Det anser iaf SACO i denna debattartikel:

DN Debatt skrev:Arbetsgivarna har blivit fixerade vid tanken att direkt kunna rekrytera rätt person till ett arbete. Men att anställa en person som till synes är den bästa för jobbet kan ha sina avigsidor. Det är dags att överge drömmen om den perfekta matchningen på arbetsmarknaden, skriver två företrädare för Saco.

http://www.dn.se/debatt/dags-overge-dro ... matchning/

Ja, den perfekta arbetskraften har givetvis både rätt utbildning och lång erfarenhet (men bör ändå inte vara över 35-40 år). Krävs ingen utbildning så ska iaf arbetskrafaten ha lång erfarenhet. Vem som ska ge dem erfarenheten? Ja, "någon annan".

Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2012 säger att oavsett om företag söker högskoleutbildade eller personer utan särskild utbildning står flera års yrkes- eller arbetslivserfarenhet högt i kurs. Relevant utbildning av hög kvalitet är alltså viktigt, men ännu viktigare är det att ha lämplig yrkes- eller arbetslivserfarenhet.

Det har väl alltid arbetsgivarna velat ha. Men de har fått ta den arbetskraft som finns. Har förväntningarna numera stigit?

Erfarenhet från yrke och arbetsliv kommer med jobbet. Arbetsgivare har därför eget ansvar för att det ska finnas personer med erfarenhet att anställa. Det är anmärkningsvärt att denna självklara koppling har tynat bort i takt med att arbetskraftens utbildningsnivå har ökat.

"It's got to be perfect!" Tydligen redan från början. Ingen chans att så småningom växa ihop med partnern, eh, arbetet.

Men uppenbarligen söker arbetsgivare personal med mycket specifik kompetens och dessutom med flerårig erfarenhet. Det kan inte tolkas på annat sätt än att arbetsgivare i genomsnitt söker medarbetare som till punkt och pricka motsvarar kraven i den lucka som ska fyllas på arbetsplatsen. Denna fixering vid att matcha rätt individ med rätt jobb från början är problematisk för arbetsmarknaden.

Förvisso, om företagen hellre avstår från att rekrytera än anställer de icke perfekta. Men inte ens den perfekta, är egentligen bäst, menar SACO.

Målet kan inte vara att anställa en perfekt matchad person. Alla människor, oavsett bakgrund, lär sig jobbet genom att utföra det. Den som lär sig ett nytt jobb kan utveckla det vidare, vilket underlättas om hen inte från början är som klippt och skuren för rollen. Den som från start kan allt om jobbet kommer heller inte att uppleva det som utvecklande. Efter en tid känner sig nog de flesta ändå lite felmatchade, just för att de har lärt sig allt om sitt jobb. Att lära sig går snabbt för dem som är intresserade, ibland så snabbt att arbetsgivarna inte hänger med. Med perfekt matchning från början blir det därför också fel från början.

Artikelförfattarna har fått svar på tal. Centerstudenterna säger att matchningen måste förbättras och att Saco bagatelliserar problemet.

DN Debatt skrev:Sacos egna studentråd tillhör några av dem som tydligast stått upp för att matchningen måste förbättras. Bland annat genom sin utmärka rapport, ”Rätt jobb inte ett jobb”, som släpptes kring årsskiftet. Där föreslår man arbetslivsanknytning i utbildningen, matchningslån och karriärcentrum.

http://www.dn.se/debatt/bristande-match ... studenter/

Jag har länge tyckt att det verkat ha gått lite överstyr när det gäller just rekrytering och vilken kompetens arbetsgivarna kräver av de arbetssökande. Det blir ju svårt att få ett nytt arbete om arbetsgivare kräver att man ska ha just den specifika kompetensen som behövs för deras arbetsplats, vara som en pusselbit, kanske kunna ett eller flera språk, ha lång arbetslivserfarenhet och så de vanliga önskemålen som brukar specificeras, att man ska vara flexibel, ansvarstagande, samarbetsvillig, professionell m.m.

Att en del arbetsgivare kanske kräver en viss grundläggande kunskap och kompetens som man endast kan få genom vissa utbildningar och på olika nivåer har jag full förståelse för men annars vore det bättre om man fick en chans att läras upp på respektive arbetsplats. Tyvärr så är väl många arbetsplatser idag så slimmade att det blir svårt att avsätta tid för att lära upp någon ny medarbetare när de som redan är anställda kanske har så stor arbetsbelastning att de själva har svårt att hinna med sitt arbete.

Såg en rapport ang lönesänkarna att näringslivet får en allt större del av mervärdet från produktionen.

