yestomtom skrev:Hur lyckas du sortera bland dina tankar för att dåliga inte ska hinna få fäste?

Ångesten klickas liksom upp, när det kommer ''bad thoughts'' då vet man, det gäller att träna sig på det, snabbt skala av den där grenen av ångest. Jag känner det i magen, den börjar värka. Hur man gör kan väl vara vad som helst, att man sticker och tränar, läser ngt, ser en film eller har sex. Det är svårare ju mer monstret växer, att bara ligga still och låta det ta över hela ens hjärna är det värsta

Det här är en väldigt intressant diskussion. Spännande att få veta hur andra upplever stressrelaterad ångest och hur de hanterar den.

För mig finns det två typer av stressångest. Den ena som beror på att jag helt enkelt ansträngt mig för mycket och för länge och som betyder att jag är på god väg att "gå in väggen" igen, med huvudet före. Då är det enda som hjälper att vila.

Den andra typen beror på att jag låter kaos och dåliga tankar få fäste i mig, att jag ältar det som är dåligt, inte går att organisera, är svårt att förstå och förhålla sig till. För den här typen av stress och ångest hjälper inte vila, det ger en isf bara chans att grubbla och älta ännu mer. Då gäller det i stället att försöka strukturera det som kaosar, undvika/prata med människor som är dumma, gå igenom hur man tolkar världen och om detta verkligen är rimligt och givande för en, eller så får man helt enkelt tänka på annat/distrahera sig. Vad som funkar bäst beror ju på vari problemet ligger till att börja med.

ssssss skrev:Det här är en väldigt intressant diskussion. Spännande att få veta hur andra upplever stressrelaterad ångest och hur de hanterar den.

................

Den andra typen beror på att jag låter kaos och dåliga tankar få fäste i mig, att jag ältar det som är dåligt, inte går att organisera, är svårt att förstå och förhålla sig till. För den här typen av stress och ångest hjälper inte vila, det ger en isf bara chans att grubbla och älta ännu mer. Då gäller det i stället att försöka strukturera det som kaosar, undvika/prata med människor som är dumma, gå igenom hur man tolkar världen och om detta verkligen är rimligt och givande för en, eller så får man helt enkelt tänka på annat/distrahera sig. Vad som funkar bäst beror ju på vari problemet ligger till att börja med.

Precis så är det för mig, dåliga tankar ältas och jag får ingen struktur på dem. Försöker hitta en logisk vinkel som ibland bara gör det ännu värre och sen är karusellen igång. Mer tankar och försök till mer logik som spårar ut.

yestomtom skrev:Precis så är det för mig, dåliga tankar ältas och jag får ingen struktur på dem. Försöker hitta en logisk vinkel som ibland bara gör det ännu värre och sen är karusellen igång. Mer tankar och försök till mer logik som spårar ut.

Jag brukar ibland nämna det som en neggativ spiral av tankar, som bara går neråt som ett ''ymnighetshorn'' fast tvärt om och man måste bryta armarna på dem annars hamnar man i ett helvetes tillstånd där man tycker att det finns ingen mening med någonting

Önskar att jag kunde tömma ur min stressbägare, men just nu blir bara tanken på att tömma den ta ansvar fört att inte mata ångest ta ansvar för att ...'
Jag vill inte men jag måste och vårat liv, våran familj, vi försöker, vi försöker se till att inte gå i samma spår att ändra att planera, att få flyt i tillvaron.
Men saker vi inte kan råda över skiter sig, springer runt och håller andan och försöker släcka bränder.

Bit ihop, bara lite till, du måste.. bara...

För min del när jag jobbade på Konsum som var stressigt: ut och spring i skogen till du "stupar" (ramlar omkull av utmattning), då är stressen bortkopplad. Brukar räcka med att springa 10-20 minuter.

Det går sannolikt bara att vila bort en viss del av stressbägaren. Däremot när man sover tills man vaknar av sig själv.

