Mina rutiner en ledig dag:

Jag går upp vid en slumpmässig tid mellan 5 och 13. Går till min micro och gör havregrynsgröt (1mugg havre 2muggar vatten, full effekt i 5min,smör o salt i, blanda)
När gröten är klar sätter jag in ett rått ägg i en mugg i micron och kör på lägsta effekt tills ägget sprätter då är det klart. Det tar nästan 10min. (varning,testa kanske inte) Under tiden äter jag gröten.
När ägget blivit klart sätter jag in en halv mugg med vatten i micron och äter ägget.
Sen gör jag pulverkaffe på det vattnet.
Rullar en cigg, röker och dricker kaffe,
Sen röker jag en cigg till. Nästa är att borsta tänderna och duscha. Efter det tar jag en kaffe och kanske en cigg, kollar på svtplay, aktuellt,kollar mail.vattnar växter,kanske städar.

Vad som händer sedan är lite olika.


Min albinomus vaknar cirka klockan 18 och går ut ur sin håla och äter. Ungefär samtidigt äter jag något slumpmässigt.

Vad som händer sedan är lite olika.

När jag somnar runt midnatt så är det full aktivitet på albinomusen och den är vaken ett tag till, vet inte riktigt hur länge för jag sover tungt. Den är aldrig vaken när jag vaknar på morgonen.

En annan sak som jag tror kanske hänger ihop med det här med rutiner-men-inte-fasta-tider: Jag är hopplös när det gäller att bestämma var saker bör placeras i bostaden. (Var ska jag lägga alla halvlästa tidningar? Vad ska jag göra med den där skruven som blev över?) Oftast blir saker liggande framme och är i vägen, inte för att det är jobbigt att flytta på dem, utan för att det är jobbigt att bestämma vart de borde flyttas. Eller så hamnar de nånstans där de inte passar och blir svåra att komma åt. Men jag blir van och tycker sen att det är ganska jobbigt om någon vill flytta på nånting för att skapa lite ordning. Även om jag egentligen håller med, och verkligen vill ha bättre ordning.

Kanske off topic, men jag fick för mig att det kan vara relaterat på nåt vis.

Nästan lite lättnad att läsa att man inte är ensam om tankarna kring ätandet. Kan heller inte bara sitta och äta utan måste göra någon form av sysselsättning undertiden, antingen datorn eller något tv program/film jag tycker om. Finns inte möjligheten till det har jag svårt för att äta... Har jag inte min skål tillgänglig ökar problemet ytterligare... Och luktar det äckligt i närheten slår det slint i huvudet.

Har aldrig haft några rutiner som hållit mer än nån vecka. Kan inte minnas att jag hade några sängtider eller tider överhuvudtaget när jag var liten - hade inte hjälpt då som nu. Något som idag är ett stort ångestmonster är när man har en speciell tid när man måste vara på en speciellt plats. Kan gå och våndas flera dagar, till och med veckor inför läkarbesök och annat liknande. Slutar ofta med att jag avbokar tiden dagen innan för att jag inte orkar med att bege mig dit - lättnaden efter att man sluppit är otroligt skön och tyvärr bland de enda tiderna jag känner mig befriad och utan ångestkänslor.

Jag har inga direkta rutiner i min vardag förutom när jag har nåt projekt som mina träningsperioder då allt går som ett klockverk. Då är jag super noga med att äta var 3e timme och komma iväg till gymmet en viss tid, även mycket detaljerade scheman på vilka övningar som ska göras på gymmet etc

Annars när jag har för mycket free time så kan jag bli väldigt slarvig, vänder på dygnet hela tiden och äter när jag känner för det. Kan börja laga mat mitt i natten om jag är hungrig

Jag mår definitivt mycket bättre när jag har kontroll på saker i livet istället för o vara slarvig, vara slarvig blir jag galen av efter ett tag på. Det skiftar fram o tillbaka

Hej!

Det är lätt att säga att man inte har rutiner, men du har nog rutiner och när dom bryts blir det jobbigt!

Att äta när man blir hungrig är juh en rutin så att säga, blir man tvingad att äta vid en speciell tid, då blir det jobbigt!

Nej men jag har hört att aspies _mår bättre_ av rutiner, det är självklart att om man vet hur dagen kommer bli så känns det lättare att attackera den.

