Mja..Inte intresserad av KK och särbo kan väl fungera ett tag men sen blir det lätt att jag tyvärr glömmer bort den andra personen när den inte bor under samma tak. Det är egentligen ingenting jag gör medvetet..Men när hundarna tar mycket av min energi så blir det lätt att man inte hälsar på den andra utan sätter sig i soffan och är nöjd när man kommer hem.

Nej, livspartner eller inget för mig

Tillägg till det första: att vara goda vänner och kunna prata om allt är också oerhört viktigt. Jag träffar inte så mycket folk så en bästa vän i ett förhållande vore ju toppen

Tja det finns väl många konstellationer, kombo är det väl en del trivs med, mest studenter givetvis för då kan dom dela på en hyra. Men det är kanske inget konstigt med två kompisar som har många gemensamma intressen, kanske tex ett förtag eller andra projekt och finner det lika att dela på ett hushåll. Men deras relation är helt och hållet platonisk.

Skulle kanske kunna funka med rätt person men jag vill nog helst ha ett förhållande just om jag ska bo med någon För som sagt, det vore ju trevligt med ett förhållande också även om jag inte är desperat efter att hitta någon.

antonius skrev:Tja det finns väl många konstellationer, kombo är det väl en del trivs med, mest studenter givetvis för då kan dom dela på en hyra. Men det är kanske inget konstigt med två kompisar som har många gemensamma intressen, kanske tex ett förtag eller andra projekt och finner det lika att dela på ett hushåll. Men deras relation är helt och hållet platonisk.

Citerar nu bara det sista du skrev även om det handlar om samtliga svar jag fick från dig. Jag började fundera lite på dina svar och undrade vad du egentligen menade med dem. Kanske var jag otydlig i vad jag skrev att jag söker hos en livspartner men jag tyckte nog att det framkom ganska väl. Sen kanske jag ska förtydliga att det såklart är så att man även med en livspartner måste börja någonstans och då är man ju såklart särbo. Det jag menar är väl att jag vill att den man jag träffar (om jag skulle träffa någon) i alla fall ska ha i tanken att det är tänkt så att tillbringa livet tillsammans, och då även bo tillsammans.

Jag förstår inte heller var jag skulle ha skrivit att jag är ute efter ett platoniskt förhållande.

Menar inget illa med detta inlägg, jag bara undrar.

annorlunda skrev:Menar inget illa med detta inlägg, jag bara undrar.

Jag menade inget annat än att det finns olika förhållanden överallt, och hur folk väljer att leva måste dom få det, det var alltså inte riktat åt någon speciell

antonius skrev:
Jag menade inget annat än att det finns olika förhållanden överallt, och hur folk väljer att leva måste dom få det, det var alltså inte riktat åt någon speciell

Jaha, då är jag med Tack för att du förklarade. Håller förstås med om att alla får leva som de vill. Jag var väl kanske lite bokstavstolkande när jag läste trådrubriken "livspartner". Då tänker jag att man är ute efter någon att följa resten av livet (eller intentionen att göra så) och tänkte att alla som skriver i tråden borde vara det också..

Med tanke på trådstarten var tanken med tråden från början troligen en livspartner, partner för livet. Själv har jag säkert skrivit i tråden och haft annat i åtanke.

Azo85 skrev:Med tanke på trådstarten var tanken med tråden från början troligen en livspartner, partner för livet. Själv har jag säkert skrivit i tråden och haft annat i åtanke.

Så tolkade jag trådstarten och det var min utgångspunkt när jag svarade. Att ha en sambo är i sig inget självändamål för mig utan det är just någon att dela livet med jag tänker på. Hur man sedan organiserar sitt liv tillsammans är sekundärt i sammanhanget. Det kan också växla över tiden - det som passar i en period behöver inte vara rätt i en annan.

Livspartner är inte enbart en sexpartner för mig utan en person man delar allt som har med vardagen att göra. Man har någon att somna med och att vakna upp med. Hur man löser själva relationen är ju upp till varje par att komma överens om. Inget som någon annan ska lägga sig i anser jag.

kullan skrev:Livspartner är inte enbart en sexpartner för mig utan en person man delar allt som har med vardagen att göra. Man har någon att somna med och att vakna upp med. Hur man löser själva relationen är ju upp till varje par att komma överens om. Inget som någon annan ska lägga sig i anser jag.

Precis så tänker jag också förutom att jag då har insett att jag har svårt att inte bo tillsammans med den jag älskar i längden.

En person som kan lära mig nya saker, ge mig nya perspektiv dra med mig ut i världen och se olika fina platser.
En person som kan stå för sin sak i en diskussion.
En person som behandlar mig med respekt och kärlek.
En person som ger mig lugn och ro.

