Jag undrar om AS har svårt för att bestämma sig eller detta är ett annat personlighetsdrag utanför AS?

Det ingår inte i diagnoskriterierna, men det är väl känt att drabbade ofta har nedsatt exekutiv förmåga, vilket bland annat kan uttrycka sig i svårigheter att fatta beslut.

Välja mellan alternativ går superfort för mej, en halv sekund ungefär. Som att välja maträtt ur en meny. Om någon frågar mej "Kommer du med på lunch" (eller en promenad) är jag på väg ut genom dörren innan meningen är klar. Men att själv ta såna initiativ är nästan omöjligt, jag går alltid på rutin.

Jag velar alltid,

Ibland är det skitjobbigt att välja, man kan sitta och fundera i timmar, göra tabeller över fördelar och nackdelar och gruva sig innan man kommer till ett beslut

Har exyremt lätt för att bestämma mig när det gäller biktiga saker, men är precis tvärtom när det är oviktiga

Tvärtom, jag fattar beslut snabbt och vet så gott som alltid vad jag vill.

Personligen tror jag att mer eller mindre alla har ett visst mått av beslutsångest innan de kommit till en punkt där de valt bort att snurra in sig i alla hypotetiska "om" och "men" som valfrihet (med nödvändighet) medför.

Kanske har den autistiska skaran en lite högre tröskel att fatta definitiva och målinriktade beslut? (Som t.ex. beslutet att inte längre oroa sig så hysteriskt inför att fatta beslut.)

Ett delproblem bara:
Jag har sett att en del med autismtillstånd har särskilt svårt att välja mellan just dåliga (eller imperfekta) alternativ. Troligen för att de tittar på alternativen ett i taget och förkastar dem, och glömmer att se problemet på en högre nivå.

animal skrev:Personligen tror jag att mer eller mindre alla har ett visst mått av beslutsångest innan de kommit till en punkt där de valt bort att snurra in sig i alla hypotetiska "om" och "men" som valfrihet (med nödvändighet) medför.

Varför tror du det och varför tillskriver du andra sådana egenskaper?

Jag är beslutsångest personifierad. När jag står i en affär ibland så har jag så svårt att bestämma mig om jag har 2 varor att välja mellan och det kan resultera i att jag går tomhänt ut ur affären för jag blir så j***ä sur på mig själv att jag tappar intresset. Det blir blir billigt förstås men det är jobbigt. Men detta kan jag knappast skylla min Asperger för utan det har jag ändå.

Säger som Krigarsjäl,fattar snabbt beslut och velar sällan.

Miche skrev:

animal skrev:Personligen tror jag att mer eller mindre alla har ett visst mått av beslutsångest innan de kommit till en punkt där de valt bort att snurra in sig i alla hypotetiska "om" och "men" som valfrihet (med nödvändighet) medför.

Varför tror du det och varför tillskriver du andra sådana egenskaper?

Det är bara en av många saker jag går runt och tror om världen/livet, helt utan saklig grund.

Kan det handla om en en paradoxal svårighet, kanske en kompensatorisk förmåga?
Om någon med AS tar en jävla tid på sig att få jobbet klart så blir det kanske desto noggrannare gjort? Det har ju visats att hemmafixare är bättre än proffs på våtrum.
Jag har inte förrän nu lyckats förklara varför jag alltid får en så fin julgran när den väl kommit in - trots att det tagit minst en timme att under stor vånda välja ut den minst förskräckliga...

PS. PS utläses från och med nu "Paradoxal Svårighet" !

Jag har också svårt att bestämma mig men när jag väl bestämt mig så blir det verkligen så som jag bestämt.

Jag velar mkt, speciellt när jag inte vet hur mkt psykisk energi en aktivitet kommer att ta. Att välja vilka aktiviter/vilken aktivitet jag ska prioritera är svårt.

Det beror på. I vissa fall, speciellt när det gäller konkreta saker och jag tycker mig ha hyfsad koll på aktuella parametrar (eller kan ta reda på dem), kan jag bestämma mig snabbt.

Gäller det saker där jag inte kan förutsäga konsekvenserna eller känner att jag saknar domänspecifik kunskap kan det bli svårare.

Handlar det om oviktiga val där konsekvenserna av fel val inte är så stora har jag inga problem med att höfta.

jag har hört att det är vanligt men inte ett diagnoskriterium.
Jag har ofta svårt att bestämma mig.
därför tycker jag blandannat att det är jättepraktiskt att vara vegetarian då man äter ute, ofta har man bara en sak att välja mellan eller så har man max 3 saker att välja mellan. mkt bättre än hur det var då man var blandkostare.

Jag har nästan alltid svårt för att bestämma mig för saker och ting - har lidit av beslutsångest så länge som jag kan minnas! Det kan gälla allt från att jag ska köpa något och velar fram och tillbaka mellan två färger, till att fatta beslut för saker som ska göras. Precis som "Huggorm" skriver; så älskar jag att göra listor på diverse saker, det underlättar mycket för mig att väga för och nackdelar mot varandra och på så sätt komma fram till ett beslut. Sen så känner jag även igen mig i det som "rapchic" skriver, det kan vara skönt att inte bli serverad för många alternativ - och då menar jag inte bara i matväg. Jag lever också som Vegetarian och tycker det är skönt att inte kunna äta allt! För övrigt så går jag aldrig på restaurang (förutom när jag är utomlands) men det är ändå skönt att ha ett mindre utbud att välja på när det gäller mat, och vad som ska köpas/lagas hemma. Desto färre alternativ för mig - desto bättre! ^^

Jag velar också väldigt mycket. Har alltid svårt att bestämma mig och ta beslut. Detta är rätt jobbigt faktiskt...

Oh boy, jag har ett sånt vankelmod, att jag nästan blir sjuk. Och ångestmonstret i min mage växer ju mer jag velar. I mitt fall är det väl bara pga dålig självkänsla. Fast det är väl inte så stor tröst direkt.

När det gäller stora saker vet jag vad jag vill. Men jag stod och velade mellan lättmjölk och mellanmjölk idag. Fick bli en av varje eftersom jag behövde 2 liter....