En professor i psykiatri på TV menade att vi inte kan minska självmordstalen om i håller ämnet tabubelagt. Jag utgår från att han vet vad han talar om.

Folkhälsoministerns Nollvisionsprojekt för självmord innebär en informationsdrive i Sverige om hur man bör förhålla sig till självmordnära personer etc. Alltid något.

Ander Printz på Socialsyrelsen skriver till mig att om man känner att man inte kan stå emot självmordstankarna längre och söker inläggning så SKA man få bli inlagd. Miltons analys sa att antalet slutenvårdsplatser måste ÖKAS. Men en analys har ingen juridisk innebörd så landstingen lägger ner ändå. Men för mig är det självklart så att en hjärtsviktspatient eller en "livs-sviktspatient" båda är värda att rädda livet på. De flesta längtar ju inte till en psykavdelning, eller hur? Har sökt inläggning två gånger på 10 år. Då kan man väl få bli inlagd? JAG är den som vet hur jag mår. Läkare kan inte avläsa autistiska människor.

En kille jag sökt hjälpa till behandlingshem, men missyckats p g a kommunens öppenvårdsmodell gjorde ett självmordsförsök på 40 dexofen. Sedan hjälpte jag honom att söka den öppenvård som finns och han kämpade på mot knarket tills en vän tog sitt liv. Då fick han återfall. MEN han inspirerades inte av vännens självmord att göra likadant. I stället började han kämpa för sitt liv, bort från döden. Överdosen utlöste senare kronisk epilepsi.

Jag kan inte tänka att den här grabben som haft psyksjuka missbrukarföräldrar och sökt boende och behandlingshem men fått nej, är ansvarig för sina handlingar. När samhället skiter i dubbel och trippeldiagnoser, lämnar dem hjälplösa på gatan, så tror jag Gud vredgas över denna orättfärdiga politik. Han är de föräldralösas försvarare, inte domare.

Många andra länder har sina institutioner kvar. Sverige är sjukt: lägga ned alla institutioner, även äldreboenden för demenspatienter!

Här läste jag änne en gång hur upprörande vården nonchalerar självmordsbenägna:

En ung tjej söker själv då hon i självmordsyfte tagit tabletter. Hon måste övervakas och jouren lägger henne på IVA. Efter några timmar vill hon gå hem och jouren tillkallas för bedömning. Läkaren vill inte komma för hon vill inte bli störd, men är inte upptagen av annat arbete. Man lyckas övertala patienten att stanna, men efter någon timma igen vill hon åter gå. Jouren blir uppringd och vidhåller att hon vill sova och tänker inte komma för bedömning av patienten, som skriver på att hon går på ”egen risk”. Hon tar livet av sig inom 24 timmar.
Anmält genom Lex Maria. Bedömning: jouren kan inte klandras till den grad att disciplinpåföljd är aktuell.

http://www.dagensmedicin.se/blogg/gastbloggar/susanne_flyborg/

Det är ju fruktansvärt och den lata jourläkaren fick inte ens en knäpp på näsan. Socialstyrelsen tycker tydligen inte man kan begära bättre.

Helt sjukt! Läkarnas jobb handlar ju faktiskt om andra människors liv, så de borde väl ha extra stor plikt att sköta sitt jobb?! Det är väl möjligt att de blir sjukt överbelastade och så, men att ta igen det genom att sova på arbetstid funkar ju bara inte om man har ett sådant jobb!

Jag gjorde en anmälan till HSAN förra årets självmordsförsök förorsakat av att jag nekades inläggning vid svår mörkerdepression samt förlustreaktion. För övrigt en av sjukdom försvagad kropp. AS medför också dålig impulskontroll för somliga, för att inte tala om borderline. Läkarens ord: "En inläggning löser inga problem!"

Jag behövde inte öppna brevet. Visste att det skulle stå: "Ärendet lämnas utan åtgärd". Har nämligen jobbat som kontorist på HSAN. Jag fann att 90 % av ärendena slutade med dessa rader, minst. För övrigt blev jag mobbad där, rena Migrationsverket, ondskans högborg.

Läkarens ord mot mina. Vem vinner då? På sjukhuset där jag ville rena levern efter två dygn lät de mig vänta hela dagen. Sedan tog man ett enkelt prov som visade att levern fungerade och hjärtat slog. Jovisst. Det finns ju tester som visar om man har 1 mg dopingpreparat i blodet så nog finns det tester som visar att 30 starka Alvedon och tio Brufén nyss har passerat genom kroppen? Men nej! Alltså - ingen bevisföring, mer än vänners vittnesbörd. Det struntar man i.

