dagen. Önskar dock att jag hade tid och ork att träna såpass mycket som jag gjorde under gymnasiet. Då tränade jag fotboll 2 gånger/vecka + gym 1-2 gånger/vecka.

Trots att jag cyklar mycket tycker jag inte konditionen blir bättre, brukar alltid bli andfådd. När man dessutom jobbar som sekreterare på hjärtavdelning blir man såklart lite nojjig. Är dock tveksam att det handlar om hjärtat då jag förutom cyklingen inte motionerar alls. Sitter/ligger mest ner när jag är hemma.

Du behöver träna oftare, vilket jag också behöver.
Föreslår att du kombinerar det med en rask promenad ett par ggr i veckan.
Har du tur så har du nära till Pildammsparken, Slottsparken eller Ribban.
Lycka till.

M_l

Jag tycker alltid det är så svårt att veta vilken nivå man ska hålla sig på. Ofta gör jag det vanliga misstaget att gå in för något stenhårt och sedan tröttna efter ett par veckor för att sedan börja med något nytt.
Nu har jag dock hittat en lite fjantig, men effektiv träningsform som heter "ballet beauty". Den är sådär lagom jobbig och tränar hela kroppen samtidigt som den inte tar för mycket tid.
Försöker undvika hårdträning då jag har ätstörningar och ofta går över gränsen.

Jag är uppe i 54 häv nu. Nu får det räcka ett tag att pusha rekord. Främst för att jag har hittat andra former en vill pusha på.

- Armböj på knogarna (med benen brett isär), 10 i uppvärmning, sedan hö knoge + ben fram och böj, likadant med vä del av kroppen och fortsätta framåt tills en får nog.
- Pendel i hävstång, lyfta upp sig en gång, sedan sakta ned och börja pendla med sidan av kroppen (kroppen ska vara rak, endast rörelse i sidled).
- Trappan i hävstång, lyfta upp sig, glida sakta ned, steppa upp (likt språng i trappa) med fötterna medan en drar sig upp.

JCSweden skrev:Cyklar till och från jobbet när vädret tillåter, blir cirka 1 mil om dagen. Önskar dock att jag hade tid och ork att träna såpass mycket som jag gjorde under gymnasiet. Då tränade jag fotboll 2 gånger/vecka + gym 1-2 gånger/vecka.

Trots att jag cyklar mycket tycker jag inte konditionen blir bättre, brukar alltid bli andfådd. När man dessutom jobbar som sekreterare på hjärtavdelning blir man såklart lite nojjig. Är dock tveksam att det handlar om hjärtat då jag förutom cyklingen inte motionerar alls. Sitter/ligger mest ner när jag är hemma.

Det är bra att du aktivt motionerar! 10km är en redig sträcka.

Sitter du still i ditt arbete? Stillasittande, trots träningspass par 2-3 ggr i veckan 40-80 minuter), är alldeles för lite motion. Motion måste in som en del i vardagen (NEAT) - det ger betydligt mer positiv verkan på hälsa överlag (inklusive kondition, hållning, ork)!

"Non-exercise activity thermogenesis (NEAT) is the energy expended for everything we do that is not sleeping, eating or sports-like exercise. It ranges from the energy expended walking to work, typing, performing yard work, undertaking agricultural tasks and fidgeting. Even trivial physical activities increase metabolic rate substantially and it is the cumulative impact of a multitude of exothermic actions that culminate in an individual's daily NEAT. It is, therefore, not surprising that NEAT explains a vast majority of an individual's non-resting energy needs. Epidemiological studies highlight the importance of culture in promoting and quashing NEAT. Agricultural and manual workers have high NEAT, whereas wealth and industrialization appear to decrease NEAT. Physiological studies demonstrate, intriguingly, that NEAT is modulated with changes in energy balance; NEAT increases with overfeeding and decreases with underfeeding. Thus, NEAT could be a critical component in how we maintain our body weight and/or develop obesity or lose weight."

