Jag har en fråga till er som har erfarenhet av boendestöd.

Jag undrar om det är någon som kan förklara för mig vad det är för slags människor som arbetar som boendestödjare? Vilken slags utbildning brukar de ha? Hur bör en bra boendestödjare vara? Har ni märkt skillnad på era boendestödjare beroende på vad de har för utbildning?

Dom boendestödjare jag har haft har dom flesta varit mentalskötare. Jag skulle tro att majoriteten jag har haft har jobbat på Beckis förut. Har haft några på vikariat dom har nog haft mer blandad utbildning sociologi och någon pluggade till psykolog.

Den boendestödjare jag har träffat är en ung kille i 20-årsåldedrn, Han har nog ingen utbildning alls skulle jag tro.

Både utbildning och kvalitet varierar väldigt mycket. Om du ogillar vederbörande eller tycker denna är inkompetent så behöver du ju bara säga till, ibland kan ju själva person kemin också inte gå ihop och då ska man ju inte fortsätta ha denna person.

I Västerås kan man ju fritt välja och byta mellan olika företag och även säga nej till specifika personer i ett och samma företag.

Blue86 skrev:Både utbildning och kvalitet varierar väldigt mycket. Om du ogillar vederbörande eller tycker denna är inkompetent så behöver du ju bara säga till, ibland kan ju själva person kemin också inte gå ihop och då ska man ju inte fortsätta ha denna person.

Nej jag är inte i behov av boendestöd. Jag funderade på om det möjligtvis är något det skulle gå att få timvikariat som och i så fall hur jag skulle funka som det.

Det går det nog. Särskilt på ett expanderande boendestöd företag där de precis har lite för mycket arbete. Ring runt och håll koll.
De jag har är då timvikarier och en del har ingen utbildning men i regel så har de/går det någon vård/socionom/beteende vetar utbildning eller liknande.

Sen skiljer sig arbetet vida mellan kommun och även företag så det kan vara allt från att hjälpa till laga mat/städa till att följa med på stranden och vara badsällskap eller stöd i någon främmande aktivitet.

Blue86 skrev:Det går det nog. Särskilt på ett expanderande boendestöd företag där de precis har lite för mycket arbete. Ring runt och håll koll.

Frågan är vilken slags personer det är som behöver boendestöd, förutom en del aspergare förstås? Vad det kan röra sig om för typ av svårigheter? Jag har inte haft några liknande jobb förut annat än om man räknar in hemtjänsten och det var för evigheter sen.

I Norrköping hade de flesta utbildat sig till sjukgymnaster eller arbetsterapeter. Här i Ludvika har de flesta gått omvårdnadsprogrammet och sen fått fortbildning inom NPF via arbetsgivaren som är Ludvika Kommun.

Bjäbbmonstret skrev:

Blue86 skrev:Det går det nog. Särskilt på ett expanderande boendestöd företag där de precis har lite för mycket arbete. Ring runt och håll koll.

Frågan är vilken slags personer det är som behöver boendestöd, förutom en del aspergare förstås? Vad det kan röra sig om för typ av svårigheter? Jag har inte haft några liknande jobb förut annat än om man räknar in hemtjänsten och det var för evigheter sen.

Bäst att ringa att fråga på något boendestöd, tror det är rätt så varierande brukare från väääldigt många spektrum.
Visa företag specialiserar sig också på en typ människor.

Bjäbbmonstret skrev:Jag har en fråga till er som har erfarenhet av boendestöd.

Jag undrar om det är någon som kan förklara för mig vad det är för slags människor som arbetar som boendestödjare? Vilken slags utbildning brukar de ha? Hur bör en bra boendestödjare vara? Har ni märkt skillnad på era boendestödjare beroende på vad de har för utbildning?

Jag har arbetat som det - krav på kompetens skiljer sig kraftigt mellan kommuner. Vissa bekanta som haft boendestöd har haft folk utan formell utbildning, det har fungerat bra tack vare personkemi och intresse hos boendestödjare.

