@Antonius, detta var en intressant fråga/intressant ämne. Jag har hela livet 'hängt upp mig' på saker och folk - det känns ganska skönt att se här att jag inte är ensam om det faktiskt

Och hur är det med långsint-het, är det något som ni andra också känner igen och då kanske i kombination med när ni får era 'hang up's'?

Jag är inte det minsta långsint, jag glömmer ibland bort om någon varit elak mot mig och råkar ut för att samma person gör något elakt mot mig igen.

Jag känner igen mig i att hänga kvar i tankar och situationer, då jg inte tycker att det har retts ut och man kommit till en slutsats eller beslut. Ibland kan jag kasta det av mig men för ofta inte. Kan nog anses långsint då dessa kan ligga kvar ibland.
Jag kan tänka mig att det är överrepresenterat bland de som har Asperger. Sedan är vi ytterligare olika och hänger upp oss olika mkt på olika saker och olika länge.

Kanske är det också så att på grund av att man har extra bra minne blir det svårare att släppa saker eller händelser som man tänker på, DNA-test har bekräftat att jag har bra minne, finns SNP's som har med minne att göra som det går att testa för. En annan intressant aspekt av detta med att vara en tänkare eller en som grubblar mycket och kanske fastnar i olika tankegångar är att studier har visat att risken för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom hänger ihop med detta, personlighetstyper som är benägna att tänka mycket, grubbla och tenderar att fastna i ältande löper större risk att drabbas av PTSD, här är en tråd om detta:

MBTI och eventuell korrelation med personlighetsstörningar

Angående PTSD så är det alltså ingen fördel att ha ett bra minne eftersom obehagligheter etsar sig fast:

TIME - Does a Better Memory Equal Greater PTSD Risk?
By MAIA SZALAVITZ | @maiasz | May 15, 2012

Strong recall may be genetically associated with heightened flashbacks of trauma and pain, according to new research.

A good memory is typically seen as a powerful advantage, an aid to intelligence and socializing. But when experience is traumatic, this asset may become a serious liability, according to new research on survivors of the Rwandan genocide.

According to the study, which was published in the Proceedings of the National Academy of Sciences, the findings point to a “genetic link between the predisposition to build strong memory and the risk for PTSD.”

antonius skrev:

colaflaska skrev:Menar du positivt eller negativt?

Tjaa, bara sådär allmänt, en del NT:folk går ju vidare, och bara rycker på axlarna, det som biter inte, likt att slå vatten på en gås det bara rinner av. Medan jag själv ältar i det oändliga, tills jag skäms för det då. Jag har ''fingerade'' medarbetarsamtal i huvudet, som jag spelar upp, i tankarna och det bromsar naturligtvis det jag verkligen borde engagera mig i. Hittar inte off/on knappen

Stark igenkänning på diverse.

Wine skrev:Angående PTSD så är det alltså ingen fördel att ha ett bra minne eftersom obehagligheter etsar sig fast:

Ha ha, jag kanske ska vara tacksam att mitt minne inte är så värst bra...

Jag mådde vädligt dåligt förra veckan. Jag kunde inte gå utanför lägenheten pga väldigt stor ångest. Det var längesedan jag mådde så jävla skit. Jag höjde dosen på min antipsykotiska medicin. Jag tror det hjälpte lite, är inte säker dock. Varje natt så vaknade jag upp genomsvett och med en tryckande känsla över bröstet. Jag trodde jag skulle dö.

När jag började fundera på självmord på allvar så ringde jag psykjouren. Fast dom svarade inte. Tala om dödsångest. Men som en blixt från klarblå himmel kom jag på att jag inte bajsat på asmånga dagar. En halv toarulle senare och utkommen från min toalett så hade ångesten släppt. I mitt undermedvetna så hade jag hängt upp mig på att bajsvägra. Det verkar vara lätt hänt.

Enda sättet att bli av med ett grubbleri är att ett nytt problem inträffar som tar plats i huvudet. Om min hjärna får en stund över så spelas samma melodislinga upp, om och om igen. Inte konstigt att jag känner mej knäpp mellan varven. Jag är också lättkränkt och hämndlysten. Spelar ofta upp elaka scener i huvudet där jag får övertaget.

treeman skrev:Varje natt så vaknade jag upp genomsvett och med en tryckande känsla över bröstet. Jag trodde jag skulle dö.

Men det ska du ju också

Ja det har jag - men jag har även väldigt lätt för att bara släppa saker.
Så jag är lättirriterad, men förlåter och glömmer så fort som möjligt; håller inga "grudges" mot någon t.ex.

Mest aspigt blir det när det gäller saker som jag tycker mycket om eller verkligen brinner för. Det är lätt hänt att jag snöar in mig på detaljer, eller alltid tror att jag har rätt.