kiddie skrev:Stirrar någon av en positiv anledning brukar de ju sluta stirra och bli lite förlägna när de ser att man ser dem. Fortsätter de utgår jag från att de är negativa.

Ibland blir jag rädd att en del män ska ta kontakt med mig om jag tittar lika intensivt på dom, som dom tittar på mig. Kanske därför jag är rädd för att "stirra ner" dom ... hmm..

Ska testa att titta tillbaka länge på någon stirrare imorgon ... jag hoppas jag vågar.

Plasticfck skrev:

Azo85 skrev:Jag är rätt bra på att stirra tillbaka och allmänt göra människor obekväma och osäkra. Bara mött en person som klarar att stirra ändå, en chef på en praktikplats men jag tror han medvetet tänkte på det och försökte. Inte något negativt han var en bra chef.

Spänna käken så den ser bredare ut och uttryckslöst stirra tillbaka med fokuserad blick brukar göra susen.

Slutar stirrarna alltså med sitt beteende när du tittar intensivt tillbaka på dom ?
Hur har du blivit så bra på att få dom att vika undan blicken ?

Låter kanske som en jättekonstig fråga xD Men jag har så svårt att titta på dom så länge att DOM slutar titta asså... Blir du aldrig obekväm av att möta deras blick tills de slutar ?

Det är nog för jag får nån slags mental rysning av deras blick som jag inte kan titta på dom länge asså... Känns psykiskt vidrigt på något sätt att se in i deras ögon. Jag är en sån som helst undviker ögonkontakt annat än i konversationer ... kanske förklarar saken ://

De flesta blir nog själva medvetna om att de stirrar om man stirrar tillbaka och slutar när de blir medvetna. Är det extrema "stirrare" är det en annan sak och då är det nog lättare att vara man. Mycket lättare att se hotfull ut som man.

Medfödd begåvning skulle jag gissa. Vet en period där jag blev knäckt fullständigt psykiskt som har påverkat mig betydligt och efter det upplevs jag som jävligt hård. De flesta personer blir osäkra i närheten av en person de upplever som hård. Men jag ser det inte som ett problem att andra glor.

Nej jag blir aldrig obekväm när jag möter andras blick. Tycker de flesta tittar bort direkt bortsett personer som jag har någon form av relation med finns vissa där som klarar av att stirra tillbaka.

En annan sak man kan göra är att vinkla huvudet lite åt sidan samtidigt som man vrider det marginellt efter ett par sekunders ögonkontakt. Men det är nog lite psykfall varning på det, men vem vågar stirra på ett psykfall?

Azo85 skrev:

Plasticfck skrev:

Azo85 skrev:Jag är rätt bra på att stirra tillbaka och allmänt göra människor obekväma och osäkra. Bara mött en person som klarar att stirra ändå, en chef på en praktikplats men jag tror han medvetet tänkte på det och försökte. Inte något negativt han var en bra chef.

Spänna käken så den ser bredare ut och uttryckslöst stirra tillbaka med fokuserad blick brukar göra susen.

Slutar stirrarna alltså med sitt beteende när du tittar intensivt tillbaka på dom ?
Hur har du blivit så bra på att få dom att vika undan blicken ?

Låter kanske som en jättekonstig fråga xD Men jag har så svårt att titta på dom så länge att DOM slutar titta asså... Blir du aldrig obekväm av att möta deras blick tills de slutar ?

Det är nog för jag får nån slags mental rysning av deras blick som jag inte kan titta på dom länge asså... Känns psykiskt vidrigt på något sätt att se in i deras ögon. Jag är en sån som helst undviker ögonkontakt annat än i konversationer ... kanske förklarar saken ://

De flesta blir nog själva medvetna om att de stirrar om man stirrar tillbaka och slutar när de blir medvetna. Är det extrema "stirrare" är det en annan sak och då är det nog lättare att vara man. Mycket lättare att se hotfull ut som man.

Medfödd begåvning skulle jag gissa. Vet en period där jag blev knäckt fullständigt psykiskt som har påverkat mig betydligt och efter det upplevs jag som jävligt hård. De flesta personer blir osäkra i närheten av en person de upplever som hård. Men jag ser det inte som ett problem att andra glor.

