Jag har kontaktats av en gammal skolkamrat i roillen som "professionellt psykfall" (mitt begrepp). Hon undrar om jag kan hjälpa eller hänvisa till någon, då en kille hon känner har extremt tvättvång. Vart hör man av sig? Hon säger läkare bara viftat bort det. Är det BUP? Jag tror den icke namngivne killen bor i en mindre kommun utan BUP. Nån som kan hjälpa mig, hur startar man hjälpkedjan om man har tvång?



Moderator atoms - förtydligade rubriken.

Vårdcentral -> remiss till psykiatrin -> ssri och terapi?

Om läkaren viftar bort det så byter man läkare.

Tack EDM, ska vidarebefordra!

Jag lider av svårt renlighetstvång sedan många år tillbaka, och genomgår just nu en behandling för detta i form av KBT, som inte funkar för mig. Så nu ska jag börja med medicinering istället, vilket jag känner mig skeptisk inför... Jag har läst om obehagliga biverkningar som kan uppstå om man slutar medicinera, så det känns lite läskigt. Jag vill ju inte få bestående men ifall medicinen inte heller funkar, och vara tvungen att fortsätta med medicin livet ut för att slippa biverkningarna. Samtidigt känner jag att jag är redo nu för att göra ett försök med medicin, tänk om det kanske (även om jag egentligen inte tror det) kan göra mig bättre?

Så här gick i alla fall jag tillväga för att få hjälp för mitt tvångssyndrom:

1.Gick till vårdscentralen som gav mig en remiss till psykiatrin.

2.Läkaren som jag då fick träffa misstänkte att jag även hade Asperger, och frågade då om jag ville genomgå en utredning för det, vilket jag tackade "ja" till. Så tack vare mitt tvångssyndrom (som gjorde att jag fick kontakt med psykatrin i första hand) fick jag även min Asperger diagnos, något jag är mycket glad och lättad över. Allt har tagit väldigt lång tid, och medans utredningen var på gång låg tvånget åt sidan, d.v.s. jag fick ingen hjälp med det. Besöket på vårdcentralen var i oktober 2011, så i nästa månad har det pågått i två år för mig. Själva behandlingen för mitt tvång har dock bara pågått sedan i april-2013 och håller fortfarande på.

3.Så i april 2013 fick jag träffa en psykolog (som jag fortfarande går hos, men som jag förmodligen ska sluta gå hos nu när jag ska börja knapra medicin istället) som jag skulle få genomgå en KBT behandling med.

4.Nu blir det medicin istället, eftersom jag inte klarar av KBT:n...

Så "earlydayminer" har rätt i tillvägagångssättet för tvångssyndrom.

Tack Geisha! Vidarebefordrar länk!

MsTibbs skrev:Tack Geisha! Vidarebefordrar länk!

Det var så lite. ^^