Annars:
* Samla ihop alla måsten till en dag (per vecka) så att resterande tiden är fri.
* Koppla bort människor och platser som är förknippade med negativa tankar.
* När det dyker upp negativa tankar, säg för dig själv att du bestämmer vad som skall tänkas i din hjärna och hitta något engagerande och givande att tänka på (vräck negativa tankar).
* Försök att befinna dig på platser med grönskande natur.
* Praktisera avslappningsövningar på en plats utan andra människor i samma hus just då.
* Träna rent fysiskt, t.ex springa i naturen.
* Resultat kommer oftast med tiden.
* Praktisera dina intressen.
* Byt miljö, åk till en annan stad och gå på affärsgatan där ingen känner dig och känn friheten från sociala krav.
* Skapa struktur på aktiviteter och prylar.

Ni är underbara människor, forumet är ett helt underbart stöd i vardagen.

Autogen träning fungerar bra för mig. Det liknar självhypnos. (Eller magiska formler...)

Jag kör det flera gånger om dagen när jag måste vara bland människor, som idag. På några minuter kan jag få ner min stressnivå nu. Jag skulle nog inte klarat mina studier utan så effektiv stresshantering.

Sök på Youtube efter "autogenic", den som vill prova.
(Dock ej vid stark ångest eller psykos, då hjälper det inte.)
Efter träning kan man utföra det själv tyst utan några hjälpmedel.

Tyckte det inlägget lät intressant med att ge sig ut och springa i 10-20 minuter. Måste prova det.

MsTibbs skrev:För min del när jag jobbade på Konsum som var stressigt: ut och spring i skogen till du "stupar" (ramlar omkull av utmattning), då är stressen bortkopplad. Brukar räcka med att springa 10-20 minuter.

Så, nu har jag lärt mig hur man ska återge direkt till en medlem här. Tack för tipset med att ut och springa i 10-20 minuter.

plåtmonster skrev:Efter att man gjort 20 st inlägg..

okej, tack.

forumnamn skrev:Fyll den aldrig, du är bra som du är. Måste du fylla den där jädra bägaren, krav ifrån skolan och grejer? Då är det ju inget att göra då, men gör så mycket skoj som du bara vet. Tänk inte utan bara gör.

Det är lite svårt det där. Det var nån bild på den som förklarade bättre än jag gör, och det är ofta saker man inte kan kontrollera, ofta småsaker som man som aspie reagerar mycket mycket mer dramatiskt av än om man är NT. den finns illustrerad på sida 18 här:
http://www.publicerat.habilitering.nu/sll/export/sites/sll/downloads/aspergers-syndrom-i-grundskola-och-gymnasium.pdf

Där beskrivs alltså en överreaktion på småsaker som att inte hitta strumpan och flingorna är slut (känner igen mig där!), och tja, i och med vilka småsaker som kan "fylla bägaren" så kan man verkligen säga att större saker är "översvämmande"! Ett antal obehagliga, stressande grejer händer i mitt liv just nu och det har gjort mig ännu känsligare för småsaker (som när en viss kille jag gillar klippte av sig sitt underbara änglahår och jag höll på att krascha och bli galen och storgråta över det...), vilket är anledningen till att jag undrade detta. Jag vill inte behöva börja få utbrott av en fläck på byxan eller så bara för att jag är ganska mentalt labil - inte deprimerad eller så, det är bara lite för mycket.

Alla andra: tusen miljoner tack för alla tips

Det här var en väldigt bra tråd att läsa igenom, vad fint att det finns så många hjälpsamma människor på fet här forumet.

Inpius skrev:

forumnamn skrev:Fyll den aldrig, du är bra som du är. Måste du fylla den där jädra bägaren, krav ifrån skolan och grejer? Då är det ju inget att göra då, men gör så mycket skoj som du bara vet. Tänk inte utan bara gör.

Det är lite svårt det där. Det var nån bild på den som förklarade bättre än jag gör, och det är ofta saker man inte kan kontrollera, ofta småsaker som man som aspie reagerar mycket mycket mer dramatiskt av än om man är NT. den finns illustrerad på sida 18 här:
http://www.publicerat.habilitering.nu/sll/export/sites/sll/downloads/aspergers-syndrom-i-grundskola-och-gymnasium.pdf

Där beskrivs alltså en överreaktion på småsaker som att inte hitta strumpan och flingorna är slut (känner igen mig där!), och tja, i och med vilka småsaker som kan "fylla bägaren" så kan man verkligen säga att större saker är "översvämmande"! Ett antal obehagliga, stressande grejer händer i mitt liv just nu och det har gjort mig ännu känsligare för småsaker (som när en viss kille jag gillar klippte av sig sitt underbara änglahår och jag höll på att krascha och bli galen och storgråta över det...), vilket är anledningen till att jag undrade detta. Jag vill inte behöva börja få utbrott av en fläck på byxan eller så bara för att jag är ganska mentalt labil - inte deprimerad eller så, det är bara lite för mycket.

