Hej. Jag har nyligen kommit in i arbetslösheten och jag vet absolut ingenting om denna värld. Om man har diagnos får man extra stöd och dylikt? har nyligen blivit inskriven på AF. Men har ännu inte fått någon mer detaljerat information. Vet någon av er hur det fungerar?

Här finns information om de former av extra stöd som Arbetsförmedlingen erbjuder för personer med funktionsnedsättning (som medför nedsatt arbetsförmåga):
http://www.arbetsformedlingen.se/For-ar ... tning.html

Men vill veta utifrån egna erfarenheter, jag menar alla har ju varierande grad av svårighet:)

bellzan skrev:Hej. Jag har nyligen kommit in i arbetslösheten och jag vet absolut ingenting om denna värld. Om man har diagnos får man extra stöd och dylikt? har nyligen blivit inskriven på AF. Men har ännu inte fått någon mer detaljerat information. Vet någon av er hur det fungerar?

Jo, det kan man få. Jag har lite alla möjliga bidrag + sjukersättning. Jag vet inte exakt vad, eftersom jag har en god man som sköter min ekonomi. Men efter skatt så blir det ca 16 000 kr. Ska se om jag kan skaffa en lista på allt jag får.

Richard skrev:

bellzan skrev:Hej. Jag har nyligen kommit in i arbetslösheten och jag vet absolut ingenting om denna värld. Om man har diagnos får man extra stöd och dylikt? har nyligen blivit inskriven på AF. Men har ännu inte fått någon mer detaljerat information. Vet någon av er hur det fungerar?

Jo, det kan man få. Jag har lite alla möjliga bidrag + sjukersättning. Jag vet inte exakt vad, eftersom jag har en god man som sköter min ekonomi. Men efter skatt så blir det ca 16 000 kr. Ska se om jag kan skaffa en lista på allt jag får.

16K?

Mer än vad de flesta heltidsarbetande får ut efter skatt? Låter aningen högt.

Okej, men jag har aldrig haft jobb tidigare och har studenten i år. Det är massa babbel hit och dit från AF som jag inte orkar lyssna på. De som jobbar där vet knappt vad de pratar om.. Men om man har diagnos hur behandlar de mig då? Får jag särskilt stöd även fast jag har normal asperger eller är de bara för dem som har grov etc?

Om du precis har tagit studenten och blivit inskriven på AF så utgår jag från att det inte är aktuellt med ersättningar som förutsätter att du inte bedöms klara av att arbeta, med eller utan stöd, och du är därmed normalt hänvisad till samma ekonomiska bidrag som de som saknar diagnos.

Om din arbetsförmåga trots allt bedöms vara stadigvarande nedsatt kan du få hel eller delvis aktivitetsersättning på högst ca 7 800 kr per månad före skatt.

dasunbedingte skrev:16K?
Mer än vad de flesta heltidsarbetande får ut efter skatt? Låter aningen högt.

Har du tidigare haft lön kan du som mest få 17 800 kr per månad (om tidigare månadslön varit över 25500 kr) i sjukersättning före skatt, vilket ger uppemot 13 000 kr efter skatt. Om det därutöver tillkommer ersättning från någon form av försäkring så är det full möjligt att komma upp i 16 000 kr.

Medianlönen är emellertid 31 400 kr per månad (2012) före skatt, vilket ger ca 23 500 kr efter skatt.

Okej, men pratade lite snabbt med personalen och de sade att de med diagnoser hamnar i specialgrupper, varför? Men om man har sociala svårigheter hur ser AF på det? Får man stöd eller. Lyssnar gärna på andras erfarenheter.

bellzan skrev:Okej, men pratade lite snabbt med personalen och de sade att de med diagnoser hamnar i specialgrupper, varför? Men om man har sociala svårigheter hur ser AF på det? Får man stöd eller. Lyssnar gärna på andras erfarenheter.

Ja, du bör få stöd, men i det sammanhanget handlar det inte ekonomiskt bidrag (bortsett från till arbetsgivare). Jag fick hjälp av en så kallad SIUS-konsulent som följde med mig till olika potentiella arbetsplatser (inom fas 3) som socialt stöd och för att hjälpa till med att utröna vad som var lämpligt för mig. Hon kunde sedan ha varit med som stöd på arbetsplatsen under den första tiden. Jag blev emellertid strax därefter sjukskriven och sedermera "sjukpensionerad".

Men har du grov eller så att det knappt syns på dig att du har asperger?

bellzan skrev:Men har du grov eller så att det knappt syns på dig att du har asperger?

Jag vet inte hur väl det syns utåt mer än att jag i hög grad kan uppfattas som osäker, tyst och blyg (fast det sista stämmer inte alls) och jag fick inte aspergerdiagnosen förrän efter jag blivit sjukskriven. Jag har inga vänner överhuvudtaget (bortsett från mina föräldrar) och har svårt att intressera mig för andra människor och deras intressen. Jag vill helst bara vara hemma, följa mina strikta rutiner och umgås med mina mjukisdjur (jag känner mig otrygg när jag är hemifrån). Specialintressen upptar ofta hela min tillvaro. Jag har svårt att hantera förändringar och för många intryck. Jag har svårt med muntlig kommunikation och behöver ofta hjälp med enkla sociala kontakter (det var flera år sedan jag ringde med telefonen) - framför allt har jag mycket svårt att ta initiativ.

Jag klarar som sagt inte av att arbeta. Men jag är högintelligent, jag har tagit över 400 högskolepoäng och jag klarar framför allt av att (trots igångsättningssvårigheter) sköta om mig själv och mitt eget hushåll.

Frågor du bör ställa dig är:
Tror du att du kan klara av ett heltidsarbete?
Vilka svårigheter har du som kan försvåra för dig att vara på en arbetsplats och sköta ett jobb utan att må alltför dåligt?
Innebär dessa att du behöver särskilt stöd i form av t.ex. särskild handledning, arbetsträning och anpassning av arbetsplatsen och arbetsuppgifter?
Om det inte är tillräckligt med stöd, till hur stor del kan du arbeta?
Behöver du särskilt stöd för kunna få ett arbete (från extra bidrag till arbetsgivaren till anställning på Samhall)?

Förmodligen kan det vara svårt att svara på dessa frågor innan du har provat att arbeta.

Jag utgår från att det finns många andra på forumet som har mer erfarenheter att dela med sig av än jag.

Ja tack för ditt svaar! Ja det vore ju kul om fler kunde svara. Många som har läst min tråd men som inte lämnat något svar. =/ Men som sagt, måste testa på att arbeta innan jag yttrar mig. Mitt prolem är att jag har svårt att behålla vänner som i slutändan resulterar i att jag blir ensam. Jag trivs ensam. Men i viss grad. Känner längtan efter vänner ja..