Jag är så trött på att leva här på jorden jag gillar inte att vara bland människor och ja gillar inte att vandra omkring här på jorden jag känner mig inte trygg här och jag vet inte vad ja ska göra. Jag har en djup depression jag har haft i nu 7 år och den hjälper mig inte direkt jag har medicin men de hjälper inte jag har bytt många gånger. Jag har en psykolog som inte fattar nåt men hon tror att hon gör de.
Vad kan man göra?

Det finns ingenting man kan göra än att hoppas på att det blir bättre. Har du provat alla mediciner? Eller finns det fortfarande alternativ kvar?
Abilify funkade för min depression, den har lite biverkningar som är tråkiga men värt att pröva om du inte gjort det.

Byt psykolog och tala mer med läkaren om att medicinen inte fungerar.

När det gäller sådant som du beskriver finns det olika råd: lyssna på melankolisk musik som ändå är hoppfull, låta hjärtat skrika det tysta ropet på hjälp till livet ((låter kanske lite religiöst), be någon du tycker om besöka dig och trösta dig, lyssna på sr p1 om du inte har något bättre för dig, be om att träffa folk inom vården som förstår dig, tala med präst/diakon om männsklighetens lidande, inse att de som ser lyckliga ut egentligen kanske gråter i sina hjärtans djup...jag hoppas detta inte låter allt för religiöst....

Ägna dig åt vad som intresserar dig,
gör saker med omsorg för dig själv.
Ägna varje uppgift du åtar dig åtanke från början till slut.
Var i nuet.
Andas, fokusera.

Hej! När man är deprimerad kan det vara svårt att ta tag i saker och kämpa på. Har du någon familjemedlem eller vän som kan hjälpa dig i kontakt med vården? Annars kanske du kan få hjälp via ett personligt ombud? Trots att du redan bytt medicin flera gånger så kanske du bör göra så igen samt byta samtalskontakt. Har du provat ECT?

ECT ska man se upp med rejält! Metoden att skicka ström genom huvudet är rena medeltiden med många biverkningar som det talas tyst om.

Jag har hört att ECT ska vara en "chockande upplevelse"

plåtmonster skrev:ECT ska man se upp med rejält! Metoden att skicka ström genom huvudet är rena medeltiden med många biverkningar som det talas tyst om.

Det är även en metod som hjälper många djupt deprimerade.

Stolpskott skrev:Jag har hört att ECT ska vara en "chockande upplevelse"

ECT ger:
* Trasigt minne
* Utspridd och bestående bristande kognition
* Flera små mindre hjärnblödningar
* Utspridd celldöd
* Obalanserad ökning av gliaceller och återhållen axon återgenerering

Styrkan på detta är förstås inviduell men saken är att det förstör hjärnan. Det är lika sostifikerat som att banka folk i huvudet som bedövning.

Rent fysiskt så skickas en ström på cirka 0,8 ampere och ett par hundra watt under 1-6 sekunder. Det är i stort sett som att koppla spisuttaget till skallen under några sekunder.

Mina psykologer har aldrig frågat om jag vill göra ECT.Dom bara ger medicin och samtal men de hjälper inte.

Kanske de snackar om fel saker?

Känner igen mej. Jag är mätt på människor. Jag har träffat människor förut i livet och gått i grundskolan, så denhär männskokvoten är nog fylld tills jag är 80.
Kanske är du hungrig på något annat?
Undvik människor om de får dej att må dåligt. Jag är inte alls förtjust i människor. Jag hade hellre blivit en isbjörn. Bara mörda sälar och chilla på packisen.
Man skulle slippa barnfängelset (skolan) normer, regler och lagar och alla genustöntar och min övervakare.

Man skulle oxå slippa vara rädd, när man är isbjörn, den är king on the ice. Nej jag vill inte bli någon ängslig gröntuta som måste passa sig för rovfåglar. Det bästa är att man slipper människor, men om man stöter på någon får man käka opp den med.

Jag brukar vara mkt i skogen för det gör mej lycklig. Hoppas du hittar något som gör dej tillfreds. När jag gick i skolan var jag deprimerad, det var för att jag inte passade in. Sitta inklämd i ett rum hela dan med folk man inte gillar, ingen vill ha en där och man själv vill inte va där, men man är tvingad pga nån töntig lag att sitta av tiden tills man blir 15. Du kanske inte är inlåst i ett klassrum, men inträngd i ett sammanhang där du inte passar in. Då kommer ju inga piller hjälpa så länge man är kvar i samma dåliga situation. Jag är anti mediciner överlag förresten.
Jag tänker att depressionen inte är problemet utan bara ett symptom på att något inte är bra. Precis som man får ont i huvudet om man spänner sig. Man måste hitta en plats där man kan slappna av.

plåtmonster skrev:Rent fysiskt så skickas en ström på cirka 0,8 ampere och ett par hundra watt under 1-6 sekunder. Det är i stort sett som att koppla spisuttaget till skallen under några sekunder.

Låter helt otroligt! Källa?
Fick jag 0,8 ampere igenom mig så skulle jag vara glad om jag hade något alls kvar, inte nödvändigtvis minnet, brukar vara direkt dödande.

Enligt vissa i psykvården är ECT den sista lösningen, men väldigt effektiv i det läget.
Det skall tydligen finnas vissa andra metoder också, men dom är inte lagliga och riskerna är nog större än med ECT.

När jag var inlagd på psyket brukade jag och en kvinna spela kort varje dag tre veckor i sträck och prata mkt. Efter hon varit på sin ECT och jag hejade som vanligt vid lunchen svarade hon "Vem är du?"
Och varje gång personalen frågade henne något sa hon "Jag minns inte" fast det verkade inte bekymra henne nämnvärt.

Men det är säkert bra mot depression, man glömmer väl bort vad man var ledsen över.

@gadas, Här är källan:

Lock, T (1995). "Stimulus dosing". In C Freeman (ed.) The ECT Handbook. London: Royal College of Psychiatrists, 72–87.

Vid ECT används den minsta dos/strömstyrka som krävs för att framkalla ett litet kontrollerat krampanfall medan patienten är nedsövd. Det ger huvudsakligen temporära minnesförluster för perioden innan behandlingen och kort efter. Det är även normalt med övergående huvudvärk efter behandlingen. I vilken utsträckning patienter får bestående minnesförluster och annan kognitiv påverkan samt hjärnskador av modern ECT-behandling är osäkert och omdiskuterat, men det mesta tyder på att riskerna är små i förhållande till fördelarna.