Mår jättedåligt sen jag fick barn

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: Alien, atoms

Mår jättedåligt sen jag fick barn

Inläggav Bjäbbmonstret » 2013-07-18 11:01:57

Nej det där är inte okej. När du först skrev så tänkte jag att han behöver anhörigstöd och ni kanske kan gå i terapi. Jag är glad över att jag inte skrev det . Han är negativ för ditt tillfrisknande och du behöver därifrån snarast möjligt. Han har inte rätt att behandla dig illa för att du är sjuk. En förlossningsdepression är det många som råkar ut för. Om du dessutom redan hade besvär i botten är det inte konstigt. Däremot är frågan hur det går att ta hand om barnet. Finns det någonstans du kan åka för ett tag, hälsa på en vän eller släkting medan du funderar på hur du ska göra? Eller bara för att få en paus från honom?
Bjäbbmonstret
 
Inlägg: 10588
Anslöt: 2007-11-15
Ort: Östergötland

Mår jättedåligt sen jag fick barn

Inläggav treeman » 2013-07-18 11:08:02

Lämna honom. Man borde inte spendera livet tillsammans med någon som behandlar en som skit.

Ditt barn kommer att må dåligt av att se hur din man behandlar dej. Rädda dej och barnet och lämna honom.
treeman
Inaktiv
 
Inlägg: 9819
Anslöt: 2009-04-07
Ort: Livetown

Re: Mår jättedåligt sen jag fick barn

Inläggav Zirre » 2013-07-18 13:09:32

Tror ts kommer få mer problem om hon lämnar som ex vårdnadstvist
Zirre
 
Inlägg: 9275
Anslöt: 2009-12-08
Ort: Sthlms län, Uppland

Mår jättedåligt sen jag fick barn

Inläggav flisan » 2013-07-18 15:44:46

Om inte sjukvården kan hjälpa till så kan du vända dej till kvinnojouren. Där finns mycket kunskap om hur du kan gå tillväga för att lämna förhållandet. Du har det svårt men om ditt barn ska kunna känna trygghet och må bra måste du göra en förändring.
flisan
 
Inlägg: 84
Anslöt: 2013-02-26

Mår jättedåligt sen jag fick barn

Inläggav slackern » 2013-07-18 15:46:29

Zirre skrev:Tror ts kommer få mer problem om hon lämnar som ex vårdnadstvist


Varför skulle det bli vårdnadstvist?
slackern
 
Inlägg: 44159
Anslöt: 2010-10-26
Ort: Stockholm

Re: Sv: Mår jättedåligt sen jag fick barn

Inläggav Zirre » 2013-07-19 22:23:48

slackern skrev:
Zirre skrev:Tror ts kommer få mer problem om hon lämnar som ex vårdnadstvist


Varför skulle det bli vårdnadstvist?

Behöver ej bli men vi vet ju inte hur pass de kommer överens och om det faller sig oturligt kan de bli problem de två emellan huruvida barnet ska bo här, där eller hos båda om de blir så att de bor var för sig.
Vilket kan leda till vårdnadstvist.
Zirre
 
Inlägg: 9275
Anslöt: 2009-12-08
Ort: Sthlms län, Uppland

Mår jättedåligt sen jag fick barn

Inläggav sugrövmanövern » 2013-07-20 1:17:43

Zirre skrev:
slackern skrev:
Zirre skrev:Tror ts kommer få mer problem om hon lämnar som ex vårdnadstvist


Varför skulle det bli vårdnadstvist?

Behöver ej bli men vi vet ju inte hur pass de kommer överens och om det faller sig oturligt kan de bli problem de två emellan huruvida barnet ska bo här, där eller hos båda om de blir så att de bor var för sig.
Vilket kan leda till vårdnadstvist.
Det kan man reda ut hos socialtjänsten som gör ett schema för umgänge.
sugrövmanövern
 
Inlägg: 11110
Anslöt: 2007-01-12
Ort: Marianergraven

Mår jättedåligt sen jag fick barn

Inläggav slackern » 2013-07-20 2:51:44

Zirre skrev:
slackern skrev:
Zirre skrev:Tror ts kommer få mer problem om hon lämnar som ex vårdnadstvist


Varför skulle det bli vårdnadstvist?

Behöver ej bli men vi vet ju inte hur pass de kommer överens och om det faller sig oturligt kan de bli problem de två emellan huruvida barnet ska bo här, där eller hos båda om de blir så att de bor var för sig.
Vilket kan leda till vårdnadstvist.


Båda föräldrarna har umgängesrätt. Barnet har rätt att bo hos föräldrarna halva tiden. För att bli av med vårdnaden ska barnet fara illa. Som tex missbruk eller vanvård alltså att barnet lever i misär.
slackern
 
Inlägg: 44159
Anslöt: 2010-10-26
Ort: Stockholm

Mår jättedåligt sen jag fick barn

Inläggav Sotnosen77 » 2013-08-07 8:48:25

Jag känner igen mig så väl i det du skriver. Jag levde i ett liknande förhållande. Men i mitt fall fanns det också fysiskt våld med i bilden. Jag mådde skitdåligt av att bli nedtryckt och kritiserad hela tiden. Att höra varje dag hur dålig och värdelös man är gör att man blir totalt förstörd och tillslut börjar man tro på det själv. Dessutom gick jag runt och var rädd för honom hela tiden. Det slutade med att jag tog kontakt med kvinnojouren. För precis som du skriver så har jag ingen annan att gå till. Kvinnojouren hjälpte mig och det blev så att det blev en rättegång. Min sambo blev dömd till vård. Han gick ett år hos en psykolog hos mansmottagningen och började äta lugnande medicin. MEN trots detta så lämnade jag inte honom. Vi fortsatte bo tillsamman. Han har inte slagit mig mer. Men den psykiska "misshandeln" har fortsatt. Jag ville så gärna tro att han hade ändrat sig och allt skulle bli bra. Jag älskar honom ju fortfarande. Så vi köpte hus tillsammans och fick vårt andra barn. Men den psykiska "misshandeln" fortsatte ändå. Jag kände tillslut att jag inte orkade längre så jag tog barnen med mig till min sambos föräldrar. Det låter kanske konstigt att jag gick till dem, men de var de enda jag kunde vända mig till. Jag har ingen annan. Jag fick bo hos dem ett tag tills jag fick tag på en lägenhet. Nu bor jag med barnen i lägenheten. Jag umgås fortfarande med min fd sambo. Han säger att han älskar mig och att han ändrat sig och förstår nu att han gjort fel. Att han accepterar mig som jag är. Han vill att jag ska flytta hem till huset igen. Jag vill så gärna tro på detta, men vågar inte. Jag är inte så dum att jag flyttar tillbaka till honom. Det kommer aldrig funka.

Så mitt råd till dig är att ta mod till dig och lämna honom. Han har inte rätt att behandla dig så. Om det inte går att få honom att förstå detta, så finns det ingen annan utväg. Så tänk på dig och barnet. Ni måste må bra. Jag vet att det inte är lätt, men försök ta mod till dig och gör något åt situationen. Hoppas allt går bra för dig och barnet! Lycka till!
Sotnosen77
 
Inlägg: 144
Anslöt: 2010-02-02
Ort: Uppland

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in