Finns det någon mer här som tycker det är jobbigt att ha hår på skallen ?
Menar då att det typ får huvudet att kännas "stort" när det är utsläppt, att det stör i nacken, att det känns obehagligt strävt, att det flyger i ansiktet hela tiden osv osv.

Personligen tycker jag att jag passar bäst i utsläppt, halvlångt hår - men fyfan vad jobbigt håret kan kännas. Det känns enligt mig strävt, det stör i nacken och det får mitt huvud att kännas "stort" när jag är ute och går, vilket ger mig en allmän fulhetskänsla

Brukar för det mesta ha uppsatt - men då blir det störande att håret typ blir som en "bula" nedanför tofsen, som känns i nacken. Och att man får massa småhår som blir fula runt ansiktet när det blåser.

Någon som också har denna relation till sitt hår ?
Frågar, för att det för min del känns som en rätt aspig grej. Att knappt tåla sitt eget hår.

(Notera, förresten, att jag inte är ute efter någon lösning som "men raka av dig allt då". Jag passar bäst i en viss hårlängd, tack, och jag är långt ifrån så självsäker att jag kan bära upp en rakad skalle när det kommer till håret.)

Ja! Det är obehagligt när det är utsläppt (det är i vägen och tovar sig och känns störande) och det är obehagligt när jag har det uppsatt (antingen stramar det, eller så är det gör slappt, eller så ligger hårstråna ojämnt). Jag har haft dreads, men då blev det för stickigt och knöligt, sen har jag rakat av det, men då kände jag mig naken och utsatt och byltade in huvudet i knöliga sjalar som också var jobbiga. Ett par cm hår fungerar bäst, men då måste jag ha en frisyr som ska hållas efter och jag hatar att gå till frisören, det stinker, de pratar med mig, det är starka ljus och ljud och det kostar mycket pengar.
Knepigt med hår.

Jag tycker också det är obehagligt med utsläppt hår, och har oftast håret uppsatt i hästsvans av den anledningen. Jag känner igen mig i obehaget när håret hamnar i ansiktet.

Jag som tycker att jag har lätt för att göra en höna av en fjäder - men detta tar dock priset (nej jag skojade bara )

Åter till ämnet; Nej men jag vet faktiskt inte. Har alltid uppsatt hår men det är främst av den anledningen att jag då inte kan riskera att håret skulle råka blåsa och få läppglans/läppsyl osv på sig (som jag sa, ja jag har lätt för att göra en höna av en fjäder) så väljer av den enkla anledningen nästan alltid att ha håret uppsatt.

Obehagligt tycker jag nog inte att det är. Kan mycket väl ha det nere för en bild eller korta stunder (om det inte blåser allt för mycket) och jag blir inte störd av "tyngden" eller så. Tycker i och för sig om när det är rufsigt....

Jag brukar ha uppsatt oftast. Har långt mörkbrunt hår. Jag tycker att det är härligast att ha utsläppt när jag är ute och det regnar eller snöar. Vet inte varför

Plasticfck skrev:(Notera, förresten, att jag inte är ute efter någon lösning som "men raka av dig allt då". Jag passar bäst i en viss hårlängd, tack, och jag är långt ifrån så självsäker att jag kan bära upp en rakad skalle när det kommer till håret.)

Man kan ju vara snaggad och så ha en peruk när man går ut

Frauja skrev:Ja! Det är obehagligt när det är utsläppt (det är i vägen och tovar sig och känns störande) och det är obehagligt när jag har det uppsatt (antingen stramar det, eller så är det gör slappt, eller så ligger hårstråna ojämnt). Jag har haft dreads, men då blev det för stickigt och knöligt, sen har jag rakat av det, men då kände jag mig naken och utsatt och byltade in huvudet i knöliga sjalar som också var jobbiga. Ett par cm hår fungerar bäst, men då måste jag ha en frisyr som ska hållas efter och jag hatar att gå till frisören, det stinker, de pratar med mig, det är starka ljus och ljud och det kostar mycket pengar.
Knepigt med hår.

