Den eviga jakten på intelligent kommunikation, är den så smart egentligen. Det är ju delvis beroende på vår inteligens, som vi homo sapiens ställer till det för oss på många plan, tär på resuser etc. Om vår kommunikation var begränsad skulle kanske dessutom samhällsklimaten vara lugnare, och därmed inte lika överdrivet prestationinriktade. Och en poäng med det är att de som inte är så 'kommunikationsinriktatde' kan lättare få plats, eller?

antonius skrev:Den eviga jakten på intelligent kommunikation, är den så smart egentligen.

Nej, det är den inte.

@Krake, Du borde kunna åstadkomma något galant utan examen? någon uppfinning, lösning av typ fermat osv..

Krake skrev:Jag har emellertid aldrig klarat att skriva en labbrapport självständigt trots att jag kan läsa en och säga vad i den som är rätt och vad som är fel, men jag kan inte skriva någon själv. Jag har försökt mig på exjobb men fått kritik för att jag hållit en för avancerad nivå och för att jag inte skrivit tillräckligt långt.

Skriva har jag också problem med. Att lösa problem kan vara kul. Men att beskriva lösningen i text så någon annan kan förstå den känns ointressant för mig. Det är för svårt och för tidskrävande. Tentor i samhällsvetenskapliga ämnen får jag inte mer än knappt godkänt i, för att jag skriver för korta svar.

Krake skrev:Jag är notoriskt ineffektiv på tentor. Vid ett tillfälle försökte jag komma till rätta med de svårigheter jag har så jag läste hela kurslitteraturen i början av kursen men när jag skulle skriva tentan missade jag på grund en oförmåga att förbereda mig för tentan. Normalt klarar jag att läsa motsvarande en kurs på en eller två veckor men när jag ska avlägga munta eller tenta så kan jag inte förbereda mig alls

Jag fungerar tvärt om. Jag orkar inte ta itu med läsningen förrän några dar innan tentan, då jag blir tvungen att läsa.
Skriva tentor är det som jag är bäst på, men ett par veckor senare har jag glömt allt. Ju mer omfattande och tidskrävande en uppgift blir desto sämre blir jag. Vanligt 8-timmar-om-dan arbete funkar dåligt, för jag tröttnar snart och tappar koncentrationen.

@Krake. Till att börja med, innan du läser vidare, vill jag att du ska veta att jag inte försöker näpsa dig, eller på något sätt kritisera dig som person, utan mitt inlägg handlar i största allmänhet om pragmatiska lösningar. Jag känner igen mig i mycket av det du skriver, varför jag gärna vill flika in med några saker och frågeställningar.

Varför vill du hitta någon som kan precis samma saker som du? Ni skulle ju inte tillföra varandra något, utan bara sitta och bekräfta varandras kunskaper och teorier. Lite av en miniklubb för inbördes beundran. Dessutom har väl du som "expert" inget behov av att vädra dina kunskaper med någon, eller är det bara för att du vill ha dessa bekräftade som du vill hitta någon likasinnad?

Mitt förslag är att du istället försöker finna en person som du har vettig kemi med, och som kan lite andra saker än du. Ska du jobba som uppfinnare är det mycket mer kreativt och utmanande att arbeta med folk som frågar "varför det?" istället för att bara nicka och jaka.

Man får dessutom ut fantastiskt mycket av att försöka förklara saker som är självklara för någon som aldrig hört talas om det. Som en dålig jämförelse kan du försöka förklara för någon som aldrig har sett en cykel vad det är för något, utan att ha vare sig en cykel eller ens en bild på en cykel att visa, och du får inte rita upp den heller.

Ovanstående är ett lite extremt exempel, men tanken i det hela är att man fördjupar sina egna kunskaper då det är tvunget att hitta fler sätt att beskriva dem på för någon annan. Och så kan man ju som en liten bonus kanske lära sig något av den andre också, fast det kan vara jävligt svårt att lyssna på andra ibland!

Men det är också värdefullt att ha någon att bolla ideér med som faktiskt förstår och kan vidareutveckla tanken utan omständiga förklaringar av baskunskaper.

Visst är det så. Jag ville bara presentera ett alternativ som inte alltid är självklart!

Ta det lungt med grabben, vill ju inte ha en "Brejvikare" till! OK. MENSA med ansvar, tack.

Hur tänker du nu?

Asperger76 skrev:...
Varför vill du hitta någon som kan precis samma saker som du? Ni skulle ju inte tillföra varandra något, utan bara sitta och bekräfta varandras kunskaper och teorier. Lite av en miniklubb för inbördes beundran. Dessutom har väl du som "expert" inget behov av att vädra dina kunskaper med någon, eller är det bara för att du vill ha dessa bekräftade som du vill hitta någon likasinnad?