Visst, om du sätter samma krav på dig som alla andra ( vilka det nu är? ) så blir det ju svårt. Om du tillåter dina utbrott att vara 100 procentiga så kanske du lär dig nåt? Men om du håller tillbaks dom så att allt blir konstlat så vet jag inte hur du ska få ordning på saker o ting.

Den där skiten du länkar till förresten, dom vill ju ha jobb, man ska aldrig ta information från såna ställen, då är det ju kört.

Sidan 17: "Begränsa valen."
Den där tror jag inte på. Men aspergers-syndrom-i-grundskola-och-gymnasium.pdf innehöll ju en hel del intressanta punkter! även om de tjänar på det

Brukar grotta ner mig i ett bra spel på datorn, läsa en bra bok, lyssna på en intressant föreläsning eller maraton-titta på nån tv-serie/filmer för att "zona" ut verkligheten ett tag. Efter en av dessa sessioner är jag oftast redo att möta vardagen ett tag igen.

Inpius skrev:Ber om ursäkt för hur flummigt det där inlägget blev, jag är lite trött såhär framåt kvällen.

Jag tycker att du uttryckte dig klart och tydligt. Det kan sägas kortare, men inte bättre: "Stress in => tankeförmåga ut!"

plåtmonster skrev:Det går sannolikt bara att vila bort en viss del av stressbägaren. Däremot när man sover tills man vaknar av sig själv.

Försåvitt inte man vaknar av stressen?

Humla skrev:Det här var en väldigt bra tråd att läsa igenom, vad fint att det finns så många hjälpsamma människor på fet här forumet.

Ja, visst finns det! Även jag som NT hittar mycket av värde här.

Själv befinner jag mig sedan flera år i en mycket stressande situation. Om jag fortsätter liknelsen med en "bägare" som fylls på av stressfaktorer, så kanske vi har olika storlek på "bägaren" från första början? Men sen, när den väl är full, då är det den närmast påföljande "droppen" som får den att rinna över, oavsett hur liten denna utlösande faktor är.

Sen är det kanske en del konstig destruktiv inlärning också: Om en viss företeelse förekommer tillräckligt ofta i samband med stress, då "minns" stressreaktionen detta och "fyller på" med en hel liter "stressvätska" även om det som kom utifrån bara var en liten "droppe". Eller är jag helt "ute och cyklar" här? Exempel: Jag har haft svårt att få in pengar. Räkningarna kommer som förut, men jag kan inte betala dem. Jag känner stress när jag ser det. Efter en tid får jag höjd puls och blodtryck bara av att posten kommer. Senare även när jag ser en Posten-logga.

Jag har ingen stressbägare men så väl bägare för andra intryck som ibland svämmar över. Om det händer eller är på väg att hända brukar jag försöka gå iväg och vara själv. Skapa en radie omkring mig där ingen får komma in och efter en stund (kort som lång) känns det lättare igen.
Ibland kan sms fungera om man ändå måste prata med någon (sambo, förälder, etc)

Jag är stressad varje dag. Därför har jag sjukpension. Jag är även orolig. Oron gör mig stressad............. Jag vet inte hur man kan bli mindre stressad? Ältar för mycket.............

MissSheldonC skrev:Inpius. Kan man skicka meddelanden diskret till varann här?

plåtmonster skrev:Efter att man gjort 20 st inlägg..

Admin:

Nej, man behöver inte ha skrivit ett visst antal inlägg för att kunna skicka PM.

Trollmor skrev:

Humla skrev:Det här var en väldigt bra tråd att läsa igenom, vad fint att det finns så många hjälpsamma människor på fet här forumet.

Ja, visst finns det! Även jag som NT hittar mycket av värde här.

Haha, ursch vad jag stör mig på att jag skrev 'fet' istället för 'det' XD
Skönt att du förstod vad jag menade ändå.