Nej jag blir aldrig obekväm när jag möter andras blick. Tycker de flesta tittar bort direkt bortsett personer som jag har någon form av relation med finns vissa där som klarar av att stirra tillbaka.

En annan sak man kan göra är att vinkla huvudet lite åt sidan samtidigt som man vrider det marginellt efter ett par sekunders ögonkontakt. Men det är nog lite psykfall varning på det, men vem vågar stirra på ett psykfall?

Ja alltså det känns som om man blir mer "skräckinjagande" för stirrare om man är av manligt kön, ibland. Både min bror & min pojkvän brukar säga att den som glor på dom viker undan med blicken när de tittar tillbaka.

Är själv en väldigt känslig & rädd person vad det gäller andra människor ... jag tror att andra typ kan lukta sig till det. Jag har precis nu, på senare tid - börjat säga åt folk som ex. säger oförskämda saker eller beter sig otrevligt. Men jag har fortfarande mycket kvar att jobba med.

När jag försöker titta tillbaka på en "stirrare" - så tänker jag alltid "okej NU ska jag klara detta!!!" - men när jag möter deras blick känns det så psykiskt äckligt att jag tänker "fyfan, okej, jag skiter i det" och får stå och vara obekväm tills dom stirrat klart.
Fan!

Får kanske göra om samma sak 100 ggr tills jag känner att det inte är något svårt med det.

Haha om man lägger huvudet på sned så tycker jag det ser ut som om man tänker "undrar du något?" :pp

Jag brukar titta åt ett annat håll. Jag tycker inte om när någon stirrar på mig Jag vill säga till men jag vågar inte..

Aldrig nån som stirrar på mig.. Jag är den som brukar stirra.

När jag var emo stirrade folk ofta. Jag brydde mig inte men barn brukar jag stirra tillbaka på. Hatar barn som stirrar, ungjävlar.

Jag har aldrig varit med om att folk stirrat på mig så jag har aldrig behövt tagit itu med det.

Om det är snorungar så tittar jag tillbaka tills de blir rädda och drar undan blicken.

Folk har alltid glott på mig, när jag var liten tyckte jag det var jobbigt för jag trodde det var för att jag såg för smal ut. Nu förtiden förstår jag att de flesta som glor på mig gör det för att jag ser bra ut och då känns det inte lika jobbigt.

Förut stod ja o stirra på dom, oftast snorisar som
bara garva åt en, o de va en jobbig tid i mitt liv

Värsta ja va me om va då ja gick gymnasiet, 2 killar tog bild
på mig bara sådär utan att ens fråga, det var väldigt kränkande.

Skulle stoppat dom.
Man kan ju fundera hur människor är funtade.

Men så är det då särskolan är vägg i vägg med vanliga skolan.
Och att vissa elever inte uppnått mänsklig mognad.

Om jag har en dålig dag får jag direkt ångest över vad som är fel med mitt utseende och dubbelkollar att jag har byxor på mig.

Om jag har en bra dag stirrar jag tillbaka med mitt bästa överlägsna vargflin.

Hade på mig solglasögon en gång, å en person framför mig på trottoaren som är påväg åt motsatt håll stirrar utav helvete... känner hans blick på mig när vi närmar oss varandra för att mötas, i mötes ögonblicket börjar jag också stirra och följa honom tydligt med blicken tills vi gått förbi varandra... är nog så jag hanterar stirrande.

Josefine98 skrev:Jag brukar titta åt ett annat håll. Jag tycker inte om när någon stirrar på mig Jag vill säga till men jag vågar inte..

Samma här ... Men försöker verkligen vänja mig vid att kolla tillbaka på dom som glor!

kapuni skrev:Om det är snorungar så tittar jag tillbaka tills de blir rädda och drar undan blicken.

Folk har alltid glott på mig, när jag var liten tyckte jag det var jobbigt för jag trodde det var för att jag såg för smal ut. Nu förtiden förstår jag att de flesta som glor på mig gör det för att jag ser bra ut och då känns det inte lika jobbigt.

Ja alltså jag har känt precis som du - trodde också dom glodde för jag var "ful" och "dålig" när jag var liten ...
Men numera vet jag att dom glor för att dom finner mig intressant (eller kanske t.o.m tycker att jag ser bra ut). Känner precis som du, att det inte är exakt lika jobbigt - men fortfarande ganska jobbigt ändå.