Grunden för den ekonomiska politiken lades redan för trettio år sedan och såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar har genomfört åtgärder för att hålla nere löneökningarna i landet. Men politikens syfte har varit en känslig fråga och politikerna har undvikit att tala klarspråk till väljarna.

– Jag vill påstå att man rentav mörkat det här och uttryckt sig oerhört svävande, säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi.

Politikernas förhoppning har varit att löneåterhållsamhet skulle sätta fart på investeringarna och skapa fler jobb ändå har arbetslösheten stigit och investeringsgraden är fortsatt låg. Kanske är det dags att fråga sig om politiken varit effektiv och om den varit värd priset.

Så alltså:
* Man ska ha allt längre utbildning
* Större erfarenhet osv
* Låga lönekrav
* Flexibel i olika former

Egenföretagare dränks i ett regelsystem och hotas av skattmasen. Således är den bästa positionen att vara innehavare av aktier..

Företagareorganisationen Almega tycker förstås också att matchingnsproblemet r stort.

DN skrev:Matchningen på arbetsmarknaden har försämrats det senaste decenniet, och det är ett samhällsproblem. En rad larmrapporter har visat hur arbetsmarknaden har utvecklats mot ett allt större glapp mellan efterfrågan och utbud, skriver företrädare för Almega.

Det finns alltmer lediga resurser i form av vakanser, samtidigt som arbetslösheten är hög, särskilt bland lågutbildade. Huvuddelen av jobbtillväxten sker i dag i de kunskapsintensiva tjänstenäringarna. Mellan 1993 och 2012 ökade sysselsättningen med 84 procent, eller 478 000 personer. Merparten av dessa jobb kräver högskoleutbildning. Matchningsproblemen rör hur utbudet av arbetskraft och utbildningar ska kunna möta denna snabbt ökande efterfrågan.

http://www.dn.se/debatt/matchningsprobl ... pa-allvar/

ja, givetvis måste de som söker arbete ha den relevanta utbildningen. Men företaganrna är inte nöjda med studenternas utbildnling.

Almega, som företräder den växande tjänstesektorn ställer inte upp på denna bild. Det finns verkliga matchningsproblem som inte får viftas bort. Kunskapsglappet är för stort för att arbetsgivarna ska kunna ta investeringarna som behövs i personalutbildning. Samtidigt är inte högskolans kvalitet generellt så bra som Saco vill göra gällande. Almega har i flera undersökningar fått indikationer från medlemsföretag om att studenter brister i baskunskaper och inom viktiga generella kompetenser som kommunikations- och samarbetsförmåga.

Och det räcker inte med hög akademiska utbildnling, arbetsgivarna efterfrågar social kompetens också:

Ett exempel på brister i dagens ramverk är att kvalitetsutvärderingarna fokuserar i stort sett helt på de rent akademiska kompetenserna. Andra kompetensmål i högskoleförordningen har prioriterats bort, exempelvis de som rör muntlig framställan, samarbetsförmåga och självständigt arbete inom yrket. Det beror på att arbetslivets perspektiv inte fångats upp tillräckligt i kvalitetsutvärderingarna.

För att företagaen ska kkunna satsa mer på personalutbildnlng vill de ha skatteavdrag.

Almega föreslår i en färsk rapport ”Kunskap för konkurrenskraft” ett skatteavdrag för företagens kunskapsinvesteringar.
---
Med ett skatteavdrag för kunskapsinvesteringar skulle arbetslivet ges större möjlighet att själva bidra mer till att åtgärda de nationella matchningsproblemen.

Svenskt Näringsliv har förstås också synpunkter:

DN skrev:Matchningen på arbetsmarknaden fungerar inte tillfredsställande. Samtidigt som många människor är utan jobb har åtskilliga företag svårt att hitta den kompetens de behöver. Konsekvenserna är allvarliga: människor blir kvar i arbetslöshet, företag får svårare att möta kunders efterfrågan och samhället påverkas negativt när resurser inte utnyttjas optimalt. Resultatet blir lägre tillväxt och välstånd, skriver företrädare för Svenskt Näringsliv.

http://www.dn.se/debatt/mycket-att-vinn ... matchning/

De har också gjort en egen rapport:

En komplex och föränderlig arbetsmarknad kräver att utbildningssystem och arbetsmarknad samverkar. Det underlättar matchningen i båda riktningar. Det bekräftas av bland annat vår rapport "Högskolekvalitet för bättre matchning och fler jobb" som under sex år undersökt hur samverkan mellan utbildning och arbetsliv påverkar matchningen på arbetsmarknaden.

De vill diskutera de arbetssökandes utbildningsval, utbildningen kvalitet, arbetsförmedlingens effektivitet och skatter på arbete. Det finns mycket att göra, men företagen behöver tydligen inte ändra på sig.