Jag skulle vilja göra en sammanställning över de olika partiernas inställning i frågor som rör aspergers. Inte för att AS-frågor är det enda jag kommer ta hänsyn till när jag står vid valurnan, men jag tycker att vi alla ska ha möjlighet att ta informativa beslut och även lyfta de här frågorna.

Så fyll gärna på med frågor. Jag kommer skicka ut dem till partierna och sammanställa svaren.

* Hur ser ni på neurodiversitet?

* Hur vill ni jobba med npf-frågor i grundskolan?

* Anser ni att man bör forska på om man ska kunna fosterdiagnostisera för autism?

* Vad vill ni göra för att stärka personer med aspergers roll i samhället?

* Har ni en talesperson eller arbetsgrupp för npf-frågor?

osv.

Mycket bra initiativ!
Inte för att jag tänker delta i valet som jag ser som ett spel för gallerierna, men andra kommer att delta och det är dessutom ett tillfälle till opinionsbildning.

* Är ni beredda att lagstifta om förbud mot diskriminering pga npf? (exempelvis neka någon ett arbete redan pga diagnosen)

* Hur kommer ni att förhindra 'mobbning' dvs förföljelser och överfall som regelmässigt drabbar elever med npf?

* Känner ni till de viktigaste och mest typiska symptomen vid AS (t ex) ?

* Hur gör ni för att underlätta kommunikation med väljare med AS - undviker ni t ex att läsa mellan raderna i ett brev?

* Anser ni att t ex AS automatiskt ska ge rätt till sjukersättning som en ekonomisk bastrygghet?

Bra frågor, Kollektivet!

Bara att skicka iväg som jag ser det.

Bra skrivet!

Diagnoser är politik. Bra jobbat!

Bra initiativ! Om flera är intresserade, kan vi tillsammans skriva under en debattartikel och ett frågeformulär som vi skickar till de större partierna i och utanför Riksdagen.

Jag har par frågor:

- Trots att det saknas tydligt vetenskapligt stöd att människor med högfungerande AST är osäkra bilförare, hur ställer sig partiet till de rådande medicinska krav för körkortstillstånd -och körkortsbehörighet?

- I vissa landsting kan människor med NPF-diagnoser åka avgiftsfritt med kollektivtrafiken till habiliterande verksamheter (daglig verksamhet, praktikplats, vuxenhabilitering, psykiatrisk mottagning, vårdcentral mfl) vid uppvisande av kallelse alternativt få ersättning vid uppvisande av kvitto, anser partiet att detta bör vara gällande för samtliga län/regioner?

- I vissa landsting -och kommuner kan människor med NPF-diagnoser, om behovet finns, få en del eller hela beloppet på fysisk aktivitet (FaR) betalt - exempelvis medlemsavgift på simhall. Anser partiet att fysisk aktivitet bör uppmuntras med ekonomiska ersättningar?

- Vissa landsting tar inte ens emot remisser för NPF-utredning - bör inte vårdgarantin alltid vara gällande? Hur kommer ni arbeta med att alla som behöver utredning får en fullständig utredning?

- Motoriska dysfunktioner -och perceptionsavvikelser återfinns hos många med AST och ADD/ADHD - idrotten i skolan kan vara oerhört påfrestande för elever med annorlunda perceptioner och-/eller motoriska dysfunktioner. Vad anser partiet är rimliga förutsättningar för att elever med AST och-/eller ADD/ADHD ska betygsättas rättvist (i jämförelse med sina klasskamrater)?

Skulle tro att det blir mest klyschor som svar.

-Det bästa är väl att ställa korta och koncisa frågor snarare än att fara ut i filosofi.
Om man ändå får sedvanligt politikersvammel till svar är det väl bara att säga okej, men vad svarar du på det jag frågade om?

Alltid är det någon som ska negga. Fascinerande.

KrigarSjäl skrev:-Det bästa är väl att ställa korta och koncisa frågor snarare än att fara ut i filosofi.
Om man ändå får sedvanligt politikersvammel till svar är det väl bara att säga okej, men vad svarar du på det jag frågade om?

Du borde bli journalist, om du inte redan är det!

Kollektivet skrev:Alltid är det någon som ska negga. Fascinerande.

Nej för fan, syftade inte på det du skrev.