Jag söker kärlek. Vi i förhållandet ska förstå varandra och fungera bra ihop. Jag vill ha ett långstabilt förhållande och en livskamrat. Min livspartner får gärna ha intressen som matchar mina men också en del egna så han kan introducera mig in i dem. Jag vill inte skaffa familj utan bara ha ett "sambo liv " . Kanske någon liten katt när jag blir gammal. Jag älskar katter.

Det jag aldrig fick själv. Grundläggande saker.

Jag söker det - men förväntar mig det bara i viss utsträckning. Läka mer får jag nog göra med hjälp av ngn psykoterapeut.

Lojalitet.

hp555 skrev:Vad tycker ni är viktigt hos en person ni ska leva tillsammans men genom livet?
Kollar ni på utseendet? Varför gör ni det personen kommer bli gammal och förändras i utseende och det kommer du också.Jag tycker man ska kolla på hur dom är och hur mycket dom bryr sig om dig och så klart måste man ju kunna lita på personen.



Moderator atoms - förtydligade rubriken.

oj, ja insidan är viktigast men samtidigt så kan man inte leva med någon som man inte tycker att är snygg och/eller kan bli tänd på. Båda delarna tillsammans är det som gör (i mitt fall) kvinnan.
Men jag vet att hitta någon med den rätta insidan är sjukt mycket svårare än med utseendet, de flesta tjejer ÄR snyggare än vad de tror.
Allt fungerar ju också synergiskt med varandra, en intelligent kvinna kan för mig bli "sexigare" än ett pucko utan att att det direkt har med utseendet att göra.

För min del så blir också den jag älskar altid snyggast på jorden, oavsett. Äkta kärlek suddar på nåt vis ut små fel och brister hos partnern och det gäller ju givetvis även på andra punkter än utseendet.

Att han älskar mig för den jag är!
Att han är stolt över mig fast jag ej är perfekt!
Omtänksam och snäll!
En stor portion humor , så man kan skratta tillsammans.
Att han tröstar mig när jag är ledsen!

Kattmamma skrev:Att han älskar mig för den jag är!
Att han är stolt över mig fast jag ej är perfekt!
Omtänksam och snäll!
En stor portion humor , så man kan skratta tillsammans.
Att han tröstar mig när jag är ledsen!

Vad är grejen med nästan alla tjejer har kravet på "humor" eller att "han ska få mig att skratta".
Personligen så uppskattar jag ett intelligent tjej med egna åsikter och värderingar som man kan föra intressanta samtal med mycket mer än "humor".
Men du får gärna förklara.. Visst så förstår jag att man inte vill vara med nån tråkmåns, men måste alla killar vara så otroligt roliga och skämtsamma?

Visst skrev:

Kattmamma skrev:Att han älskar mig för den jag är!
Att han är stolt över mig fast jag ej är perfekt!
Omtänksam och snäll!
En stor portion humor , så man kan skratta tillsammans.
Att han tröstar mig när jag är ledsen!

Vad är grejen med nästan alla tjejer har kravet på "humor" eller att "han ska få mig att skratta".
Personligen så uppskattar jag ett intelligent tjej med egna åsikter och värderingar som man kan föra intressanta samtal med mycket mer än "humor".
Men du får gärna förklara.. Visst så förstår jag att man inte vill vara med nån tråkmåns, men måste alla killar vara så otroligt roliga och skämtsamma?

Ja jag förklarar gärna kravet var inte att han skulle få mig att skratta!
Jag är som en pop corns maskin som säger humoristiska saker.
Inte för att jag tänker nu ska jag vara kul!
Utan det bara ploppar upp saker.
Som en stå upe komiker.
Jag blir förvånad själv över mina infall så jag börjar skratta hejdlöst!
Till och med hon på försäkringskassan idag kunde inte låta bli att skratta åt det dråpliga som kom ur min mun.

Men en allvarlig kille skulle nog inte matcha mig om han blev irretterad på mig som till och med vaknar och små skrattar ! Jag har sovit!
Jag håller med att intelligens är väldigt attraktivt !

Jo, det är härligt med en partner som kan se det humoristiska i situationen när det ramlar grodor ur munnen!

Stor fråga med många svar - allt utifrån hur ens nuvarande situation ser ut, tycker jag.
Jämställdhet och ömsesidig respekt är dock något jag ALLTID kommer att kräva.

Miche skrev:Jo, det är härligt med en partner som kan se det humoristiska i situationen när det ramlar grodor ur munnen!

Ja det är tur för mig! Han får flera goda skratt per dag!
Det vore synd om han fick psykbryt då hade det varit ohållbart!