http://www.jo.se/PageFiles/2001/2515-2012.pdf

Kritik mot Omsorgsnämnden i Hedemora kommun för att beräkningsregler som strider mot socialtjänstlagen har tillämpats vid bedömning av rätten till ekonomiskt bistånd

Beslutet i korthet: Enligt 4 kap. 1a § socialtjänstlagen, som trädde i kraft den 1 januari 2008, får hemmavarande barn och skolungdomar under 21 år tjäna upp till ett halvt prisbasbelopp per kalenderår utan att beräkningen av familjens behov av ekonomiskt bistånd ska påverkas. Inkomster över den gränsen får beaktas vid beräkningen. Omsorgsnämnden i Hedemora kommun kritiseras för att lagändringen inte uppmärksammats och för att nämnden under ett antal år tillämpat beräkningsregler som strider mot lagen vid bedömning av rätten till ekonomiskt bistånd.

Anmälan
I en anmälan till JO framförde Alice T. klagomål mot socialförvaltningen i Hedemora kommun för handläggningen av ett ärende om försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Alice T. anförde bl.a. följande. Vid ett inbokat besök hos förvaltningen den 24 april 2012 informerade sektionschefen och socialsekreteraren henne om att hennes dotter endast fick behålla 2 500 kronor av den inkomst hon tjänar ihop under en sommar. Enligt sektionschefen hade detta bestämts av omsorgsnämnden. Från Socialstyrelsen hade hon fått uppgift om att en ungdom upp till 21 år får tjäna ett halvt basbelopp, dvs. 22 000, kronor utan att försörjningsstödet påverkas.

Fram till 2008 var det möjligt för kommunerna att göra olika bedömningar när det gällde hur stora inkomster från eget arbete en underårig skulle tillåtas ha utan att detta påverkade föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd. Genom den ovan nämnda bestämmelsen i 1 a § SoL infördes en undre gräns om ett halvt prisbasbelopp för sådana inkomster. Det är däremot fortfarande möjligt för kommunerna att tillåta att ungdomar har högre inkomster utan att det påverkar biståndet.
Jag kan således konstatera att det sedan den 1 januari 2008 inte har varit tillåtet för en kommun att begränsa vad en hemmavarande skolungdom får tjäna, utan att det påverkar familjens försörjningsstöd, till mindre än ett halvt prisbasbelopp (22 000 kronor för 2012).

Det är svårt att dra någon annan slutsats av utredningen i ärendet än att ingen befattningshavare i nämnden eller dess förvaltning uppmärksammade ändringen i socialtjänstlagen. Att ingen skulle ha gjort detta under tiden från 2008 fram till våren 2012 förefaller närmast obegripligt, inte minst mot bakgrund av att de interna riktlinjerna behandlades i nämnden sommaren 2009, dvs. drygt 1,5 år efter det att lagändringen trätt i kraft. Det är anmärkningsvärt att en kommun under ett antal år tillämpat en beräkningsregel som strider mot en tydligt formulerad, indispositiv lagbestämmelse, särskilt som det är fråga om den centrala lagstiftningen på det aktuella området.

Man frågar sig om alla drabbade familjer nu kommer att kompenserats.

Kommunerna skiter väl i JOs kritik, de bryr sig ju inte heller om lagar eller beslut mot dem i domstolar.

Precis, snålhet på fattigdomsgränsen och "studieresor mm". En ny landsvision..

Miche skrev:Kommunerna skiter väl i JOs kritik, de bryr sig ju inte heller om lagar eller beslut mot dem i domstolar.

Men enligt Hedemora kommun ska den här frågan i fortsättningen hanteras enligt lagen:

Socialförvaltningen beklagar att Alice T. fick fel information vid besöket 2012-04-24. Socialförvaltningen har för avsikt att under våren 2013 genomföra en utbildningsinsats avseende socialrätt för handläggare och chefer inom socialförvaltningen.

Han anser att det är mycket beklagligt att ändringen i socialtjänstlagen, som trädde i kraft den 1 januari 2008, inte uppmärksammades av förvaltningen. Han har ingen förklaring till hur det kunnat inträffa. Positivt är dock att genom ändringen av riktlinjerna och utbildningsinsatser inom förvaltningen kommer bedömningen i denna fråga framöver att hanteras korrekt vid handläggningen av ärenden om försörjningsstöd.

