Kahlokatt skrev:Jo, förresten. Indoeuropéerna skall ha kommit till Europa från..öh...typ dagens Indien och Pakistan...? Finnarna och ugrierna kom "vandrande" från Sibirien.

De två bland experter mest populära hypoteserna om indoeuropéernas hemvist är att de levde nordost (kurganhypotesen) eller söder (Anatolienhypotesen) om Svarta havet. Indougrerna bör ha levt ganska nära åtminstone indoiranierna (eller något tidigt dotterfolk till dessa), eftersom det finns en del tidiga lånord därifrån, såsom finska sata, ungerska száz, besläktat med svenska hundra och avestiska sata.

Ska man döma av hur språk som blivit vitt spridda i historisk tid (typ arabiska, turkiska, latin, engelska och spanska) spritts har det nog varit en hel del vandrande (eller ridande) inblandat i spridningen.

En debattartikel om att de finsk-ugriska språken försvagas:

UNT Debatt skrev:Situationen för 13 finsk-ugriska språk, som studerats av forskare, är generellt svag. Det gäller även språk med ganska god rättslig ställning. Det behövs riktade och långsiktiga minoritetsstrategier, skriver Sia Spiliopoulou Åkermark.

http://www.unt.se/debatt/finsk-ugriska- ... 21157.aspx

Forskingsresultaten från projektet Elida (European Languagae Diversity for All) har presenterats.

Även för språk med relativt god rättslig ställning, såsom ungerska i Slovenien eller nordsamiska i Norge, ser läget bekymmersamt ut. Tillfällen att använda språken kanske finns reglerade men lagstiftningen är inte känd eller trodd, ibland verkställs den inte, eller så främjar inte utbildningen och familje­situationerna språkens dagliga användning.

Där de som talat språket tidigare förföljts el stigmatiserats, så hjälper det inte att de numera har rättsligt skydd.

De tre svagaste språksituationerna som projektet kunnat identifiera finns alla i Norden: kvänska i Norge, karelska i Finland och Meänkieli i Sverige.

Ett demokratiskt rättssamhälle räcker inte för att språket ska överleva. Dessa språk har heller inget moderland som kan ge kraft åt minorietetssspråket.

Känns lite som att gripa efter halmstrån då man jämställer de finsk-permiska och ungerska språkens situation, två helt olika kulturer och miljöer och språken är inte mer lika varandra än två indoeuropeiska språk som inte tillhör samma gren (typ svenska och persiska).