Kan man som aspergare ha som olika "skov"? jag vet ju att man kan ha svårt i olika situationer, men kan man ha "svårt" i olika perioder? Att det som inte fungerade en period kan fungera bättre i en annan period?

(hängde ni med hur jag menade?)

Kan det ha att göra med hur livssituationen i övrigt ser ut? Det vill säga hur mycket energi och utrymme man har över till att kompensera för sina svårigheter?

AS brukar ge konstanta symptom men eftersom din omgivning kan förändras: i fråga om mängd stress och sinnesintryck t.ex. så kan svårigheterna med AS bli mer eller mindre uppenbara. Så för att avgöra ifall det är individen själv som upplever ett "skov" eller ifall den tillfälligt förhöjda problematiken har att göra med yttre omständigheter så behöver man logga och reflektera över sitt liv med hjälp av en helt vanlig vetenskaplig metod.

Nu var det inte jag själv, utan mitt barn det handlade om. Såg nu att det inte framgick i min text.
Tycker att jag ibland ser lugnare perioder då barnet inte har lika stora svårigheter, för att sedan återgå till en period med mer svårigheter.
Men det kanske har med yttre påverkan såsom stress eller dylikt att göra!?

Det yttre påverkar det inre och det inre påverkar det yttre.
Det kan se ut som skov, eller kännas som det t.o.m.
Själv märker jag en klar skillnad på det sensoriska planet när jag mår bra och när jag inte gör det, exempelvis. Vissa dagar tål jag inga klädesplagg som sitter åt, andra dagar går det bra att ikläda sig tighta kläder.

Och detta gäller på alla plan där jag har avvikande funktioner pga. AS. Det går i vågor det där.
Så jag tror att din iakttagelse av ditt barns fluktuerande svårigheter mycket väl kan stämma.

Många med AS/HFA är extra känsliga för även små förändringar i måendet som trötthet, lättare virusinfektioner, stress redan på låg nivå osv. (jämfört med normalfungerande).
Påfrestningarna kommer både från miljön utifrån och från inuti den egna kroppen.
Det kan vara väldigt förvirrande för ett känsligt barn med AS/HFA. Och svårt att fixa för en förälder...det går ju inte att skydda barnet mot allt, mot livet självt.

Barn utvecklas ju också periodvis. En period kan det t.ex. var en tillväxtspurt, en annan period utvecklas barnet på det mentala planet. Jag tycker mig se att aspergersymptomen hos mitt barn blir jobbigare när han är i en mental utvecklingsperiod. Då är det mycket tankar och funderingar som rör sig i hans huvud och han blir oroligare, mer lättstressad, mer känslig för förändringar och nya saker o.s.v. Detta skulle nog kunna påminna om skov.

Graden av svårigheter påverkas ju också av årstid. Kring jul blir det alltid jobbigare, detsamma gäller i slutet av vårterminen. Det är ju mycket som är annorlunda vid de tiderna. Det är mycket förväntningar och osäkerhet. Folk omkring är stressade eller beter sig annorlunda. I skolan är det inte heller som vanligt.

marlid skrev:Nu var det inte jag själv, utan mitt barn det handlade om. Såg nu att det inte framgick i min text.

Vilket i och för sig framgår tydligt om man ser vilket forum du lagt den i om man (jag) hade varit lite uppmärksam

Men annars så instämmer jag i ovanstående inlägg. Det tror jag med.

Jag ser tydligt på mitt barn, som inte har någon diagnos- såvitt vi vet i alla fall, att det varierar mycket hur krävande hon är att ha att göra med. Under hennes första år stämde de jobbigaste perioderna på veckan in på de sju första utvecklingsfaserna under första året och även under senare år så har det varit tydligt att efter en jobbig period - för både henne och föräldrar, när allt lugnat ned sig- då brukar vi upptäcka nya färdigheter hos henne, det är som om hon har vuxit och tagit ett stort steg i utvecklingen.

Med en asperger-diagnos så känns det ju inte osannolikt att dessa svängar blir ännu kraftigare.