Jag och min partner har funderat på att skaffa barn, då särskilt när hennes biologiska klocka verkligen tickar skyhögt. Jag är med på noterna och vill gärna ha barn med henne. Däremot så tvekar jag lite iom att det finns en risk att våra / vårt barn kommer att få AS.

Hur kan man förbereda sig som bäst inför ett barn? Finns det några bra knep, eller online resurser för sådant här? Känner mig väldigt villrådig i den här frågan.

Moderator Alien: Ändrade rubriken något.

Risken att barnet får AST lär vara tämligen hög, har dock läst att en del med AS upplevt det som positivt att de då förstår barnen.

Enligt mig är att vara förälder det bästa som finns. Inför första graviditeten under graviditeten så läste jag allt jag kom över om barns utveckling föräldraskap osv.

Hur pass aspiga är ni? Klarar ni av höga ljud? Att inte kunna pyssla med specialintressen? Har ni barnvana?

här http://www.aspergerforum.se/forbereda-planera-att-skaffa-barn-t23174.html fanns några tips (jag har startat liknande tråd för ett bra tag sen)

Nån stans har jag hört att om en av föräldrarna hade AS (det stod inte om din partner hade AS också) så är risken 12% att ungen får det, så ungefär 1 av 8

Med tanke på alla andra hemska sjukdomar som folk kan ha men ändå så "får" dom skaffa barn så tycker jag det är ok statestik

Det är bara jag med AS, men tjejen går på utredning för ADD & ADHD. 12% är, för mig, en helt OK "risk". Man gör det bästa man kan med det man har. Men det är klart att oron ändå finns där. Jag menar, jag vet ju vad jag har svårt med, och man vill inte utsätta någon för samma problematik eller mer än så.

Angerboda skrev:Risken att barnet får AST lär vara tämligen hög, har dock läst att en del med AS upplevt det som positivt att de då förstår barnen.

Enligt mig är att vara förälder det bästa som finns. Inför första graviditeten under graviditeten så läste jag allt jag kom över om barns utveckling föräldraskap osv.

Hur pass aspiga är ni? Klarar ni av höga ljud? Att inte kunna pyssla med specialintressen? Har ni barnvana?

Jag är inte alls särskilt aspig, förutom just den sociala biten. Tjejen har inte AS vad vi vet, men går som sagt på utredning. För mig är ljud och ljus inga problem; Inte heller smaker eller lukter. Jag fungerar i stort som en NT förutom att sociala situationer ibland är jobbiga.

Det kanske är smart att ordna med extra fosterdiagnostik och helt enkelt vara uppmärksam. Rent allmänt så är det väl bra att skippa allt rök-alkohol-stillasittande mm och äta rejält med giftfritt odlade grönsaker samt fisk från stora hav.

plåtmonster skrev:Det kanske är smart att ordna med extra fosterdiagnostik och helt enkelt vara uppmärksam. Rent allmänt så är det väl bra att skippa allt rök-alkohol-stillasittande mm och äta rejält med giftfritt odlade grönsaker samt fisk från stora hav.

Varför extra fosterdiagnostik menar du?
Om den andra biologiska föräldern har andra komorbida funktionssätt/sjukdomar/syndrom/.. ex ADHD/ADD så torde risken öka. Jag vet inte om det finns siffror på det? Det gör det säkert.

artifex skrev:

Angerboda skrev:Risken att barnet får AST lär vara tämligen hög, har dock läst att en del med AS upplevt det som positivt att de då förstår barnen.

Enligt mig är att vara förälder det bästa som finns. Inför första graviditeten under graviditeten så läste jag allt jag kom över om barns utveckling föräldraskap osv.

Hur pass aspiga är ni? Klarar ni av höga ljud? Att inte kunna pyssla med specialintressen? Har ni barnvana?

Jag är inte alls särskilt aspig, förutom just den sociala biten. Tjejen har inte AS vad vi vet, men går som sagt på utredning. För mig är ljud och ljus inga problem; Inte heller smaker eller lukter. Jag fungerar i stort som en NT förutom att sociala situationer ibland är jobbiga.

