En definition på intelligens: Förmågan att lösa problem. Många här är savanter eller har rätt hög intelligens. Ändå sitter många av oss fast på olika sätt. Varför?

Frågan är kanske korkad, vad vet jag, men har poppat upp de senste åren i min hjärna.

Bakgrund: Jag yrade upp på psykakuten för några år sedan. Rätt meningslöst att göra. Drog en radda problem. Nämnde utanförskap och mobbing, livet igenom, b l a p g a för hög intelligens (inom vissa områden). - Jaha, sa läkaren spydigt. Så, om du nu är så intelligent, varför kan du då inte använda din intelligens till att lösa de problem som du har?

Den läkarn var dum i huvvet. Tyvärr tolkar endel uttalande som "jag tycker jag är hyfsat intelligent" som kaxighet eller så. Klockrent löser inte intelligens alla problem. Det finns savanter som inte ens klarar gå över gatan själv, det finns MENSA-medlemmar som har ADHD som gör den übersnurriga och hur många tankspridda forskare på en skala är bra på att ta hand om sig själva?

Intelligens är oftast en fördel, men andra gånger en nackdel. Ibland skulle det exempelvis vara en fördel (känslomässigt) att vara dum och glad, än att vara helt och hållet införstådd i att allt är åt helvete och kommer så förbli resten av ens liv. Jag inbillar mig, att en person som lever helt och hållet i nuet, såsom jag upplever att personer av lägre intelligens i högre grad gör, kan uppskatta en glass väldigt mycket där och då och lättare undfly exempelvis medvetenhet om fattigdom, åtminstone för en stund. Som folk har sagt till mig:

- Du som är så intelligent och har jättebra betyg i allting och är duktig på allt, hur fasiken kan det komma sig att du inte funkar?! Hamnat på psyket och grejjer! Självmord! Arbetslös!! Skärp dig för f-n!! Ryck upp dig!
- Tjae du, om det vore så enkelt...

Depression är exempel på en sak, som jag inte är "intelligent nog" att lösa åtminstone... =/

Bra beskrivet!

Tyvärr verkar intelligenta personer ha svårare att få hjälp och få sina problem tagna på allvar, särskilt om man kan beskriva dem på ett sansat, objektivt och välartikulerat sätt. En så skärpt person kan bara inte samtidigt vara så hjälplös på andra områden utan fabulerar förstås. Tror de har lättare att känna spontan empati med mer emotionella personer som inte beskriver något alls utan bara är förtvivlade och allmänt förvirrade.

För att svara på trådfrågan: nej det behövs även känslor och ett mer andligt (i brist på bättre ord) perspektiv på tillvaron som motvikt till den materiella inställningen som många fastnat i.

I alla situationer, speciellt nya situationer som nya miljöer, träffa nya människor osv, styrs man mer av känslorna än av intellektet. Känslorna kommer så att säga först, därefter kickar intellektet in. Tror jag iaf.

Politiker, näringsliv och andra makthavare verkar, lite generaliserande, bara ha tilltro till intelligensen, inte till känslorna.

/Barracuber

Det här får mig att tänka på det jag läste i en av de många böcker om npf jag läst. Där sas det att det är lättare att klara sig i samhället om man är något svagbegåvad men jämn i sin begåvningsprofil, än om man är en typisk aspie eller bokstavsmänniska, dvs har mkt ojämn begåvningsprofil. Allra svårast kunde det vara om man var påfallande smart, men påfallande fumlig i såväl kropp som huvud, om jag får uttrycka det så.

Andra kan inte ta in att man kan vara bättre än många på somligt och helt lost på annat, alltså mkt mer ojämn än folk är lite till mans. Själv begriper man inte mkt mer av det, särskilt inte innan man inser att det sitter i att ens hjärna är annorlunda byggd.

Jag märker det här på mig och jag märker det på mina barn samt den lillas pappa. De har mensa-nivå på IQ-test (den verbala delen), men ändå är helt väck när det kommer till exekutiva funktioner, som att strukturera upp sin tillvaro och hålla fast vid planer, inte låtas sig avledas av distraktioner och affekt, jobba med sånt som inte är självvalt, inte bli helt förstörda av planer som ändras av andra osv osv.

Jag är likadan, men jag går inte i skolan eller jobbar och är således inte fullt lika påpassad och kollad som dem. Dock har jag lidit svårt av det här, att ofta ofta få höra Men du som är så smart, ska det vara så jävla svårt att få till det här? Du är det [insert valfritt] jag träffat!