Vad jag har märkt brukar de med formell utbildning inom vård- och omsorg/socialt arbete eller studerande inom ämnena favoriseras. Alltifrån undersköterskor (gymnasialt program), habiliterings assistenter/pedagoger (KY), socialpedagoger (YH eller högskola) - en bekant hade en som hade arbetat som personlig assistent och vårdbiträde i tiotal år (ingen utbildning).

Den boendestödjare jag har nu är utbildad mentalskötare och jobbar mest som personlig assistent. Tycker en bra boendestödjare ska lyssna så mkt som möjligt på klienten/kunden (eller vad de nu kallar än för) och även ibland kunna spänna lite på reglerna om det behövs. Sen ska de ju även vara förstående och accepterande. De bör även gila sitt jobb och att jobba med människor.

De flesta jag har haft har gått vårdlinjen eller vad motsvarande kallas nu, på gymnasiet. En del har ingen utbildning som rör andra människor.

Mina boendestöd har nog uppskattat mig för att det varit så enkelt, en kommenterade att mentalsjuka missbrukare var de mest krävande. Utbildning har jag aldrig frågat efter då det inte behövs till mina hjälpbehov.

De har för lite utbildning och kunskap,
jag tycker man borde höja lönerna samt utbildningen
så det blir högre status att jobba som
boendestödjare och inom vården
och vara mera kräsna när de godkänner människor som går utbildningen.

Nu är det många som glider in på ett bananskal
och liksom börjar inom vården bara för att ha ett arbete
och många är felplacerade enligt min erfarenhet....

En vet jag vad hon har för utbildning för hon skröt om den. Blev lite tyst när jag berättade om min utbildning. Som hon självklart inte trodde jag hade...

Mina ordinarie har varit mentalskötare, vikarierna vet jag inte vad de hade för utbildning.

En bra boendestödjare ska jobba med mig, inte stå och titta på när jag gör allt, typ.

Fast jag vill mest bli igångsatt och få sällskap. Diska vill jag nog göra helt själv.

Jag vill också diska själv, för annars blir det inte rent...men jag vill att boendestödet gör nåt annat då och inte bara sitter o kollar på mig.

Ok. Jag är nöjd med att de sitter och håller mig sällskap.

Innan så kom de och kollade. Men det blev ändring på det. Först sa de att de bara ska hjälpa till i böjan och fasa ut hjälpen. Men de har insett att många av oss redan gör vad vi kan. Så nu är allt sånt snack borta sedan länge vilket är väldigt skönt. De har landat i sina rutiner och hjälper där de behöver hjälpa.

Dvs behöver man en igångsättare så får man det. Men vill man att man ska jobba tillsammans så går det oxo bra. Vill man dela arbetsbördan så är det inga problem heller. Att de är så flexibla numera uppskattas. Innan var det en del nötter oxo men alla dessa är borta.

Alla är tyvärr inte duktiga på att städa. Så är man pedantisk skulle detta säkert störa. Men det är OK för mig.

Har för mig att du är ett träningsfreak och tror du skulle kunna göra stor nytta för dom som vill träna. Samtidigt kan du ju förena nytta med nöje dvs träna själv. Bra tanke!!

Vem? Jag? Jag hatar att träna och undviker det så länge som möjligt!

Diska är en av de sakerna som de brukar få göra handgripligen för mig, annars blir det ytterst sällan (i princip aldrig) gjort. Annars gör jag det mesta själv, med hjälp av de med igångsättning och hålla mig på spåret. Fast det beror lite på hur jag mår med.

Tiblan skrev:Har för mig att du är ett träningsfreak och tror du skulle kunna göra stor nytta för dom som vill träna. Samtidigt kan du ju förena nytta med nöje dvs träna själv. Bra tanke!!

Vaddå - kan man få hjälp med träningen av en boendestödjare?! Det skulle jag verkligen behöva, i sådana fall..!

PS. Förlåt Bjäbbmonstret, för att jag ställer en fråga, som inte har något med din ursprungliga frågeställning att göra. Hoppas det inte gör något.