Jag har aldrig sagt att jag vill ha att göra med någon som kan samma saker som jag utan att jag vill ha någon att föra vettiga diskussioner med som klarar att förstå mina idéer. Det har väldigt lite med självbekräftelse att göra. Vad jag har för kunskaper är dock relevant i viss mån då det är en fördel om personen i fråga förstår vad jag säger.

Mitt förslag är att du istället försöker finna en person som du har vettig kemi med, och som kan lite andra saker än du. Ska du jobba som uppfinnare är det mycket mer kreativt och utmanande att arbeta med folk som frågar "varför det?" istället för att bara nicka och jaka.

Håller helt med. Jag har redan skrivit tidigare i tråden hur värdefullt jag tycker det är när någon just bara jakar och säger "det låter bra". Det är till ingen hjälp alls, men förståelse måste förstås finnas även om den också faktiskt beror mer på person än på kunskap (säger i alla fall min erfarenhet).

Man får dessutom ut fantastiskt mycket av att försöka förklara saker som är självklara för någon som aldrig hört talas om det. Som en dålig jämförelse kan du försöka förklara för någon som aldrig har sett en cykel vad det är för något, utan att ha vare sig en cykel eller ens en bild på en cykel att visa, och du får inte rita upp den heller.

Ovanstående är ett lite extremt exempel, men tanken i det hela är att man fördjupar sina egna kunskaper då det är tvunget att hitta fler sätt att beskriva dem på för någon annan. Och så kan man ju som en liten bonus kanske lära sig något av den andre också, fast det kan vara jävligt svårt att lyssna på andra ibland!

Ja, men man behöver kunna slappna av lite också och bara vara sig själv ibland utan att förklara allt man tänker. Jag får redan tillräckligt med träning i det och gör det oftast i huvudet redan innan jag gör det i verkligheten. Det tenderar att följa vissa mönster så man lär sig hur man ska förklara.

Tack för feedback! Du har uppenbarligen tänkt igenom ditt svar.

Jag har nöjet att ibland jobba med en kille som är väldigt autistisk, han är snäll och så, men hans intellekt är väl ungefär som på en 8-åring, så jag kan bara sätta honom på enklare sysslor. Han är stark som en björn, och har inget emot att sortera skrot för hand i timmar. Tvärtom så älskar han det. Men när det kärvar till sig, så har man inte så stor hjälp, om det är ngt tekniskt.

En del av de andra vägrar jobba med honom, och behandlar honom inte så väl, för att han är som han är. Men jag anser att ska man ha 'intelligentia' får man nog studera och söka sig till en annan arbetsplats, än att mobba en stackare som inte rår för hur han är. Har sagt till dem att han har inte valt att vara på det viset. Och att dom har valt fel yrke om dom måste ha 'intelligent kommunikation'.

Vilken en arbetsplats som helst, blir det situationer där man måste anpassa sig till dom rådande omständigheterna. Om man inte är egenföretagare. Att omsvärma sig med 'raketforskare' är en lyx få förunnat. Det är väl bara att anpassa sig. Tyvärr

..o där kom jantelagen o knackade på...

Krake skrev:Jag har provat filosofiforum.com. Jag gillade det inte. De som skrev mest tenderade att göra stora logiska misstag och använda spekulativa resonemang i alltför hög utsträckning.

Jag tog en titt där själv nyss. Jag hade väntat mig att ett forum för filosofi skulle vara fyllt med smarta människor som läst filosofi på akademisk nivå. Men så var det ju inte alls . Jag tyckte det var väldigt låg nivå där. Massor med trams, svammel och ordbajseri av folk som verkar helt obildade.

Har du ingen möjlighet att diskutera med individer som besitter den typen av kompetens du vill åt? T ex på universitet. Du har uppenbarligen ganska höga tankar om dig själv, vilket är relativt ovanligt. Det är fåtal som uppskattar att någon utan examen kommer och försöker läxa upp studenter på universitet, men det kanske är värt att chansa.

Har du försökt söka dig utomlands eller till engelskspråkiga forum? Ju mer du expanderar dig själv, desto större chans att finna det du söker. Sänd ett mejl till Edward Witten och chansa.

Studentföreningar. F.ö. gillar de flesta intelligenta människor att bli konstruktvt 'uppläxade' och struntar i om uppläxaren har titlar eftersom den expanderar deras egna tänkande. Fokus på titlar och status, jantelag är något ointelligenta människor (och otrevliga intelligenta) sysslar med i brist på intressantare saker att tänka på.

Och ja, engelska är ett bra språk som talas över hela världen, till skillnad från svenska som bara talas på macken och på Konsum av ett antal människor som inte ens motsvarar Paris förorter..