Maggi skrev:

KrigarSjäl skrev:-Det bästa är väl att ställa korta och koncisa frågor snarare än att fara ut i filosofi.
Om man ändå får sedvanligt politikersvammel till svar är det väl bara att säga okej, men vad svarar du på det jag frågade om?

Du borde bli journalist, om du inte redan är det!

-Sitta i öppet kontorslandskap, ha en deadline och vara ute och flyga och fara?
Nej, det hade aldrig funkat.

KrigarSjäl skrev:

Kollektivet skrev:Alltid är det någon som ska negga. Fascinerande.

Nej för fan, syftade inte på det du skrev.

Och jag syftade inte på dig

Jag kommer nog omformulera frågorna lite innan jag drar iväg dem. //jobbar som journalist

-Bra, initiativet är utmärkt!

KrigarSjäl skrev:-Bra, initiativet är utmärkt!

Instämmer, jättebra initiativ!

dasunbedingte skrev:- Trots att det saknas tydligt vetenskapligt stöd att människor med högfungerande AST är osäkra bilförare, hur ställer sig partiet till de rådande medicinska krav för körkortstillstånd -och körkortsbehörighet?

Föreslår: "- Trots att det saknas tydligt vetenskapligt stöd att människor med högfungerande AST skiljer sig i avseende som bilförare än befolkningen i stort, hur ställer sig partiet till de rådande krav på läkarintyg varje år för körkortstillstånd -och körkortsbehörighet?"

* Varför tillåts det att förtala och diskriminera grupper med funktionsnedsättning men inte för hudfärg eller sexuell läggning? Exempelvis neka någon ett arbete redan pga diagnosen eller misstänkliggöra en hel grupp med grundval av dess diagnos utan vetenskapligt bekägg?

* Vilka åtgärder har ditt parti bestämt sig för att förhindra negativ särbehandling av elever som skiljer sig från gruppen i stort?

gadas skrev:* Hur gör ni för att underlätta kommunikation med väljare med AS - undviker ni t ex att läsa mellan raderna i ett brev?

Förslår: " * Vad gör ni för underlätta kommunikation med väljare inom asperger spektrat t.ex tydliga budskap eller intolkningar av antydningar som saknas?"


Största faran är nog att det kommer en massa plattityder från någon diletant och det utan någon möjlighet att följa upp. Man bör också tänka på att om det är så att maximalt endast 1% av befolkningen har dessa diagnoser så kvittar det för valutgången. Demokratur i ett nötskal.

gadas skrev:Är ni beredda att lagstifta om förbud mot diskriminering pga npf? (exempelvis neka någon ett arbete redan pga diagnosen)

Förhoppningsvis kommer de att svara att den lagstiftningen redan finns (men att de kommer att vidta konkreta åtgärder för att förbättra efterlevnaden till gagn för samtliga utsatta grupper).

1% + anhöriga, berörda och personal är ingen liten siffra för något parti.

kan bli intressant o få se vad dom svarar.

plåtmonster skrev:

dasunbedingte skrev:- Trots att det saknas tydligt vetenskapligt stöd att människor med högfungerande AST är osäkra bilförare, hur ställer sig partiet till de rådande medicinska krav för körkortstillstånd -och körkortsbehörighet?

Föreslår: "- Trots att det saknas tydligt vetenskapligt stöd att människor med högfungerande AST skiljer sig i avseende som bilförare än befolkningen i stort, hur ställer sig partiet till de rådande krav på läkarintyg varje år för körkortstillstånd -och körkortsbehörighet?"

Bättre formulerat, dock så stämmer det väl inte med obligatoriska läkarintyg varje år (eller mindre frekvent för den delen)? Attention tog fram ett häfte tillsammans med Trafikverket (2012/2013) angående NPF och körkort. Jag blir dock osäker - jag själv tog nytt körkortstillstånd efter diagnosen satts, dock medicinerade jag ej då (med Concerta), nu har jag ju körkortet - behöver en då skicka in nytt läkarintyg? Ska fråga på Måndag rent generellt.

Var hittar man en läkare som kan utfärda ett sådant läkarintyg?

En allmänläkare på närmaste vårdcentral kan göra det - om man inte redan har läkemedelsbehandling, då utfärdas intyget av den läkare som skriver ut de recepten.
Men en läkare som anser sig ha alldeles för liten kunskap om exempelvis ADHD kan avböja att göra ett utlåtande.