Ok tror faktiskt att många med AS blir fantastiska föräldrar. Finns ett genuint intresse för barnet och en vilja att lära sig och göra rätt så har nog många aspies goda förutsättningar för att bli bra föräldrar. Många utan diagnos slänger sig bara in i det blir med barn utan att reflektera över sin förmåga.
Spädbarn är dessutom helt fantastiska rent socialt. När man har bebis så förväntar sig inte folk att man som tidigare bör och kan ränna runt och umgås hur som helst. En väldigt positiv sak för mig som kom med mitt första barn är att det gav mig en hårdträning i ansiktsmimik. Hon är väldigt kommunikativ och var det från dag 1. Dvs hon sökte ansiktskontakt och reagerade väldigt starkt och sökande efter kontakt. Eftersom jag var medveten om att det är lite av en brist jag har så var jag noga med att tillgodose detta behov hos henne. Har fått höra på senare år att mitt utseende förändrats mycket till det positiva. Jag kopplar ihop detta med att jag med dottern alltid har följt hennes mimik, lett, gett ögonkontakt och varit noga med att låta henne se hur glad hon gör mig via ansiktsmimik. Svårt att förklara i text men ja.

Apopå det sociala så är jag glad och tacksam över att min sambo är väldigt social och lättsam när det kommer till sådan där socialkontakt som följer med att ha barn får han sköta det mesta. Jag kan framstå som väldigt normal men det är oerhört slitsamt och jobbigt. För han är det lätt och han tycker det är kul med tex föräldramöten åka iväg till dagiskompisars hem och småprata med andra föräldrar.

Abskissa skrev:

plåtmonster skrev:Det kanske är smart att ordna med extra fosterdiagnostik och helt enkelt vara uppmärksam. Rent allmänt så är det väl bra att skippa allt rök-alkohol-stillasittande mm och äta rejält med giftfritt odlade grönsaker samt fisk från stora hav.

Varför extra fosterdiagnostik menar du?
Om den andra biologiska föräldern har andra komorbida funktionssätt/sjukdomar/syndrom/.. ex ADHD/ADD så torde risken öka. Jag vet inte om det finns siffror på det? Det gör det säkert.

Det ökar säkert risken; Men är ADD / ADHDH bevisat vara genetiskt betingat? Sedan har jag svårt att förstå hur ett foster diagnostik skulle kunna visa på om barnet har AS, då det kan dels vara genetiskt men också följd av någon form av trauma.

Angerboda skrev:Ok tror faktiskt att många med AS blir fantastiska föräldrar. Finns ett genuint intresse för barnet och en vilja att lära sig och göra rätt så har nog många aspies goda förutsättningar för att bli bra föräldrar. Många utan diagnos slänger sig bara in i det blir med barn utan att reflektera över sin förmåga.

Ja, vi har nog stora chanser att genom passionen för att lära kunna bli åtminstone genomsnittligt bra föräldrar. Det tror jag absolut! Sen kan jag ibland vara lite orolig för att barnet ska känna sig pressat att "göra rätt" osv, jag kände själv av min AS-förälders behov av att allt skulle vara "rätt". Men jag tror att så länge man är medveten om eventuella risker/akilleshälar i föräldraskapet så har man alla chanser att göra något bra av det. Det finns, som sagt, mycket att vinna i passionen för att lära.

Nu tänkte jag fosterdiagnostik primärt för andra problem som kan dyka upp, särskilt om båda föräldrarna har uppsättning av gener som sammanfaller. Men även ultraljud kan användas för att kolla att fostret inte missbildas.

Angerboda skrev:Många utan diagnos slänger sig bara in i det blir med barn utan att reflektera över sin förmåga.

Har också noterat detta..

artifex skrev:ffa barn, då särskilt när hennes biologiska klocka verkligen tickar skyhögt. Jag är med på noterna och vill gärna ha barn med henne. Däremot så tvekar jag lite iom att det finns en risk att våra / vårt barn kommer att få AS.

