Bara ett kort tips till alla som har problem med ångest/depression omväxlande med hög aktivitet inom t ex specialintressen, nämnt det i andra sammanhang:

"Många studier visar på ett övertygande samband mellan Asperger Syndrom och manodepressiv sjukdom (bipolär affektiv störning)" skriver Cristopher Gillberg i sin bok Asperger Syndrom (sid 69 ISBN 91-972641-6-4). Ta dig en ordentlig funderare på om det gäller dig, för det är väldigt synd om du missar det!

Bipolär sjukdom typ 2 är en "ny" diagnos vars kanske främsta kännetecken är att den missas av både patienten, omgivningen och vården. Det är INTE något normalt som läkemedelsbolag gjort en myt av, vilket kvällstidningar ville ha det till. Självmord t ex är vanligare än vid den klassiska manodepressiva typ 1.

Många, däribland jag själv, har fått kämpa i åtskilliga år från det att man själv efter lång tid insett diagnosen till det att man får den bekräftad av läkare och får stabiliserande medicin (litium eller som i mitt fall epilepsimedicin).

Betecknande för typ 2 är annars att man inte har manier(de kan inte omgivningen missa) utan bara hypomani som inte innebär att man gör tokiga saker utan snarare att man gör saker väldigt ordentligt och lägger ner hur mycket energi som helst på dem - tills man dimper ner i en desto värre depression.

Hur vet man då att det är symptom på bip och inte på AS med dessa fantastiska specialintressen som man engagerar sig så djupt i? Jag för min del betraktar diagnoser som hypoteser och tror att man i framtiden kommer att formulera nya konstellationer av symptom, man kanske inte alls kommer att dela upp det i AS, bip, ADHD osv. I dag kan det vara riktigt att ställa båda diagnoserna.

Det pratades en del om att jag ev var bipolär innan de börja utreda AS. Jag håller med om att det är liknande symptom, om inte samma. Jag är dock inte alls lika inläst på Bipolär, så jag kanske inte ska yttra mig.

Jag fick diagnoserna AS, ADHD och Bip II men sen ett år tillbaka så är Bip som bortblåst, det är oerhört skönt att slippa.

Jag var bipolär typ två, men sen så tog de bort bipolären och satte dit recividerande depression, men alltså..
Jag tror att jag har lite av varje faktiskt.
Men det är aspergern som ger mig de största sociala problemen,
Eller iofs alla sakerna påverkar varandra.

Men ja, det önskas ju att man kunde ordna diagnoserna på ett annat vis,
men det är nog mycket svårt.
Men har man problemen i livet och behöver stöd så är det väl bara ta någon diagnos,
är inte så svårt att posera som aspergerstörd om man vill ha LSS stöd direkt.
Nu spårade jag nog ur lite, men a, så är det ju, tror de flesta har lite av varje inom sig.

En anhörig till mig är bipolär II, men för honom är det ganska långa skov, och det är väl det som utmärker bipoläritet?

antonius skrev:En anhörig till mig är bipolär II, men för honom är det ganska långa skov, och det är väl det som utmärker bipoläritet?

Nä det är väl inte vad jag skulle påstå är som utmärker bipoläritet

Vaniljflickan skrev:Nä det är väl inte vad jag skulle påstå är som utmärker bipoläritet

Jaha, men hur långa perioder av maniskhet och depressioner brukar det vara? Om den är obehandlad.

Jag håller helt med Vaniljflickan. DSM är helt torftig och fyrkantig, den är konstruerad som ett svamplexikon så att relativt oerfaren och outbildad sjukvårdspersonal och liknande skall kunna bocka av "symtom" och ställa diagnoser. I nya DSM-5 försöker man väl komma tillrätta lite med det här genom att betona comorbiditeten alltså samsjukligheten, men även hur mycket - eller lite - man "har" av en viss diagnos. Alltså om jag fattat det hela rätt. någon annan kanske har fördjupat sig i det här.

Simmel

antonius skrev:

Vaniljflickan skrev:Nä det är väl inte vad jag skulle påstå är som utmärker bipoläritet

Jaha, men hur långa perioder av maniskhet och depressioner brukar det vara? Om den är obehandlad.

