Än en gång måste jag få ur mig min frustration, jag hoppas att det är OK att skriva av mig lite här.

I våras fick huset jag och min fästman bodde i en stor vattenläcka i väggen.
Vi blev tvugna att packa ihop allt vi äger till ett enda rum där vi även åt och sov med hunden inklämd bland alla möbler.
När vi sedan flyttade till en ny lägenhet var det först till sommaren och då hade ingen tid att renovera den år oss aå vi fick bo med dörrar fulla av hål, de gamla tapeterna var trasiga och hade fett och katt kiss fläckar bland annat.
Jag mådde dåligt då jag känner stort behov för renlighet omkring mig men tröstade mig själv med att i Oktober så skulle de äntligen renovera och vi kunde få ett riktigt hem till slut.
Vi åkte bort på en resa medan de stökade som blev ganska misslyckad, normalt skulle det varit ännu jobbigare men jag såg så mycket fram emot den fina lägenheten vi skulle finna när vi kom tillvaka att det knappt gjorde mug något.

Nu kom jag just hem och tapeterna är helt FEL!
Fel väggar, fel rum, jag blev så upprörd!
Jag vet att jag över reagerar och beter mig fånigt men jag gråter faktiskt när jag ser på väggarna.
Mina planer var förgäves nu och det finns inte en chans att vi har råd att tapetsera om!
Jag är så ledsen och besviken men blir även extremt arg på mig själv för att jag tar så illa upp.
Dessutom var det säkert mitt fel, jag blandade säkert ihop rummen eller något för saker som blir fel brukar alltid vara mitt fel, jag är en sån klant!
Vad skulle ni göra om ni var jag? Klaga? Acceptera läget och fortsätta vantrivas?

Ursäkta stavfel och konstigheter, skriver från mobilen då dayorn är nerpackad fortfarande.

Jag har själv bott i en risig lägenhet så du har mina sympatier...det är otroligt viktigt att trivas med sitt boende.
Men dina problem kan väl lösas, om inte nu så kanske så småningom och en bit i taget?

KrigarSjäl skrev:Jag har själv bott i en risig lägenhet så du har mina sympatier...det är otroligt viktigt att trivas med sitt boende.
Men dina problem kan väl lösas, om inte nu så kanske så småningom och en bit i taget?

Jo det har du nog rätt i. Jag har bara svårt att hantera besvikelse tror jag.

Jag skulle också bli starkt besviken i det läget, om man förväntar sig att nåt blir bra och så går det åt helvete.

KrigarSjäl skrev:Jag skulle också bli starkt besviken i det läget, om man förväntar sig att nåt blir bra och så går det åt helvete.

Tack för sympatin, det hjälper att göra så jag känner mig mindre fånig i alla fall.

Jag förstår din besvikelse. Väntat så länge och så blev det fel!

Men nu är det iaf inte lika risigt längre. Frågan är om du kan vänja dig.

Alien skrev:Jag förstår din besvikelse. Väntat så länge och så blev det fel!

Men nu är det iaf inte lika risigt längre. Frågan är om du kan vänja dig.

Ja, det känns inte så illa längre, hade fortfarande föredragit att det blev rätt men nu försöker jag se det som en utmaning att får det att bli snyggt ändå