Till SOS ska självmord rapporteras, så att de kan göra statistik av döda kroppar, sammanställa och skriva rekommendationer, typ Milton-utredningen, som alla skiter i.

Självmordsförsök ska inte rapporteras.

I England ryker läkare även för mindre misstag. (Hade en engelsk sambo ett tag) I Sverige sitter de kvar, ibland prickiga som nyckelpigor, men de sitter kvar lik förbannat. Klart vi får en massa livsfarliga läkare. Dags att rensa ut rötäggen! Antingen det, eller rensa ut patienterna.

Hittade det här:

strategier och åtgärdsförslag inriktade mot hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolhälsovården/elevhälsan

Neuropsykiatriska sjukdomar Att ha någon neuropsykiatrisk störning som adhd (Attention Defi-cit/Hyperactivity Disorder), autismspektrumstörning och Aspergers syn-drom är en riskfaktor för depression och ångest (Mikami et al., 2006) vilka i sin tur är riskfaktorer för självmord och självmordsförsök.

på socialstyrelsens hemsida: Förslag till nationellt program för suicidprevention
Den finns som pdf, men då måste man ändra bort google i länken.

Parvlon skrev:Hittade det här:

strategier och åtgärdsförslag inriktade mot hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolhälsovården/elevhälsan

Neuropsykiatriska sjukdomar Att ha någon neuropsykiatrisk störning som adhd (Attention Defi-cit/Hyperactivity Disorder), autismspektrumstörning och Aspergers syn-drom är en riskfaktor för depression och ångest (Mikami et al., 2006) vilka i sin tur är riskfaktorer för självmord och självmordsförsök.

på socialstyrelsens hemsida: Förslag till nationellt program för suicidprevention
Den finns som pdf, men då måste man ändra bort google i länken.

Jag försökte kopiera några rader ur rapporten men datorn hängde sig så det gick inte.

Det stod något dravel på sid 21 om att det i varje sjukvårdsområde ska finnas tillgång till en rad experter för att motverka självmord, SPEC m fl.

Jasså??? Och VAD gör de och NÄR gör de något?

Det senaste suicidtillfället runt mig var för en vecka sedan. En socialsekreterare nekade en väninna hjälp med sånt hon behöver som multisjuk samt lovade se till att hon förlorade sitt bilstöd p g a sin höga ålder (57). Utan bilen kan hon inte ta sig någonstans och hela hennes värld (den sköra) störtade samman. Hon gav upp och hällde i sig tabletter i mängd. Det kunde vilken idiot som helst kunnat räkna ut.

En son larmade polis och ambulans så att hon kom till sjukhus. Men hon ville inte stanna där mer än ett dygn p g a sina hundar, som jag tagit hand om. Dessvärre skulle jag opereras dagen därefter så...

En remiss skrevs till stafettpsykiatriker på sjukhuset. Och de skriver väl ut mera Fontex som vanligt. Inte tror jag att de kommer att samarbeta med Soc och Kronofogden för att lösa de problem som utlöste självmordsförsöket.

Efter hemkomsten blev hon utskälld av sina barn, sina föräldrar och sin syster, enligt traditionellt suicidmönster. Suicidfall föraktas, särskilt de som inte lyckas ta livet av sig. Övriga kanske möter en viss respekt? Men den har de inte mycket nytta av.

De flesta som verkligen tar sitt liv är männen. En kille splittade sig med en motorsåg, en körde bilen utför en brant, en dök på lågt vatten mot stenhäll, två satte eld på sin bil och brann upp. Knarköverdoser är rätt populärt. (Detta är den värld jag lever i)

Som överlevare har jag enbart erfarenhet av utskällningar av personal, slag t o m. Sadism sammanfattningsvis.

Jag anser att suicidpreventionen ligger lägre än ett dött lik i en krossad kista.

Vaddå suicidpreventionsexperter som arbetar HUR VAR NÄR- FÖR VEM?
För mig låter det som en byråkratisk skrivbordsprodukt utan verklighetsförankring.Sistan gången jag ringde psyk sa en skötare: Och inser du vilken svår situation detta sätter MIG i

- Åh, ursäkta, sa jag. Självklart ska jag inte ringa någon om jag har självmordstankar utan bara skära av mig halsen direkt. Jag ber tusen gånger om ursäkt. Jag lovar att aldrig ringa psyk igen!

Eftersom jag engagerade mig i min väninnans kollaps och försök till problemlösning fick jag ett par örhängen igår: två små skyddsänglar! Visst, vi som varit där vet vad som behöver göras och hur, men EXPERTERNA, VAD VET DE? Sitter de instängda på något kontor bakom högar av statistik över vilka självmordstekniker som är populärast eller vad?