Tycker mig känna igen mig mycket i trådstarten. Jag har främst en massa projekt vars mål är allmänintressen men det handlar om nya metoder som få verkar riktigt tro sig kunna ha kapacitet för. Möter ofta välvilliga reaktioner men undrar lika ofta om någon förstått vad som är poängen.

Kan du vara mer specifik än att målet är ett allmänintresse?

Det första man behöver, är att visa att ens idé är intressant nog att ta en närmare titt på. Personer som törs tänka utanför deras mentala komfortzon och tillfälligt vågar förbise "sådant som alla vet(tm)" är en stor fördel. Fritänkare helt enkelt.

Neurotypfällan är att stirra sig blind på vem du är istället för sakkunskap och ämnesfokus. Men man skall ha klart för sig att det kan finnas en hög brus till vettigt innehåll utanför akademin vilket kan göra akademiker skeptiska om man inte visar att man är seriös från början.

plåtmonster skrev:Neurotypfällan är att stirra sig blind på vem du är istället för sakkunskap och ämnesfokus.

Men NT jobbar ju i stort sett alltid efter den modellen eftersom det är en genetisk rest från vår forntid, man hör egentigen inte så mycket vad någon säger utan man tittar först och ser om man tillhör gruppen, känner dom inte igen en, kollar man sen på dom andra om det är någon som möjligen känner igen en och sist men mycket tveksamt hör man på vad som sägs men är inte de två första kriterierna uppfyllda är det med stor tveksamhet som dom lyssnar.

Ett tips är att diskret testa personer hurvida de är upptagna av grupptillhörighet.

radix skrev:Studentföreningar. F.ö. gillar de flesta intelligenta människor att bli konstruktvt 'uppläxade' och struntar i om uppläxaren har titlar eftersom den expanderar deras egna tänkande. Fokus på titlar och status, jantelag är något ointelligenta människor (och otrevliga intelligenta) sysslar med i brist på intressantare saker att tänka på.

Och ja, engelska är ett bra språk som talas över hela världen, till skillnad från svenska som bara talas på macken och på Konsum av ett antal människor som inte ens motsvarar Paris förorter..

Det är helt okej att låtsas om som titlar och status är ointressant även för en stor del intelligenta individer, men hur man tänker om den saken kanske avgörs i hur man graderar intelligens. Något man får förbereda sig på är att det sällan är uppskattat att man kallar sig själv expert inför kanske främmande individer. Särskilt inte i det öppna samhället. Förstår du? Det är ett socialt dilemma, det har ingenting med generell intelligens att göra. Det har inte heller något med jantelagen att göra, men du kanske ser en spännande korrelation.

Jag förstår din poäng, men de sista textraderna är relativt meningslösa. Mitt inlägg kan misstas som otrevligt, men i själva verket är jag relativt oberörd av det jag skrev. Det ligger ingen större värdering i det, mer av en lös uppfattning, vilket borde vara tydligt. Nu uppfattar jag att du är defensiv, men jag förstår inte riktigt varför du är det. Det är inte långt ifrån onödigt av mig att svara, men istället för att vara dryg mot dig i någon annan tråd så tar jag det nu.

Jag var allvarlig. Det verkar som Edward Witten är potentiellt ideal för Krake. Om du har koll på vem Witten är och vad Krake eftersöker så kanske du ser det. Misstänker att han har dåligt med tid att bekanta sig så här, men det är väl värt att chansa.

earlydayminer skrev:Något man får förbereda sig på är att det sällan är uppskattat att man kallar sig själv expert inför kanske främmande individer.

Det är onödigt. En bättre metod är mer att i stil med att fråga om personen har tid och sedan fråga om t.ex energikvanta vid våglängder av pikometer uppgår i fullständig absorbtion i atomkärnan.. osv.

Att kalla sig själv expert är att tänka högt om sig själv. Det är ovanligt, men det är inget fel i att tänka högt om sig själv. Faktum är att jag förespråkar det. Det är alltför många som tänker alltför lågt om sig själv, men har insikten att man besitter en reell kunskapsbas som kan tillämpas, modifieras och blomma ut så kan det vara behagligt.

plåtmonster skrev:

earlydayminer skrev:Något man får förbereda sig på är att det sällan är uppskattat att man kallar sig själv expert inför kanske främmande individer.

Det är onödigt. En bättre metod är mer att i stil med att fråga om personen har tid och sedan fråga om t.ex energikvanta vid våglängder av pikometer uppgår i fullständig absorbtion i atomkärnan.. osv.

Ja, det kan vara onödigt. Det är inte bara så att man bokstavligt uttrycker det, men det kan också uppfattas genom att man bara är på ett särskilt sätt. Att man har ett beteende och uttryck som uppfattas som pretentiöst och avvisande.

Det är möjligt att jag är cynisk och har helt fel, men jag blir glad om jag har fel i den här frågan.

Det kanske är en Michael Faraday vi har att göra med!