Den bedömning som läkaren gör ska visa hur allvarligt tillståndet är och vilka konsekvenser det
har i livet. Det är läkaren i rollen som en i samhället trovärdig person som skaffar sig uppgifter från patienten och eventuella referenter, till exempel anhöriga, och bedömer sanningshalten i dessa. Men den slutliga bedömningen av hur lämplig man kan vara i trafiken får bli en sammanvägning som våra konsultläkare gör. Och det är sällan det blir ett
blankt nej.

Intygsskrivande läkare bör i enlighet med vår PM ge uppgifter om när och hur diagnosen ställdes, att det inte förekommit sjukvårdskontakter med anledning av diagnosen på senare år samt att medicinsk behandling inte pågår. Läkaren bör även göra en värdering av den körkortssökande när det gäller förekomst av allvarlig störning av impulskontroll, förekomst av beroende, missbruk eller överkonsumtion av alkohol, narkotika eller annan substans som påverkar förmågan att köra motordrivet fordon samt eventuell brottslighet.

Om man är tveksam beträffande nykterhet och droger kan man ta prover och om man vill veta om
brottslighet och tvivlar på patientens egna uppgifter kan man begära att få ta del av handlingarna på körkortsavdelningen inom Transportstyrelsen där också utdrag ur polisens register kan finnas.

I vilka situationer behöver man inkomma med ett förnyat läkarintyg efter det att man har fått
körkort, och hur ofta?

En bedömningsprincip brukar vara att så länge det finns medicinsk behandling finns det anledning
att följa den. Hur ofta beror på hur stabilt det är, det kan vara varje år eller kanske vart femte år. Sedan minst en gång efter det att behandlingen ev upphört. Men vi är ju inte intresserade av några onödiga kontroller, om man till exempel inte medicinerar och det läkaren har skrivit inte tyder på att det skulle vara några problem avseende bilkörning, då finns ingen skyldighet att inkomma med fler läkarintyg senare. Läkare ska i och för sig alltid göra en anmälan om det barkar åt skogen, men så är det ju sällan med de här diagnoserna. När man får körkortet får man också veta när man ska inkomma med nytt läkarintyg, och man får också en påminnelse utskickad i god tid.

När det gäller Tourette sägs i föreskrifterna endast att “symptomen prövas från trafiksäkerhetssynpunkt. Om dessa bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk föreligger hinder för innehav”.

Jag tror aldrig att jag har sett ett Tourettefall som varit till bedömning hos oss och det kan ju tyda på att Tourette oftast inte brukar komplicera bilkörningen så mycket.

Många får ju sin diagnos sent i livet och har kanske haft körkort i många år redan, vad gäller där?

Det liknar den situation där man får diagnosen diabetes som ju ofta debuterar senare i livet. I
allmänhet får inte myndigheten reda på det. Om personen är olämplig att köra bil är den läkare som ställer diagnosen skyldig att meddela oss det, men alltså inte bara för att man får diagnosen. Och när det gäller ADHD och Asperger så är det ju normalt
inga problem."

En blir ju fundersam när en läser sådant här från 2013... (dock gällde det en under utbildning):

Körelev med Aspergers krävdes på intyg

Transportstyrelsen krävde läkarintyg och uppgifter om medicinering av en 20-årig kvinna med Aspergers syndrom. Annars skulle hennes körkortstillstånd dras in.

FAKTA: TRANSPORTSTYRELSENS REGLER

Under första halvåret 2012 återkallade Transportstyrelsen 3 821 körkort av medicinska skäl. Det är en ökning med 50 procent jämfört med första halvåret 2011 då siffran var 2 544 återkallelser.

En orsak är att reglerna skärptes den 1 februari 2012. Sedan dess måste läkare anmäla till Transportstyrelsen patienter som anses vara ”olämpliga” som förare. Tidigare skulle föraren vara ”uppenbart olämplig” för att läkaren skulle ha anmälningsskyldighet. Det har funnits kritik om att antalet återkallelser varit för få.

Förvaltningsrätten i Uppsala upphäver Transportstyrelsens krav.

Den som har körkort och drabbas av exempelvis stroke, synfel eller diabetes kan få det återkallat efter beslut av Transportstyrelsen. I andra fall kan körkortsinnehavet förenas med särskilda villkor, som att föraren ska ta medicin.

