Att självdiagnostisera sig med AS
3 inlägg
• Sida 1 av 1
Att självdiagnostisera sig med AS
det verkar som om det finns många som är själv diagnostiserar sig med as.
varför?
man läser ofta om det i tidningar och på nätet.
kan ju tycka att man borde söka en utredning i så fall.
har själv genomgått en utredning som visade på as.
visste knappt vad det var innan jag påbörjade utredningen.
Admin: ändrade rubriken lite
varför?
man läser ofta om det i tidningar och på nätet.
kan ju tycka att man borde söka en utredning i så fall.
har själv genomgått en utredning som visade på as.
visste knappt vad det var innan jag påbörjade utredningen.
Admin: ändrade rubriken lite
Att självdiagnostisera sig med AS
För att man vet att man har problem och ser att problemen är exakt symptomen för asperger. Sedan kanske man inte vill blanda in myndigheter. Dessutom är det inte bara att be om att få en utredning, så enkelt är det inte.
Att självdiagnostisera sig med AS
Min psykiater var en sådan som ville kunna allt själv. Kom man med ett förslag slog hon bakut direkt. Helt oppositionell.
Ska man jobba mot en utredning med en sådan människa så går det inte bara att säga att man vill ha en utredning. Hade jag frågat om en hade jag "haft" personlighetsstörning än idag.
Hon var tvungen att upptäcka det själv. Jag visste ju men det var bara att vänta. Jag visste inte att en diagnos kunde ge fördelar och nackdelar, jag ville mest ha rätt diagnos. Att sedan jag fått bra saker via LSS är bra! Dessutom tar de på psyk mig mer på allvar. När jag "var" personlighetsstörd blev jag mer mentalt torterad istf hjälp. Numera behandlar de mig som en riktig människa med känslor. Det var inget jag trodde skulle hända heller men det var bra.
Men jag hade även viss hjälp att vara självdiagnostiserad i tre år ca (ett år på att vänta ut läkaren, sedan nästan 2 år i kö). Idag vet jag vad aspergers är men dåförtiden kändes det som en jäkla uppenbarelse att sånna som jag fanns. På riktigt. Att jag inte bara var ngnslags bluff. Eller halvfärdig person.
Ska man jobba mot en utredning med en sådan människa så går det inte bara att säga att man vill ha en utredning. Hade jag frågat om en hade jag "haft" personlighetsstörning än idag.
Hon var tvungen att upptäcka det själv. Jag visste ju men det var bara att vänta. Jag visste inte att en diagnos kunde ge fördelar och nackdelar, jag ville mest ha rätt diagnos. Att sedan jag fått bra saker via LSS är bra! Dessutom tar de på psyk mig mer på allvar. När jag "var" personlighetsstörd blev jag mer mentalt torterad istf hjälp. Numera behandlar de mig som en riktig människa med känslor. Det var inget jag trodde skulle hända heller men det var bra.
Men jag hade även viss hjälp att vara självdiagnostiserad i tre år ca (ett år på att vänta ut läkaren, sedan nästan 2 år i kö). Idag vet jag vad aspergers är men dåförtiden kändes det som en jäkla uppenbarelse att sånna som jag fanns. På riktigt. Att jag inte bara var ngnslags bluff. Eller halvfärdig person.
Återgå till Övriga Aspergerfrågor