JO kan dessutom göra mer än att kritisera:

http://www.jo.se/sv/Om-JO/Riksdagens-myndighet

JO kan, som särskild åklagare, väcka åtal mot en befattningshavare som, genom att åsidosätta vad som åligger honom i tjänsten eller uppdraget, har begått annan brottslig gärning än tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott.

JO kan anmäla en tjänsteman för prövning av disciplinansvar.

Det verkar dock mycket sällan bli mer än ett kritiskt uttalande.

Hedemora möjligen ändrar sig (lite) men de andra kommunerna som skiter i lagarna kring ekonomiskt biständ bryr sig knappast.

Ett av problemen är det Svenska systemet med delat ansvar. Socialtjänstens tjänstemän kan skylla de lagbrott de begår på att de tvingas till det av de politiska nämnderna.
Nämnderna kan skylla på att de anser att tjänstemännen borde veta att de ska följa lagen...
Men ingen är ansvarig till att det sker...

På det viset kan man fortsätta bryta mot lagen tills dess det uppmärksammans t.ex. uppmärksammans av JO...

Men JO kritiserar bara självklara avsteg från gällande lagstiftning. Det mesta i socialtjänstlagen är ju dispositivt/ bedömningsfrågor. I dessa ärenden kan kommunerna ta vilka beslut som helst utan att JO tar upp ärendet...
Så även om denna sakfråga i denna kommun kanske är tillrättalagt kan ju tjänstemännen i kommunen anse att individen ifråga inte är i behov av så mycket pengar och reducera beloppet godtyckligt utan närmare angiven orsak utan att de för den skull bryter mot några lagar.

Jag tycker det är lite mediabrus över det. Barnfamiljer brukar väl alltid få sin situation löst på något sätt för barnen.

matterik skrev:Jag tycker det är lite mediabrus över det. Barnfamiljer brukar väl alltid få sin situation löst på något sätt för barnen.

Problemet är att lagstiftningen säger att behovet ska bedömas individuellt. Sedan har Socialstyrelsen skrivit rekommendationer på hur kommunerna bör tolka lagstiftningen.
Detta struntar kommunerna i och låter de politiska nämnderna göra egna tolkningar av lagstiftningen. Vilket då gör att den tolkning de gör är helt laglig trots att den går rakt emot Socialstyrelsens rekommendationer.
Detta gör att kommunerna kan ta beslut som strider mot hur lagen är avsedd att tolkas utan att de för den skull bryter mot lagen.
Kommunen gör helt enkelt en individuell bedömning av situationen så som lagstiftningen säger att de ska göra. Problemet är ju att lagstiftningen inte säger på vad individen har rätt till eller inte. Det är en bedömningsfråga...

Att tro att de som behöver får den hjälp de behöver är nog tyvärr naivt. Det är denna naivitet som gör att kommunerna kan fortsätta att göra som de gör för det finns ingen som vill tro att de beter sig som de gör...
För så kan de väl ändå inte göra??

Gersa skrev:Men JO kritiserar bara självklara avsteg från gällande lagstiftning. Det mesta i socialtjänstlagen är ju dispositivt/ bedömningsfrågor. I dessa ärenden kan kommunerna ta vilka beslut som helst utan att JO tar upp ärendet...

Det är värre än så. JO väljer själv vad som ska tas upp till granskning. Kommunala befattningshavare kan (mer eller mindre ofta) begå uppenbara lagbrott utan att JO bryr sig.

HGJ skrev:

Gersa skrev:Men JO kritiserar bara självklara avsteg från gällande lagstiftning. Det mesta i socialtjänstlagen är ju dispositivt/ bedömningsfrågor. I dessa ärenden kan kommunerna ta vilka beslut som helst utan att JO tar upp ärendet...

Det är värre än så. JO väljer själv vad som ska tas upp till granskning. Kommunala befattningshavare kan (mer eller mindre ofta) begå uppenbara lagbrott utan att JO bryr sig.

Det var egentligen typ det jag skulle skriva...
Det skulle vara:
Men JO tittar bara på ärenden där grava fel begåtts och uttalar sig kritiskt i en bråk del av de fall de faktiskt granskar....

Så mao jag håller med fullt ut och tackar för hjälpen med förtydligandet.