Allypang skrev:Jag tycker alltid det är så svårt att veta vilken nivå man ska hålla sig på. Ofta gör jag det vanliga misstaget att gå in för något stenhårt och sedan tröttna efter ett par veckor för att sedan börja med något nytt.
Nu har jag dock hittat en lite fjantig, men effektiv träningsform som heter "ballet beauty". Den är sådär lagom jobbig och tränar hela kroppen samtidigt som den inte tar för mycket tid.
Försöker undvika hårdträning då jag har ätstörningar och ofta går över gränsen.

Vad är "ballet beauty"? Låter som en bra träningsform! Jag skulle säkerligen behöva lite mer fokus på hållning, koordination och balans som träningspass. ^^

dasunbedingte skrev:
Det är bra att du aktivt motionerar! 10km är en redig sträcka.

Sitter du still i ditt arbete? Stillasittande, trots träningspass par 2-3 ggr i veckan 40-80 minuter), är alldeles för lite motion. Motion måste in som en del i vardagen (NEAT) - det ger betydligt mer positiv verkan på hälsa överlag (inklusive kondition, hållning, ork)!

Ja jag sitter mycket still på jobbet, är bara uppe och rör mig korta sträckor. De har ett gym på sjukhuset som man som anställd få träna gratis på men när jag slutar kl. 17 är jag oftast såpass trött att att jag inte har lust. Vanlig gymträning är inte riktigt min grej heller men de har bassäng och några pass så jag ska försöka gå på det någon gång.

Har bara tränat en gång på tio dar. Dumma förkylningar!

Powerwalkade idag två sträckor (in till stan och hem igen), en sträcka på sammanlagt 1,3 mil. Jobbar ibland extra på helgerna som massör nämligen. Det var inte alls jobbigt faktiskt, mycket jobbigare att massera några timmar. Enda nu är att jag fått ont i vristerna då de är stela och har nu börjat få ont i benen av promenaderna.

Allypang skrev:Jag tycker alltid det är så svårt att veta vilken nivå man ska hålla sig på. Ofta gör jag det vanliga misstaget att gå in för något stenhårt och sedan tröttna efter ett par veckor för att sedan börja med något nytt.
Nu har jag dock hittat en lite fjantig, men effektiv träningsform som heter "ballet beauty". Den är sådär lagom jobbig och tränar hela kroppen samtidigt som den inte tar för mycket tid.
Försöker undvika hårdträning då jag har ätstörningar och ofta går över gränsen.

Jag kan inte se det fjantiga i den träningen, nu har jag inte sett den utföras. Balletträning är jäkligt tufft. Dessutom får man en himla bra hållning.
Men som du själv sa, ta det lite lugnt.
Lycka till.

Kommer ni träna på julafton?

Japp, tradition ju....

Vad har ni för tips för en som ska återvända till gymmet efter ett år?

Jag har haft ett fysiskt jobb under tiden, så har blivit en hel del starkare (framförallt överkroppen, mycket böjande och en del lyftande). Men fortfarande har jag ingen riktig aning om vad det motsvarar om jag skulle till ett gym igen.

Dock har jag inte haft tillgång till träningsanläggning, vilket har varit en stor saknad (bor ute på vischan...) men snart ska jag börja plugga igen så det lär bli aktuellt att börja träna seriöst igen.

Körde stronglifts (5x5) ett par månader och gillade konceptet. Var ganska klen innan (körde bara löpträning ett år), så har ca 45 på bänk, 60 på ben, 50 på mark och 40 på skivstångsrodd. Inte så mycket med andra ord.

Jag tränar inte på gym, jag tränar hemma. Fria vikter, bänk, pull-up bar osv. Utan maskiner ökar givetvis skaderisken och om något allvarligt händer: töligt mos.

Men mitt tips, om vi ska hålla oss till frågan, är att börja lugnt och progressivt arbeta din väg mot form igen. Beroende på hur ofta du tränar, men låt oss säga att du tränar 3-4 gånger i veckan: en månad. Sen är du i god fart igen. Kan gå snabbare, kan gå långsammare. Det vet din kropp om, du lyssnar på den.

Det är väl det tipset som är nyttigt.