Fikat

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: Alien, atoms

Fikat

Inläggav jesusiscool » 2013-08-14 15:10:14

Pax!
Hur gör ni för att klara av fikat på t.ex. jobbet/skolan?
jesusiscool
 
Inlägg: 916
Anslöt: 2013-04-25
Ort: Online

Fikat

Inläggav beardy » 2013-08-14 16:10:02

Jobbar som personlig assistent så där har vi bara måltidsuppehåll och jobbar för det mesta ensam, det är jätteskönt.
Tidigare när jag oftare var på dagcenter med brukaren så passade jag på att äta lunch när ingen annan åt, tyckte det var skönt att äta ensam i personalrummet, gärna nersläckt så att jag minskade på yttre stimuli och fick chans att vila ut och återhämta mig så jag klarade av resten av passet.


I skolan så tar jag och trycker in hörlurar i öronen när jag äter, känner ingen på skolan direkt så jag känner inget krav på att vara social.

Tidigare när jag gick i en sammanhållen klass där vi läste många ämnen under ett års tid tillsammans så hade vi ju förstås gemensam lunch/fika.
Då satt jag ofta själv och åt eller struntade i fikan och jobbade kvar med det vi nu höll på med.
Det hände dock att jag satt med och fikade med de andra, de höll igång konversationen rätt bra så jag kände inte att jag behövde driva samtalet, det räckte med att flika in när jag kände att jag hade något att säga.
beardy
 
Inlägg: 103
Anslöt: 2013-01-11
Ort: :trO

Fikat

Inläggav kapuni » 2013-08-14 16:15:21

Jag klarade inte av det, fick ångest varje gång så jag inte kunde äta.
kapuni
 
Inlägg: 1452
Anslöt: 2010-04-28

Fikat

Inläggav Fridaah » 2013-08-14 16:55:31

Fikar med en och samma hela tiden. Jobbar tillsammans med min bästa vän. Vi fikar alltid när alla andra fikat klart.
Lunch är vi alltid samma lilla grupp, så jag känner att jag kan vara mig själv, dvs säga inget alls, säga fel saker på fel ställen eller fel sätt utan att någon reagerar över det. Dom förstår mig i mina uttryck och jag förstår dom hyfsat. Är dock galet jobbigt när det inte blir som det brukar, vilket som tur är sällan förekommande.
I skolan hade jag större problem, då det var mer folk och större lokaler. Fick sällan i mig mat och var alltid helt slut efter lunchen
Fridaah
Ny medlem
 
Inlägg: 10
Anslöt: 2013-07-30

Fikat

Inläggav LittleKiwi » 2013-08-22 19:54:55

När jag gick på gymnasiet så klarade jag inte av att äta i matsalen för att det var för mycket folk där. Så jag letade alltid upp en folktom plats i skolan och åt lunch som jag hade med mig hemifrån.
LittleKiwi
 
Inlägg: 63
Anslöt: 2012-04-10

Fikat

Inläggav Necrophobic » 2013-08-22 20:49:10

För mig har det varit en vanesak då jag jobbat på samma ställe i 7år nu. I början yttrade man väl inte allt för mycket på fikarasterna för att ta någon plats.
Men nu har man ju lärt känna alla och eftersom man umgås så stor del av sin tid med sina kollegor så nu är det helt avspännt. Sen är vi ju inte fler än 12-15 personer i arbetslaget heller beroende på säsong, hade nog kännts mycket värre för mig på en större arbetsplats
Necrophobic
Ny medlem
 
Inlägg: 5
Anslöt: 2013-08-20
Ort: Halland

Fikat

Inläggav Deadly_Nightshade » 2013-08-24 1:02:00

Ingenting?

Har aldrig haft problem att socialisera med andra på ett ytligt plan; fika, kallprata, skoja, osv. Tvärtom så trivs jag väldigt bra med mina kollegor. Jag är väl rätt "högfungerande" antar jag - fast jag ogillar det begreppet för det antyder lite att jag inte skulle ha problem; vilket jag faktiskt har.
Deadly_Nightshade
 
Inlägg: 881
Anslöt: 2009-07-03
Ort: Stockholm

Fikat

Inläggav Miche » 2013-08-24 1:14:36

Man kan vara högfungerande inom vissa områden men inom andra ha enorma problem.

Även jag klarar av kallprat men bara då jag är på topp (konstigt nog hjälper socialiserandet mig att vara på topp), när jag mår sämre är det energikrävande som bara fan med kallprat och än värre att ta kontakt med människor.
Miche
 
Inlägg: 28797
Anslöt: 2009-01-08
Ort: Karlholmsbruk

Fikat

Inläggav Deadly_Nightshade » 2013-08-24 1:44:39

Miche skrev:Man kan vara högfungerande inom vissa områden men inom andra ha enorma problem.

Även jag klarar av kallprat men bara då jag är på topp (konstigt nog hjälper socialiserandet mig att vara på topp), när jag mår sämre är det energikrävande som bara fan med kallprat och än värre att ta kontakt med människor.

Givetvis! Och det är precis det jag menar!
Ytligt sett så har jag inga sociala problem; utan de problem jag har ligger på djupet. Jag har enorma problem med att knyta nya relationer utanför arbetet och främst då att få ytliga relationer till något djupare. Flickvän och nära vänner är liksom helt uteslutet hur jag än gör. Jag är för tankspridd och för ointresserad för att kunna underhålla en relation, och resultatet blir att den blir enkelriktat och folk blir less på mig.

Och det är jävligt tråkigt att det är såhär för folk fattar liksom inte att jag kan ha sådana problem när dom själva bara uppfattar mig som lite smålustig och flummig. Dom ser bara det som finns på ytan.
Deadly_Nightshade
 
Inlägg: 881
Anslöt: 2009-07-03
Ort: Stockholm

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in