Hur kan man förbereda sig som bäst inför ett barn? Finns det några bra knep, eller online resurser för sådant här? Känner mig väldigt villrådig i den här fråga

Förbereda sig? Det finns ju Mödra -och barnavårdscentraler - kanske kan ni kontakta den i ert område. Nu har du inte nämnt hennes ålder (eller din) - ju äldre kvinnan är (även mannen till viss del) ökar risken för komplikationer - synnerhet om mamman och pappan har genomgripande utvecklingsstörningar.

plåtmonster skrev:Nu tänkte jag fosterdiagnostik primärt för andra problem som kan dyka upp, särskilt om båda föräldrarna har uppsättning av gener som sammanfaller. Men även ultraljud kan användas för att kolla att fostret inte missbildas.

Misstänker att du menar att det vore av särskild vikt att undvika andra funktionshinder eftersom barnet redan löper risken att få AS?

artifex skrev:Men är ADD / ADHDH bevisat vara genetiskt betingat?

Nu vill jag inte säga något säkert utan källhänvisning, men min uppfattning är att det definitivt finns vetenskapliga belägg för att ADD/ADHD kan vara genetiskt betingat samt för komorbiditeten mellan AS och ADD/ADHD. Dessutom komorbiditet i dubbel bemärkelse - både förekomsten av ADD/ADHD samt AS hos en och samma individ samt förekomsten av det ena hos biologisk förälder och det andra hos barnet.

Ärftligheten för ADD/ADHD är hög. 80% om ena föräldern har det. Det är dock ingen anledning att låta bli.

Nyckeln är att förbereda sig ekonomiskt, fysiskt, praktiskt och mentalt och vara beredd på att vissa saker kommer vara svårare när man själv har AS och även att autistiska barn kan vara extra svåra att ta hand om. Man vet inte vad man får förrän man är där.

Abskissa skrev:Misstänker att du menar att det vore av särskild vikt att undvika andra funktionshinder eftersom barnet redan löper risken att få AS?

Menar att det kan finnas andra anlag som man kanske inte ens vet om. Som man bör vara uppmärksam på. I övrigt så bör miljön vara så trygg som möjligt.

Tidigare trådar om att skaffa barn:

skaffa-barn-nar-man-har-as-t3363.html

barn-fore-efter-diagnos-t3341.html

langtan-efter-barn-t15271.html

as-till-barn-fran-foraldrar-t17602.html

varfor-skaffar-manniskor-barn-t19695.html

ar-det-ratt-att-foda-barn-t21218.html

klara-av-att-vara-foralder-nar-man-har-as-t21819.html

Noll risk, hög chans. Go for it. Jag ska bli pappa snart, hoppas på en liten aspis.

plåtmonster skrev:Nu tänkte jag fosterdiagnostik primärt för andra problem som kan dyka upp, särskilt om båda föräldrarna har uppsättning av gener som sammanfaller. Men även ultraljud kan användas för att kolla att fostret inte missbildas.

Angerboda skrev:Många utan diagnos slänger sig bara in i det blir med barn utan att reflektera över sin förmåga.

Har också noterat detta..

Dumheter! Man vet ju inte vilka gener som ligger bakom. Och missbildningar har man ju inte med AS.

plåtmonster skrev:

Abskissa skrev:Misstänker att du menar att det vore av särskild vikt att undvika andra funktionshinder eftersom barnet redan löper risken att få AS?

Menar att det kan finnas andra anlag som man kanske inte ens vet om. Som man bör vara uppmärksam på. I övrigt så bör miljön vara så trygg som möjligt.

Men man vet inte vilka gener det handlar om. Så vad ska man undersöka? Eller snarare: Man kan ju inte tolka det resultatet som man får, om man gör en gen-test.