Jag har ganska lösa rutiner som ofta spänner över några timmar, men om dessa bryts så tycker jag att det är jobbigt att anpassa mig. Man skulle kanske kunna beskriva mina rutiner som organiserad oordning. Vad gäller sömn, mat och andra triviala rutiner så är jag mer bekymrad över att få tillräckligt av varje enhet snarare än att följa dessa rutiner minutiöst; så länge allt är gjort mot dagens slut så rör det mig inte särskilt mycket i ryggen om när eller hur dessa skedde. Sen vet jag att jag mår bra av väldigt rigorösa rutiner då jag har varit tvungen att följa sådana på behandlingshem, men å andra sidan så funkar det även bra på mitt sätt. (Får ändå bara ångest eller andra olustiga känslor när dessa strikta rutiner småningom bryts.)

kiddie skrev:Jag måste ha något att göra när jag äter. Att bara äta funkar inte. Jag vet lixom inte hur man gör. Vad är då meningen med att äta? (Ja, jag är konstig.)

Ojsan! Tvärtom här. När jag äter så måste jag "bara äta", annars känner jag inte smaken, vet inte när jag är mätt o.s.v. Äter helst ensam, röriga familjemåltider är en mardröm. Utan medicin (Fluoxetin) är jag rätt "bottenlös".

kiddie skrev:Startknapp finns på mig numera. Den heter ritalin och funkar i vissa fall. Inte alla. Men annars... jag tänker igenom det jag ska göra steg för steg. Sen kommer jag inte mig för.

Både startknappen och stoppknappen saknas på mig naturligt. Jag är inte alls rutinbunden, däremot fastnar jag i varje tillstånd jag befinner mig i. Vaknar inte utan kaffe (har numera Concerta till hjälp), somnar inte (inte ens lägger mig) utan Imovane. Utan farmakologisk hjälp flyttar jag dygnet runt runt.

Det där känner jag igen. Att fastna i varje tillstånd. Det är precis vad jag gör. Det är ett konstigt beteende. Svårt att förklara för andra.

spejare skrev:Jag är hopplös när det gäller att bestämma var saker bör placeras i bostaden. (Var ska jag lägga alla halvlästa tidningar? Vad ska jag göra med den där skruven som blev över?) Oftast blir saker liggande framme och är i vägen, inte för att det är jobbigt att flytta på dem, utan för att det är jobbigt att bestämma vart de borde flyttas. Eller så hamnar de nånstans där de inte passar och blir svåra att komma åt. Men jag blir van och tycker sen att det är ganska jobbigt om någon vill flytta på nånting för att skapa lite ordning. Även om jag egentligen håller med, och verkligen vill ha bättre ordning.

Låter väldigt mycket som hur jag har det... Men börjar så smått med hjälp från olika håll få lite mer koll...

Juggernawt skrev:Har aldrig haft några rutiner som hållit mer än nån vecka. Kan inte minnas att jag hade några sängtider eller tider överhuvudtaget när jag var liten - hade inte hjälpt då som nu. Något som idag är ett stort ångestmonster är när man har en speciell tid när man måste vara på en speciellt plats. Kan gå och våndas flera dagar, till och med veckor inför läkarbesök och annat liknande. Slutar ofta med att jag avbokar tiden dagen innan för att jag inte orkar med att bege mig dit - lättnaden efter att man sluppit är otroligt skön och tyvärr bland de enda tiderna jag känner mig befriad och utan ångestkänslor.

Det där är precis lika för mig. :/

Annars är det som de flesta skrivit, jag mår bra av rutiner (mindre ångest och oro då) men är oförmögen att skapa dem själv. Det fungerar om jag har skola eller jobb, men lediga dagar blir jag mest liggandes i soffan och dricker kopp efter kopp med kaffe och surfar på min telefon. Tack vare att jag har barn blir det åtminstone ett ordentligt mål mat lagat (nästan) varje dag och jag kommer oftast i säng före tolv. Sover han borta däremot så brukar jag äta typ fil till middag och vara uppe hela natten.
Även jag har mina rutiner i form av HUR jag gör saker. Ex till frukost häller jag upp fil, ringlar över honung i cirklar, klipper små dadelbitar som jag symmetriskt sprider över filen, har på ett tunt men jämnt lager havregryn, sedan cornfakes och sist kanel. Kaffemuggen ska ha en speciell färg och bara fyllas till hälften, när jag druckit hälften av det ska jag ha påtår, och när jag druckit hälften av det ska jag ha påtår igen, osv.

Jag har rutiner, men som de flesta så har jag svårt att få igång rutiner. Jag känner oftast att allting är hopplöst och är kaos om jag inte kan genomföra mina rutiner. En del har fastnat, som att duscha på ett speciellt sätt, exakt likadant varenda gång. Men jag brukar kliva upp runt 12 på vardagarna nuförtiden, vilket förstör hela dagen totalt för mig. För att jag ska fungera som bäst så behöver jag strikta rutiner och att kliva upp runt sju på morgonen, då mår jag bra. Bättre än okej.