Läste förresten att Einstein inte åt om man inte ställde fram mat åt honom.. Att komma på att äta, att laga nåt eller hämta nåt var tydligen omöjligt. Har läst om andra såna också, som nåt mattesnille (om jag minns rätt), som knappt inte kunde klä på sig..

Debbido, det handlar om allt möjligt från bristande förmåga till automatisering, generalisering och sånt, och så att kroppen inte säger till, för att man har annorlunda perception. Känner du inte att du är kissnödig utan gör nästan på dig, eller inte känner att du är hungrig och blir helt väck av lågt blodsocker osv, så är det inte så lätt att prestera... Såna enkla, basala saker kan det vara.

Och jag skriver svamligt och osammanhängande, men jag har extra goda skäl till det idag, så det får vara så.

Nä, det där var väldigt osvamligt och välformulerat.

Det här får mig att tänka på det jag läste i en av de många böcker om npf jag läst. Där sas det att det är lättare att klara sig i samhället om man är något svagbegåvad men jämn i sin begåvningsprofil, än om man är en typisk aspie eller bokstavsmänniska

Jag har märkt att högljudda människor med ett snabbt tankesätt och mycket vitsighet tillsammans med en hög social faktor kan gå hur långt som helst utan att ha någon intelligens what so ever.

ops! jag glömde nästan våra politiker de är ju precis som beskrivningen dvs. folkliga med humor och liten intelligens.

Ibland krävs kunskap oxå!

barracuber skrev:Politiker, näringsliv och andra makthavare verkar, lite generaliserande, bara ha tilltro till intelligensen, inte till känslorna.

/Barracuber

Nej, nu är det "social kompetens" som gäller.

Din läkare är ett spån, Debbido. Nästa gång borde du sätta honom på plats; om du tror att intelligens löser alla problem kan jag bara beklaga din minimala mentaliseringsförmåga. Aspergers verkar du inte ha någon vidare koll på. För lat för fortbildning?

Sanningen är väl den att de flesta läkare är ganska odugliga. Varför skall man värdera ett påstående ifrån en idiot högre för att någon gett honom en läkarlegitimation och satt på honom en vit rock?

För mig är intelligens mest ett mått på verbal förmåga och hur bra man är på att lösa visuella problem. Det är bara en bråkdel av hjärnans funktioner.

Det viktigaste för att hjärnan skall fungera bra är inte att de enskilda funktionerna är välutvecklade utan att de kan arbeta tillsammans på ett effektivt sätt.

Inger skrev:Nä, det där var väldigt osvamligt och välformulerat.

Jag håller med. Och känner igen mig i dig, Inger, MsTibbs, Debbido...
... och, liksom t.ex. i "Försämring av sjukförsäkringen...", "Ork och vilja...", ...: varför kan inte jag skriva så där konkret och välartikulerat? Det är ju sådana saker som ni tar upp jag tänker på...
Nå, skönt att några kan och tar upp dem.

Zombie skrev:

Inger skrev:Nä, det där var väldigt osvamligt och välformulerat.

Jag håller med. Och känner igen mig i dig, Inger, MsTibbs, Debbido...
... och, liksom t.ex. i "Försämring av sjukförsäkringen...", "Ork och vilja...", ...: varför kan inte jag skriva så där konkret och välartikulerat? Det är ju sådana saker som ni tar upp jag tänker på...
Nå, skönt att några kan och tar upp dem.

Är det NÅN som skriver välartikulerat så är det väl DU?? Jag vill inte tro dig om falsk blygsamhet, så jag antar att du har en skev uppfattning om din förmåga, helt enkelt. (Och så tack.. )

KrigarSjäl skrev:Din läkare är ett spån, Debbido. Nästa gång borde du sätta honom på plats; om du tror att intelligens löser alla problem kan jag bara beklaga din minimala mentaliseringsförmåga. Aspergers verkar du inte ha någon vidare koll på. För lat för fortbildning?

Hej, min vän! Nej, givetvis tror jag inte att en individs intelligens löser alla problem, enl. de förenklade definitioner av ordet som är de gängse. Men, för att få igång en hysad debatt krävs ju att man är lite provokativ! (EQ!)

Alltså: vet vi vad intelligens är? IQ, BQ, EQ, SQ = HQ talas det om idag.
BQ = kroppsintelligens. SQ= andlig intelligens. HQ = den sammanlagda intelligensen. Så vi har väl kommit en bit på väg, men har ännu långt att gå.
Själv tycker jag att "förmåga att lösa problem", i det verkliga livet låter som en mycket tilltalande definition av ordet, då det, under enkla förhållnaden, avgör människan möjlighet till överlevnad. Språklig intelligens förefaller inte fullt så viktig som BQ, under primitiva förhållanden?

