Trot ni det är vanligt att personer med AS har en form av kontrollbehov över andra? Typ vänner och så.



Moderator atoms - rättade stavning i rubriken.
Moderator atoms - gjorde en helt ny rubrik istället.

Ja. Jag tror det är vanligt.

kiddie skrev:Ja. Jag tror det är vanligt.

Varför då?

Jag vet inte. Har bara märkt att de jag känner IRL med aspergers eller aspergerdrag verkar vilja veta vad jag gör hela tiden. Eller att de ska bestämma vad jag ska göra.

Tror det jag med.

Har jobbat bort lite kontrollbehov. Om någon ska göra ngt åt mig, vill jag gärna övervaka varje steg. Som om jag tror att de inte kan! Men jag har insett att de nog är vuxna och vet vad de håller på med. Inte så att ja måste störa dem men har ofta haft tankarna på vad de gör, smygkollar osv. Men försöker ha mer tilltro nu. För jag vet ju hur jobbigt det skulle vara om ngn kollade mig. Samtidigt kan det vara en trygghet, t ex om man ligger på sjukhus. Fattar inte hur folk bara låter läkare göra saker med dem utan att de vet vad.

Jag kanske har visst kontrollbehov, men jag har trott hela tiden att det var nyfikenhet...

Och det är jobbigt när det blir så i ett förhållande..

Jag har haft de förr men nu trivs jag bättre att låta andra styra o bestämma.

Nixer skrev:Trot ni det är vanligt att personer med AS har en form av kontrollbehov över andra? Typ vänner och så.



Moderator atoms - rättade stavning i rubriken.

Paranoia och kontrollbehov är ju inte samma sak.

Jag har inte kontrollbehov, har t.o.m. fått höra av en nu fd kompis att jag verkade ointresserad av hennes liv eftersom jag aldrig frågade något. Efter det har jag förstått att folk kanske vill att man ska verka intresserad så jag brukar fråga typ "vad har du gjort i helgen" fastän jag inte är intresserad.

Äkta paranoia kan jag nog få lite om någon gör något som inte passar in i mönstret för denna person. Brukar gå över fort. Men jag ser instinktivt mönster så när de bryts så får jag ibland konstiga aningar. Tror min hjärna fyller i det som jag inte vet och inte förstår.

Det där känner jag igen. Har i perioder ett större bestämmandebehov. Har försökt lära mig släppa och blivit mycket bättre på. Sedan beror det på vilken person eller vilka personer det är. Ju närmare mig ju mer slår detta behov till. Jag tror att de jag bryr mig om, engagerar jag mig i och då blir det lätt ett behov av att hjälpa med genom att få dem att ta rätt beslut och liknande. Jag har ju allt som oftast rätt.
Skämt åsido. Det kan bli lite konstigt ibland och de som inte känner mig så väl kan lätt missförstå mig.

Jag vill inte bli bestämd över. Jag gör ofta motsatsen till det jag blir rekommenderad...

Jag har nog ett ganska starkt kontrollbehov så att jag kan vara någorlunda förberedd och anpassa mig till eventuella situationer.

Jag är nog nästan tvärt om,
Mår otroligt dåligt om jag känner att jag påverkar någon ens lite.

Till exempel, om det finns två olika kakor kvar och en vän säger att jag skall ta den jag vill ha först så får jag sådan ångest för att välja den som min vän kanske helst ville ha och äter hellre ingen kaka alls oavsett om jag ville det eller ej.

Jag gillar inte heller att andra bestämmer över mig, men jag föredrar det över att själv behöva bestämma över någon annan.

Ja jag har behov att kontrollera andra människor och bestämma, ibland hade det varit skönt att vara mer flexibel.
Tror att det kan vara vanligt hos folk med AS då vi tycker om att ha saker och ting på ett visst sätt och inte gillar förändringar.

Aldrig, människor som bestämmer över andra, socialister o hela det packet kan man lätt få nog av. Klarar mig själv o andra människors frihet är inte upp till mig att begränsa.

Nej.
Egentligen beror det på. När t.ex en människa inte gör det den är anställd för att göra (ge service, utbildning, terapi - whatever) eller gör det den ska göra ordentligt eller på ett kvalitativt vis så skulle jag vilja kunna styra upp dem och se till att de kan det de ska kunna och gör det de ska göra.
I det personliga är jag snarare tvärs om. Självklart vill jag ha koll på mina barn, men kontroll? De måste ju få utrymme för att vara sina egna individer. Vad gäller relationer så föredrar jag, trots att det kan krypa i mig när saker görs bakvänt, att inte försöka hålla i ratten för hur man än vrider och vänder på det så är kontrollbehov vansinnigt stressande och jag avskyr att stressa - det har jag nog av i övriga livet.

Nej.

Om du har asperger med adhd/add.Då kan du vara kontroll benägen .

Just dom med adhd/add har ett stort makt behov att säga till nån att göra lite hursomhelst.
Säger inte att alla har det ,men det är väldigt typiskt just för dom.

Jag själv känner att jag inte är det minsta benägen att kontrollerar nån.Envis som tusan kan jag vara och tycker inte om att ta order ,men tycker inte heller om att ge någon order för den delen.

Jag ljög förresten, visst är man väl sugen på att bryta mot lagen ibland, vi är ju rätt enkla organismer, men min tanke var den, att eftersom jag värderar frihet högst av allt så ingår ju inte att tvinga andra i lagen så att säga, det blir ju offlimits. Så...

Hemmy skrev:tycker inte om att ta order ,men tycker inte heller om att ge någon order för den delen.

Nuff said

En del inlägg i tråden verkar antyda att kontrollbehov innebär att man nödvändigtvis bestämmer över andra människor, men så är inte fallet.

Psykologiguiden.se:

Kontrollbehov kan yttra sig i att känna sig tvungen att dubbelkolla att apparater är avstängda, ofta fråga efter andras åsikt och försäkringar att allt är som det ska eller hysa en stark, inre känsla av att behöva upprepa och granska i sitt inre vad man själv sagt och gjort i olika situationer. Det finns överdrivna och tvångsmässiga kontrollbehov, men också kontrollbehov som är helt normala.

Jag ogillar att bestämma men vet att jag har ett ganska påtagligt kontrollbehov för det.

Det står "över andra" i frågeformuleringen, ajemen.