Jag vill tacka er!!!
Samtidigt som jag verkligen vill be om ursäkt.

Jag har inte respekterat att folk är olika, jag har försökt göra alla glada utan att fråga om de ens vill det.
Jag har inte visat respekt....


Jag läste min journal om min diagnos idag.
Det var verkligen ingen rolig läning, jag grät i massor ett tag, men sedan blev det bättre.

Men jag vill verkligen be om ursäkt och den här gången menar jag det verkligen.

Jag har fått upp ögonen för mig själv och andra.

Jag har sett ner på mig själv i många år och inte velat acceptera att jag har svårigheter.

Men tack för era ord, även om vissa var lite väl vassa.

Å, nu blir jag riktigt rörd. Det här känns genuint. Fint att du fick vissa viktiga insikter. Hoppas du mår bättre snart.

*stor cyberkram*

Inger skrev:Å, nu blir jag riktigt rörd. Det här känns genuint.

*stor cyberkram*

Kram på dig Inger!
Jag menar verkligen detta, jag har inte velat acceptera att jag har problem...det är först nu i måndags som jag började se hur det hela hänger ihop.
Det var någon som skrev något som "I och med att det är så många som retar upp sig på dig kanske du ska fundera på över hur du beter dig"

Jag kommer inte ihåg helt...
Men det var i alla fall då jag insåg att jag har varit rejält jobbig..inte bara här, utan ännu värre på stan.
Min glädje och mitt sätt har varit som en vagel på en del folk.
Samtidigt så är det väldigt många som tycker om mig ändå.
Men det är just det att lära sig respektera andra....

Just precis... jag tycker du verkar vara en fin och vänlig person så om du bara kan avhålla dig från de där hurtiga råden och bara vara dig själv så tror jag inte det behöver bli några problem i fortsättningen. (Fast besparingstipsen var toppen, såna kan man aldrig få för många av.)

Hoppas du fortsätter att skriva och känna dig hemma här.

Grejen är att jag var mig själv med råden, det är så jag ser på livet, men det är just det här med att jag ska inte kasta råd på folk som inte bett om dem.
Det är lite som att trycka ner en surströmming på en helt främmande person man möter på stan..*ler*

Dunderbar skrev:Jag vill tacka er!!!
Samtidigt som jag verkligen vill be om ursäkt.

Jag har inte respekterat att folk är olika, jag har försökt göra alla glada utan att fråga om de ens vill det.
Jag har inte visat respekt....


Jag läste min journal om min diagnos idag.
Det var verkligen ingen rolig läning, jag grät i massor ett tag, men sedan blev det bättre.

Men jag vill verkligen be om ursäkt och den här gången menar jag det verkligen.

Jag har fått upp ögonen för mig själv och andra.

Jag har sett ner på mig själv i många år och inte velat acceptera att jag har svårigheter.

Men tack för era ord, även om vissa var lite väl vassa.

Strongt gjort!

Dunderbar skrev:Det är lite som att trycka ner en surströmming på en helt främmande person man möter på stan..*ler*

Det var verkligen bra uttryckt! Det är kanske det man gör när man vill dela med sig av sina erfarenheter oombedd. Springer runt och trycker ner surströmmingar i halsen på folk.

Det är det att jag måste lära mig att lägga ban på min glädje, den uppskattas inte av alla, eller långt ifrån alla uppskattar min glädje och livsenergi menar jag.*ler*

Dunderbar skrev:Det är det att jag måste lära mig att lägga ban på min glädje, den uppskattas inte av alla, eller långt ifrån alla uppskattar min glädje och livsenergi menar jag.*ler*

Äsch glad har du rätt att vara, men man kanske kan visa det på olika sätt. Precis som man kan vara arg på olika sätt - något som jag fortfarande måste träna på!

Ni som vill veta mer hur jag kom fram till det här kan läsa det i min blog.
Gå via länken på min hemsida http://www.dunderbar.com

Din glädje är vi nog många som vill ha, Dunderbar! Om du bara visar den med den respekt du själv nämner, och en glad lyhördhet för att man är flera likaberättigade bidragsgivare varje gång man har med någon annan att göra. Och att var och en annan kan ge dig något lika värdefullt som du den - kanske något du inte väntar rentav. Ett samspel åt båda håll.
Men du verkar inte vara den som ger prestigen chans att gro på skulten - det bådar gott!

Jag är glad att ni tog emot min ursäkt...

Och skulle du återigen drabbas av översvallande glädje som du vill dela med dig av (vilket är sannolikt om det är din natur) så finns numera en särskild tråd för att uttrycka glädje, lycka och förnöjsamhet: Glada tråden

Hej Dunderbar!

Jag skrev lite på en tråd "I love you" och hade tänk nämna fler personer där, men ohälsan kom ivägen. Jag tänkte på Dig. Du är känslostark person som vill mycket, blir glad, ledsen, exploderar osv. Du bad väl alla dra åt helvete i stort sett eftersomde vi inte förstod dig, men många av oss gjorde ju det, så klart, för att vi är ungefär som du själva...

Det starka var att du sen kommer tillbaka och sa HEJSAN ALLA! De va så starkt och bra!!!

Ja, härligt att skåda i kväll. Respekt!

Kram på dig, grabben!

Jag blir också glad över detta:) Härligt!