En 20-årig kvinna med diagnosen Aspergers syndrom, en lindrig form av autism, hade beviljats körkortstillstånd. Men så meddelade Transportstyrelsen att hon var tvungen att lämna in intyg från en psykiater om sin diagnos och uppgifter om sin läkemedelsbehandling. Kvinnan, som håller på att ta körkort, kunde nekas körkort om hon inte lydde uppmaningen, meddelade myndigheten.
–  Det kändes orättvist att jag behövde lämna in ett utlåtande för något som egentligen inte är ett problem, säger kvinnan till UNT. Min diagnos påverkar inte till exempel reaktionsförmågan när jag är ute och kör i trafiken.

Kvinnan tycker att det är underligt att hon blivit ombedd att komma in med uppgifter om sin medicinering.
–  Jag äter inte mediciner för min diagnos, det går inte att medicinera mot Aspergers syndrom.

20-åringen har lämnat in ett läkarintyg som styrker att hon inte har problem med exempelvis uppmärksamhet eller impulskontroll som skulle kunna påverka hennes förmåga att köra bil.

Förvaltningsrätten slår fast att de villkor som Transportstyrelsen ställt upp för 20-åringen inte nödvändiga av trafiksäkerhetsskäl.
– Det finns ingen forskning som visar att personer med Aspergers syndrom skulle ha problem i trafiken. Tvärtom ligger det ibland i diagnosen att personen har ett starkt utvecklat ordningssinne och är särskilt mån om att följa trafikregler, säger Anna Norrman vid Riksförbundet Attention, en organisation för bland annat personer med Aspergers.

Enligt lag ska faktorer som impulskontroll och koncentrationsförmåga vägas in vid bedömningen om någon ska få ha körkort. Det kan innebära svårigheter för personer med adhd.
– Det finns en studie från USA som visar att risken att unga manliga förare är inblandade i trafikolyckor ökar med 20 procent om de har adhd, säger Lars Englund, chefsläkare vid Transportstyrelsen.

Enligt honom kan dock körkortshindren för personer med adhd ofta övervinnas genom medicinering.
Ungefär 3 av 1 000 tusen personer anses ha Aspergers. Siffran för vuxna med adhd är 3-5 procent.

UNT skrev:– Det finns en studie från USA som visar att risken att unga manliga förare är inblandade i trafikolyckor ökar med 20 procent om de har adhd, säger Lars Englund, chefsläkare vid Transportstyrelsen.

Då har överste chefsläkaren blandat ihop ADHD och asperger. Visst kan man ha båda men de är inte samma sak.

plåtmonster skrev:

UNT skrev:– Det finns en studie från USA som visar att risken att unga manliga förare är inblandade i trafikolyckor ökar med 20 procent om de har adhd, säger Lars Englund, chefsläkare vid Transportstyrelsen.

Då har överste chefsläkaren blandat ihop ADHD och asperger. Visst kan man ha båda men de är inte samma sak.

Det är nog journalisten/tidningen har redigerat lite fel - Englund har nog fått frågan om NPF-generellt eller utvecklat på egen hand om möjliga nedsättningar som kan innebära svårigheter med hantera ett fordon.

ADHD har i studier visat sig vara en riskfaktor - dock är det inte relevant med studier från USA - den jag antar Englund syftar på, var rätt omfattande (vilket är bra), dock riktade sig gruppen yngre förare - i USA kan en generellt ta körkortet vid 16 års ålder (halvår innan ett provisoriskt, dvs, en övningskör utan handledare) - i vissa delstater (som Ohio), kan en ta körkort redan vid 15 års ålder. Vägen till körkort skiljer sig markant mellan USA och Sverige.

Unga män, npf eller inte, är mer utsatta för trafikfaror än övriga könstillhörighets -och åldersgrupper. Vad ställer till först, bristande omdöme pga låg ålder eller funktionsnedsättning?

KrigarSjäl skrev:Om man ändå får sedvanligt politikersvammel till svar är det väl bara att säga okej, men vad svarar du på det jag frågade om?

Som jag brukar få påminna om ibland:
"Läs gärna brevet jag skrev innan ni svarar på det."...

PS. Det var faktiskt 1 gång det tog skruv och det var när dåvarande försvarsministern fräste ifrån något i stil med att 'Givetvis läser jag brev innan jag svarar på dem!!'

"Läst men svarat innan jag förstått"