Far och son hittade i djungeln i Vietnam efter 40 år
32 inlägg
• Sida 2 av 2 • 1, 2
Far och son hittade i djungeln efter 40 år
En sak som kan förklara varför han stannade i djungeln kan ju vara att han förmodligen hade blivit skjuten om han hade kommit fram, kanske inte nu på senare tid men det gällde iaf under en väldigt lång tid.
Han hade ju uppenbarligen deserterat ur den nordvietnamesiska armén och det är ingen vidare sits att vara i.
Begränsad kontakt någon gång om året med familjen kan man ju förmodligen ha utan enorm risk men hade han kommit hem hade chanserna varit goda för att traktens lokala angivare hade rapporterat in det och att han då hade blivit avrättad.
Brukar finnas gott om angivare i kommunistpartiets lokala grenar i sådana stater.
Han hade ju uppenbarligen deserterat ur den nordvietnamesiska armén och det är ingen vidare sits att vara i.
Begränsad kontakt någon gång om året med familjen kan man ju förmodligen ha utan enorm risk men hade han kommit hem hade chanserna varit goda för att traktens lokala angivare hade rapporterat in det och att han då hade blivit avrättad.
Brukar finnas gott om angivare i kommunistpartiets lokala grenar i sådana stater.
Far och son hittade i djungeln efter 40 år
Det är en viktig notering, det avrättades oerhört många människor efter vietnamkriget, mestadels folk som stridit för sydvietnam men också desterörer och politiskt oliktänkande. Dessutom var ju Vietnam i krig med Kambodias röda Khmerer samt Kina efteråt också, så under den perioden var det nog ingen dum idé att hålla sig undan i skogen. Men nu har ju Vietnam varit ett lugnt och trevligt land i många år, så det hade kanske varit idé att följa med den där släktingen som kom med mat varje år.
Far och son hittade i djungeln efter 40 år
Huggorm skrev:Det är en viktig notering, det avrättades oerhört många människor efter vietnamkriget, mestadels folk som stridit för sydvietnam men också desterörer och politiskt oliktänkande. Dessutom var ju Vietnam i krig med Kambodias röda Khmerer samt Kina efteråt också, så under den perioden var det nog ingen dum idé att hålla sig undan i skogen. Men nu har ju Vietnam varit ett lugnt och trevligt land i många år, så det hade kanske varit idé att följa med den där släktingen som kom med mat varje år.
Finns ju viss risk för att det är endel skam inblandat också så att de helt enkelt inte ville utsätta familjen för det.
Även om de inte skjuter desertörer längre så finns ju tänket fortfarande där och man får anta att en desertör i familjen är en ganska så ordentlig skamfläck.
Inte ens säkert att släktingarna ville ha tillbaks dem även om de kom med mat ibland.
Far och son hittade i djungeln efter 40 år
Ja, det låter som en rimlig förklaring till att fadern höll sig undan. Men ingen bra ursäkt till att hålla sonen i djungeln också. Han var två år när fadern flydde med honom; ingen kan ha kallat honom för desertör.
Far och son hittade i djungeln efter 40 år
Alien skrev:Ja, det låter som en rimlig förklaring till att fadern höll sig undan. Men ingen bra ursäkt till att hålla sonen i djungeln också. Han var två år när fadern flydde med honom; ingen kan ha kallat honom för desertör.
Det hade nog inte varit så konstigt om de skjutit honom också på grund av samröre med sin far.
Sedan hade han förmodligen tagits som efterbliven om de inte skjutit honom och det hade inte varit bättre det och verkligen ingen garanti för fortsatt liv under den regimen.
Far och son hittade i djungeln efter 40 år
Alien skrev:Ja, det låter som en rimlig förklaring till att fadern höll sig undan. Men ingen bra ursäkt till att hålla sonen i djungeln också. Han var två år när fadern flydde med honom; ingen kan ha kallat honom för desertör.
Du vet i totalitära stater så brukar dom avrätta desertörens familj för att avskräcka soldaterna från att desertera. Det var därför det inte var så vanligt att tyska soldater deserterade. Därför att deras familj skulle skickas till koncentrationsläger. Kanske även hände i Vietnam.
Far och son hittade i djungeln efter 40 år
Jag har svårt att se något lyckligt slut för sonen:
Han känner sig förstås som ett fångat djur. Men det är kanske enda lösningen tills han lärt sig något mer. Kan tänka mig att en massa nyfiket folk vill komma och titta på "vildmannen".
Om man låter honom fly tillbaka in i djungeln så blir han helt ensam där och utvecklar inte sin potential som människa och flockvarelse. Det bästa kanske vore om han fick ett eget hus/hydda i skogen med några fler bekvämligheter än trädhyddan och tillräckligt med verktyg, utsäde etc för att försörja sig själv samtidigt som han umgicks med sina släktingar ibland. Svårt att tro att han skulle klara av att leva som en vanlig människa.
Men kanske får vi läsa om en tid att han rymt. Men då kan han knappast bo i trädhyddan längre, eftersom omgivningen nu vet var den är.
http://www.expressen.se/nyheter/flydde- ... ar-senare/Hans [broderns]son Ho Ven Bien, får nu se efter sin farbror.
– Min farbror förstår inte så mycket av det som sägs till honom. Han vill varken äta eller dricka, han verkar uttråkad och vill inte prata. Vi vet att han vill tillbaka till skogen så vi måste hela tiden hålla ett öga på honom.
Han känner sig förstås som ett fångat djur. Men det är kanske enda lösningen tills han lärt sig något mer. Kan tänka mig att en massa nyfiket folk vill komma och titta på "vildmannen".
Om man låter honom fly tillbaka in i djungeln så blir han helt ensam där och utvecklar inte sin potential som människa och flockvarelse. Det bästa kanske vore om han fick ett eget hus/hydda i skogen med några fler bekvämligheter än trädhyddan och tillräckligt med verktyg, utsäde etc för att försörja sig själv samtidigt som han umgicks med sina släktingar ibland. Svårt att tro att han skulle klara av att leva som en vanlig människa.
Men kanske får vi läsa om en tid att han rymt. Men då kan han knappast bo i trädhyddan längre, eftersom omgivningen nu vet var den är.
Far och son hittade i djungeln efter 40 år
kiddie skrev:Det trista är ju att de nog försöker få dem att leva i en modern miljö. Det bästa tycker jag vore att "omplacera" dem till ett folk som är villiga att ta emot dem,
Det bästa vore väl ändå om de fick bestämma själva var de ska leva...?