Xzirie skrev:Om jag har en dålig dag får jag direkt ångest över vad som är fel med mitt utseende och dubbelkollar att jag har byxor på mig.

Om jag har en bra dag stirrar jag tillbaka med mitt bästa överlägsna vargflin.

Ja - jag känner precis samma som du!!! Jag tänker typ "vadå - har jag blod i hela ansiktet eller ?" (eller liknande) och måste kolla mig i spegeln för att se att allt ser ut som det ska.

Hur reagerar personerna när du tittar tillbaka ?

Förresten - skulle ju testa att glo tillbaka på stirrarna!

Tänkte göra det igår - men det var fan ingen som glodde på mig bara för det, HAHAHA!!!!
Imorrn, så ska jag dock försöka igen!

Plasticfck skrev:

Xzirie skrev:Om jag har en dålig dag får jag direkt ångest över vad som är fel med mitt utseende och dubbelkollar att jag har byxor på mig.

Om jag har en bra dag stirrar jag tillbaka med mitt bästa överlägsna vargflin.

Ja - jag känner precis samma som du!!! Jag tänker typ "vadå - har jag blod i hela ansiktet eller ?" (eller liknande) och måste kolla mig i spegeln för att se att allt ser ut som det ska.

Hur reagerar personerna när du tittar tillbaka ?

De tittar bort jävligt fort och undviker ögonkontakt efter det, oftast.

Xzirie skrev:

Plasticfck skrev:

Xzirie skrev:Om jag har en dålig dag får jag direkt ångest över vad som är fel med mitt utseende och dubbelkollar att jag har byxor på mig.

Om jag har en bra dag stirrar jag tillbaka med mitt bästa överlägsna vargflin.

Ja - jag känner precis samma som du!!! Jag tänker typ "vadå - har jag blod i hela ansiktet eller ?" (eller liknande) och måste kolla mig i spegeln för att se att allt ser ut som det ska.

Hur reagerar personerna när du tittar tillbaka ?

De tittar bort jävligt fort och undviker ögonkontakt efter det, oftast.

Haha fan vad skönt ... ska testa imorrn!!

Man ska behandla dom som luft egentligen,
då visar man att man är stark och bryr sig inte ett dugg.

Bastuper skrev:Man ska behandla dom som luft egentligen,
då visar man att man är stark och bryr sig inte ett dugg.

Jo egentligen ... men jag drivs typ av nån vilja att tillrättavisa dom. Jag vill att dom ska fatta att deras beteende 1. är mycket märkbart och 2. kan väcka obehag. För jag tror ej dom förstår detta!

Glor tillbaka eller ignorerar, beroende på situation.

Det är inte bara ohyfsat att glo, det kan också uppfattas som tecken på provokation.

En notering jag gjort är att lantisar, byhålefolk, glor mycket mer än stadsbor.
Man kan tänka sig att de är mer inskränkta och lättförvånade.

Jag brukar nog inte titta tillräckligt mycket på folk för att märka om de glor på mig eller inte

KrigarSjäl skrev:En notering jag gjort är att lantisar, byhålefolk, glor mycket mer än stadsbor.
Man kan tänka sig att de är mer inskränkta och lättförvånade.

Ja definitivt, de är ju inte van att se något överhuvet taget så allt är så sabla fantastskt. Överexalterade, mycket jobbigt

Ja vissa män har förmåga att glo !
( att liksom klä av en med blicken).
Det är verkligen obehagligt!
Jag brukar undra vad de har för fel i huvudet!
Visst jag kan väl kolla in någon snygging på stan.
Men jag kollar diskret .
Borde väl ta det som en komplimang att män tittar fast man inte är pur ung längre.
Men jag blir bara obehaglig till mods.
Någon som känner igen sig?

Kattmamma skrev:Någon som känner igen sig?

Jaa jag känner mig lite osäker när folk trånar efter mig, dom vill kanske bara åt min späda lilla kropp

Klippa tunga och göra kaoz med dom.

Jag tar upp händerna till ansiktshöjd och formar dom till ett par kikare som jag sätter framför ögonen och stirrar tillbaka. Detta funkar även på barn som då fattar att det kanske är ohyffsat att hålla på att stirra.