För att ha en mani skall man ha maniska symtom minst en vecka, för hypomani vill jag minnas att 4 dagar gäller. Symtom på depression skall finnas varje dag under två veckor. En mani som vara längre än tre månader tror jag är sällsynt dels med tanke på den utmattning kroppen får samt lagstiftningen rörande tvångsvård, hypomanier något längre halvår skulle jag gissa även om det finns de som påstår sig ha varit hypomana i flera års tid i sträck dock sällan med objektiv bedömning av kvalificerad person, trovärdigheten därmed låg.

Depressioner går inte säga. Men då det är en sjukdom som går i skov bör symtomen komma och gå. Har man kronisk depression det vill säga ett år eller om det är två år eller längre borde det inte vara bipolär sjukdom. Något som kvalificerar som kroniskt kan knappast gå i skov?

Praxis frångår dock teorin långt. Min uppfattning är att man helt bortser från tidskraven listade i DSM.

Sedan vill jag minnas att ett av kriterierna är att omgivningen skall märka en förändring i beteendet under skov, åtminstone i den textreviderade versionen av DSM-IV. Om ingen märker något har man således inte bipolär sjukdom. Även där skiljer sig praxis mot teori.

Hänger mycket på vem man frågar vilket svar man får.

antonius skrev:En anhörig till mig är bipolär II, men för honom är det ganska långa skov, och det är väl det som utmärker bipoläritet?

Jämfört med Borderline så har bipolära långa skov.

antonius skrev:Jaha, men hur långa perioder av maniskhet och depressioner brukar det vara? Om den är obehandlad.

Jag kan bara tala för mig själv, jag har i princip varit mer eller mindre deprimerad konstant sen tonåren fram till slutet på förra året, mina maniska perioder har oftast bara rört sig om några dagar med olika långa mellanrum, från kanske en vecka som minst till gissningsvis drygt år som mest.

Tack för svaren, vet lite mer nu

antonius skrev:En anhörig till mig är bipolär II, men för honom är det ganska långa skov, och det är väl det som utmärker bipoläritet?

Tja, men det finns snabbpendlande också, och rentav ultrasnabbpendlande, "ultra-rapid-cycling". Jag har hört beskrivas sekundlånga perioder men timmar och dagar torde vara viktigare som symptom.

Azo85 skrev:Symtom på depression skall finnas varje dag under två veckor.

Ja, det har länge använts som kriterium för depression över huvud taget. Men det är väl för att göra det enklare och säkrare - i verkligheten kan en depression helt klart vara under bara några dagar, ännu kortare vid ultra-rapid-cycling (stavningsprogrammet vill absolut ha det till "ultra-rapid-cykling" - det låter roligare!).

Azo85 skrev:dock sällan med objektiv bedömning av kvalificerad person, trovärdigheten därmed låg

"Trovärdighet" ska man se upp med - hur troligt är det egentligen att en utomstående som inte har tillgång till de egentliga symptomen utan tvingas lita till patientens beskrivningar ska kunna göra en säkrare bedömning än patienten själv - bara för att den förre är "kvalificerad" och "objektiv"? Det börjar lukta Migrationsverk...

Azo85 skrev:Om ingen märker något har man således inte bipolär sjukdom. Även där skiljer sig praxis mot teori.

Det är det som är problemet med just bipolär II - ingen märker något. Typ I märks - manier går inte att missa - jo, för en gångs skull av patienten själv...

Tack för den här tråden!

Jag ska ta upp det här med min psykolog, vi testade först bipolär men det stämde inte. Asperger stämde perfekt men jag är rätt så säker på att jag också är hypomanisk. Varför jag inte uppfyller vissa av de hypomaniska kriterierna skulle kunna förklaras av att jag har asperger.

"Inflated self-esteem or grandiosity

Decreased need for sleep (e.g., feels rested after only 3 hours of sleep)
More talkative than usual or pressure to keep talking

Flight of ideas or subjective experience that thoughts are racing
Distractibility (e.g., attention too easily drawn to unimportant or irrelevant external stimuli)

Increase in goal-directed activity (either socially, at work or school, or sexually) or psychomotor agitation

Excessive involvement in pleasurable activities that have a high potential for painful consequences (e.g., the person engages in unrestrained buying sprees, sexual indiscretions, or foolish business investments)"

I princip alla dessa kriterier stämmer på mig när jag är hypomanisk/djup inne i ett specialintresse som tar över allt.

Jag har dock aldrig varit deprimerad i 2 veckor, inte ens en vecka i streck. Det går upp och ner för ofta för att en hel vecka någonsin ska kunna hända i mitt liv.

Kan det inte vara ADD då (en variant av ADHD)?