Abskissa skrev:

plåtmonster skrev:
Nu vill jag inte säga något säkert utan källhänvisning, men min uppfattning är att det definitivt finns vetenskapliga belägg för att ADD/ADHD kan vara genetiskt betingat samt för komorbiditeten mellan AS och ADD/ADHD. Dessutom komorbiditet i dubbel bemärkelse - både förekomsten av ADD/ADHD samt AS hos en och samma individ samt förekomsten av det ena hos biologisk förälder och det andra hos barnet.

Du har alldeles rätt.

Angelic Fruitcake skrev:Ärftligheten för ADD/ADHD är hög. 80% om ena föräldern har det. Det är dock ingen anledning att låta bli.

Ja, men det betyder inte att risken att få ett barn med ADHD är 80 % om en av föräldrarna har det. Utan det är så att 80 % av barnen som har ADHD har ärvt det av sina föräldrar. Och dem övriga 20 % kan ha fått det genom skador/sjukdomar under graviditeten eller tidigt i livet.

Jag är lite osäker om det är exakt samma sak med AS, men med ADHD har man ju många olika gener som spelar in. Då är det inte så mycket fråga om man får det eller inte, utan snarare hur mycket man får. Och då får man också tänka på att så gott som alla människor har några av "ADHD-generna". Låt oss anta att en förälder har ADHD (men säkert inte alla gener, utan några) och den andra föräldern har inte ADHD (men har säkert ändå några få av generna) - teoretiskt kan barnen har allt ifrån knappt några ADHD-gener alls till fler än vad ADHD-föräldern har (då den har fått några knepiga gener från den andra föräldern också).

Och eftersom vi inte heller vet om vissa kombinationer av gener gör saken värre - eller bättre - så är det ganska omöjligt att räkna ut risken. Säkrast är nog: Titta på andra familjer! Dem familjerna som jag känner - där verkar det vara ungefär som man skulle förvänta sig. Känner till t.ex.en familj: Båda föräldrar har AS, en har dessutom ADHD. Barn 1 har ADHD + AS, barn 2 har autism, barn 3 har ingenting. Det är det genomsnittet man skulle förvänta sig, eller hur? Och så ser det ut hos många, vad jag har sett. Ska vi räkna så, så kan det vara en rimlig gissning att Artifex skulle kunna få ett barn med antigen Asperger, eller lite drag av Asperger, eller ingenting alls. Och att sannolikheten är 25 %, 50 %, 25 %. Alltså mest sannolikt ett barn med drag av Asperger. Men det här är förstås helt obevisad teori, utgående från hur det har varit för andra familjer.

Artifex: Jag tror inte du behöver förbereda dig särskilt. Om barnet skulle visa sig ha AS, så förstår du dig ju bättre på det än någon som inte har AS. Generellt är det förstås också så att varje människa är en individ och även ett barn med AS kommer inte att vara exakt som du. Så det är ju bara att ta barnet som den individ det är. Och det finns ju så många andra egenskaper som barnet har, som man inte heller kan förbereda för. Det allra viktigaste är att man älskar barnet som det är.

plåtmonster skrev:Det kanske är smart att ordna med extra fosterdiagnostik och helt enkelt vara uppmärksam. Rent allmänt så är det väl bra att skippa allt rök-alkohol-stillasittande mm och äta rejält med giftfritt odlade grönsaker samt fisk från stora hav.

Vad menar du med det? Det man kan upptäcka med
fosterdiagnostik är downs syndrom och två andra ovanliga kromosomavvikelser.

annizas skrev:

plåtmonster skrev:Det kanske är smart att ordna med extra fosterdiagnostik och helt enkelt vara uppmärksam. Rent allmänt så är det väl bra att skippa allt rök-alkohol-stillasittande mm och äta rejält med giftfritt odlade grönsaker samt fisk från stora hav.

Vad menar du med det? Det man kan upptäcka med
fosterdiagnostik är downs syndrom och två andra ovanliga kromosomavvikelser.

Han kanske menar att man kan se missbildningar och annat via ultraljud? Som t.ex. harmynt, klumpfot, puckelrygg eller kanske att fostret har stor benstomme med ökad risk utav hjärt och kärlsjukdomar?