Dyslexigenen är starkt ärftlig och vanlig. Varför? Den är oftast parad med hög BQ och har varit väldigt viktig för vår överlevnad. Det är ju först de senaste åren personer med dessa gener kastats på soptippen, p g a en allt abstraktare värld.

Hur har då alla vi aspergare kunnat överleva så här långt? Jag antar, för att vi var en del av stammen. Vi bidrog med idéer som förverkligades av mer praktiska människor. Men ensamma i individualismens era - doomed!

Fredrik Härén höll ett väldigt intressant föredrag på TV häromdagen. Kunskap är viktigt men det händer inte mycket förrän kunskapen paras ihop med kreativiteten. Alla tiders ackumulerad kunskap i kombination med stark kreativitet kan föra oss otroligt långt! Sedan gav han exempel från den nya Kina, där man man ju inte är så fast i det gamla utan man tänker nytt (med tillgång till all gammal kunskap). Ny teknik i för oss nästan otänkbara projekt.

Så läkaren hade fel: MIN intelligens räcker inte till för att lösa alla de problem som är delar av samhällsproblem, men VÅRA OLIKA INTELLIGENSER FÖRENADE MED VARANDRA SAMMANFLÄTADE MED KUNSKAP OCH STOR KREATIVITET borde faktiskt kunna lösa det mesta av mina och dina problem - tror jag. Som delar av något större blir våra liv fullkomnade. Superindividualismen blev Västvärldens fall!

alfapetsmamma
Tack själv - igen! Det gjorde faktiskt fördjävligt gott.
Fast jag vet att jag kan skriva välartikulerat . För det måste bli om vad det kan: det som min nyckfulla inre översättningsfunktion för tillfället inte råkar ha glappkontakt för. Och det blir då oftast abstrakta, allmänna synpunkter, trots att jag ofta håller på att sprängas av konkreta exempel - men de håller sig bara puts väck just då - ända tills jag känner igen dem hos någon annan (som någon av er jag nämnde - eller Bjäbbis, Ganesh, Kvasir, Alien, Tahlia, Weasley, m.fl.).
Extrem stresskänslighet; dåligt självförtroende efter en lång tillvaro så försvinnande litet vad de flesta skulle kalla "ute i livet"; kanske ojämn begåvningsprofil också? Sistnämnda i varje fall indirekt, som jag antydde.

[edit 1 & 2: korr. & + Ganesh (hur kunde jag glömma honom ); 3 & 4: + Weasley (dito)]

Jo, en grej till, Krigarsjäl: Jag är inte för lat för fortbildning så jag gogglade på mentaliseringsförmåga och fick syn på detta:

"Mentaliseringsförmåga handlar om förmåga att lyssna, inte om att teoritisera. Om att lyssna och om att fråga. Att fråga trots att man tror att man vet. Att fråga mer än en gång för mycket. Att inte ta något för givet bara för att det passar ens egen verklighetsbild"

Att ställa en dum fråga som min, trots att man tror man vet svaret, för att finna att man inte har det eller att vi tillsammans har ett svar är väl ett exempel på mentaliseringsförmåga?

Jag menade att din läkare hade klen mentaliseringsförmåga & var för lat för fortbildning.

Debbido skrev:Jo, en grej till, Krigarsjäl: Jag är inte för lat för fortbildning så jag gogglade på mentaliseringsförmåga och fick syn på detta:

Jag är rätt säker på att Krigis pratade om läkarens fortbildning.

Har jag rätt?

Zombie skrev:alfapetsmamma
Tack själv - igen! Det gjorde faktiskt fördjävligt gott.
Fast jag vet att jag kan skriva välartikulerat . För det måste bli om vad det kan: det som min nyckfulla inre översättningsfunktion för tillfället inte råkar ha glappkontakt för. Och det blir då oftast abstrakta, allmänna synpunkter, trots att jag ofta håller på att sprängas av konkreta exempel - men de håller sig bara puts väck just då - ända tills jag känner igen dem hos någon annan (som någon av er jag nämnde - eller Bjäbbis, Ganesh, Kvasir, Alien, Tahlia, m.fl.).
Extrem stresskänslighet; dåligt självförtroende efter en lång tillvaro så försvinnande litet vad de flesta skulle kalla "ute i livet"; kanske ojämn begåvningsprofil också? Sistnämnda i varje fall indirekt, som jag antydde.