Skönt att nån känner igen sig så väl!!!

Jag har också haft dreads faktiskt - och det var jävligt skönt av den anledningen att håret liksom alltid var "samlat", det blåste aldrig iväg och låg tätt mot skallen. Det var även skönt att håret liksom inte kändes så skört.
MEN - dreadsen var rätt tunga, och de stacks en del i nacken, som du säger. Så dom kammade jag ut när dom var 1,5 år gamla.

Jag skulle också känna mig naken, utsatt och alldeles för utstickande (gillar ej att bli glodd på) utan ngt hår på skallen. Om jag kunde skulle jag ha kort hår, typ kort page, men jag har bångstyrigt hår - så det blir typ inte så bra.

Jag HATAR också att gå till frisören faktiskt ... så jag klipper mig helst själv hemma. Tar hellre ett misslyckande för att jag klippt mig dåligt - än att gå till frisören som puttar en i ryggen så man ska böja sig neråt, fastnar med kammen i ens örhängen och bränner en i hårbotten med hårfönen.
HATAR FRISÖRER

Ja, frisörer bränner en ALLTID med hårfönen!! Som att det inte är illa nog att den låter.. Jag upplever att de är allmänt hårdhänta faktiskt.
Det borde finnas en standardiserad frisyr för aspergare.

Frisör har jag däremot inte varit hos på säkert tio år. Där drar jag min gräns, absolut ingen (läs: inga undantag överhuvudtaget) får röra varken mitt ansikte eller hår.
Största rädslan i livet; att gå till frisören, på ansiktsbehandling eller få massage.

Frauja skrev:Ja, frisörer bränner en ALLTID med hårfönen!! Som att det inte är illa nog att den låter.. Jag upplever att de är allmänt hårdhänta faktiskt.
Det borde finnas en standardiserad frisyr för aspergare.

HAHA asså det är så sjukt att det är flera som känner samma - har haft t.ex. vänner som också tyckt det! Man vågar ju typ inte säga till när man blir "bränd" heller.

Nej - ska aldrig sluta klippa mig hemma!!!
Ser hellre lite felklippt ut, än går till någon som är hårdhänt och allmänt jobbig.

Batman skrev:Frisör har jag däremot inte varit hos på säkert tio år. Där drar jag min gräns, absolut ingen (läs: inga undantag överhuvudtaget) får röra varken mitt ansikte eller hår.
Största rädslan i livet; att gå till frisören, på ansiktsbehandling eller få massage.

Brukar du också klippa dig själv hemma ?

Förstår din rädsla - känner mest själv att ingen får röra mig i ansiktet, men håret brukar jag ej ha problem med. Beror dock vem det är ...
Är det min pojkvän, så får han ta på det. Är det någon annan, som ej står mig lika nära, så får personen ej röra håret eller mig överhuvudtaget.

Plasticfck skrev:
Brukar du också klippa dig själv hemma ?

Förstår din rädsla - känner mest själv att ingen får röra mig i ansiktet, men håret brukar jag ej ha problem med. Beror dock vem det är ...
Är det min pojkvän, så får han ta på det. Är det någon annan, som ej står mig lika nära, så får personen ej röra håret eller mig överhuvudtaget.

Ja jag klipper alltid mig själv hemma. Och färger också alltid håret själv hemma. Dock brukar jag färga och klippa andras hår (vänner, familj osv), men mitt eget hår får absolut ingen röra. Tycker inte om närkontakt överhuvudtaget, så det hade inte ens fungerat för mig att ha pojkvän....

Håret åker bort med kortaste inställningen på trimsaxen en gång i veckan. Missar jag en vecka så börjar det klia.

Som liten måste det varit j*vla jobb och klippa mig då jag bad frisören sluta och titta om jag blödde från huvudet efter varje klipp, var alltså väldigt hår ömm kan man säga, dock inte lika illa längre