[edit: korr. & + Ganesh (hur kunde jag glömma honom )]

Själv vet jag att jag skriver överblommigt och med alltför många parenteser och in- och utvecklingar.. En psykolog (han som beviljade utredning) sa att jag hade svårt att hålla tråden och att det bekräftade mina misstankar.

Jag tycker inte jag tappar tråden, det är bara att jag måste vindla ut lite här och där och måste få med sånt jag finner viktigt, fast det kanske bara förvirrar. Jag brukar dock hitta tillbaks till trådändan, i sinom tid...

Därför tycker jag att jag skriver åt fanders jämfört med många här, iaf när det gäller att vara koncis, stringent, sansad osv. Fast alla sorter behövs, tänker jag sen, så jag får också finnas! Och du!

Alfapetsmamman behöver inte oroa sig för att flumma iväg. Där ligger du i lä...

KrigarSjäl skrev:Jag menade att din läkare hade klen mentaliseringsförmåga & var för lat för fortbildning.

Jaha, det var ju en annan sak det!

Hmm....det är bara jag. igen..som inte kan skriva så kort som Zombie...

Jo, jag har försökt lösa mina problem med intelligens. En multisjuk person som lever ensam, blir helt eller delvis fånge. Isolering bryter ned hjärnan, tragiskt i just mitt fall! Föreningar etc löser inte mina problem om jag inte kan gå eller ta mig ut.

Ingen annan lösning finns än någon form av ett kollektivt boende, med viss service, låg vårdnivå, men med gemenskaputrymmen och mysig matsal. Man kan oftast släpa sig fram ett tjugotal meter för att få lite skitsnack som rensar hjärnan!

Letade på svenska nätet i två års tid efter ett sådant boende, men det fanns icke ett enda. På en sida kunde man klicka för om man sökte ett boende för psykiskt sjuka ELLER för aspergare ELLER för döende ELLER för vårdpaket utan armar och ben ELLER för "gamlaochsjuka". ??????????
Vad gör man? Jag är ju multisjuk och vill bara ha lite FOLK omkring mig. Måste alla vara så d..t väl ettiketerade i det här landet? FÅR man bara ha ETT enda handikapp? VA?

Så fanns det ju kollektiv för friska, storstädande och storbakande hurtbullar förstås, och där var jag INTE välkommen!

Tja luften gick väl ur mig där.

Jag sa till mig själv: Du är intelligent så TÄNK TÄNK TÄNK! Alla problem har väl en lösning? Då kopplade hjärnan om - och plötsligt sökt jag på Webben, WORLDWIDE.

Japp, då blev det ju fler napp alltså. För den rike tycktes det vimla av olika sjukhem i England. Irland blev något förvånat när mitt nödrop från Sverige damp ner: "Let me live with you, please! I'm, disabled!" De svarade inte ens, the fucking bastards!

I Holland vimlade det av "serviceflats" gotendach mauschdr veutslui, spuiknis, rotchtjmkuis - ja, och sen förstod jag ju inte så mycket mer är just ordet "serviceflat". Så jag åkte ner till Holland med sonen. Egentligen bara för att kolla läget, marijuanan och vara turist, MEN inom mig fanns:

Kunskap + kreativitet + tydlig målbild + andlighet = Resultat: efter några veckor hade jag faktiskt flyttat in i en serviceflat, 55+, som låg vid ett litet torg med samma namn som mitt andranamn Christinaplaas.

Shit, hur gick det där till? En omedveten tanke/längtan låg och pyrde, vilket påverkade utfallet av min kreativa skapelseprocess, så att jag dessvärre flyttade in tillsammans med en MAN, som visade sig vara en katastrof.

En sak vet jag (trots missslyckandet): det var inte en slump att jag hamnade i en servicelägenhet vid Christinaplaas i Holland, där entrévåningen bestod av gemenskapsutrymmen, inkludrande EN PUB! WOOOW!

"The Secrets of the Creative Human Mind". Vilken trevlig boktitel. Finns den boken eller måste jag skriva den själv?

Debbido skrev:"The Secrets of the Creative Human Mind". Vilken trevlig boktitel. Finns den boken eller måste jag skriva den själv?

http://www.time.com/time/magazine/artic ... hix-sphere

Men jösses - skriv en bok ändå, Debbido!!!

och alfapetsmamma, blomsterspråk och utvikningar: det problemet har ju jag med! (och tillgången, om den bara kan språkbindas... - Kanske skulle vi ha en skrivartråd?...)