I från mig själv, precis som alla andra upplevelser i livet.
Jag har gett mig själv asperger, därför att det möjliggjort ett liv avskilt från resten av samhället, vilket i sin tur varit gynnsamt för min personliga utveckling.

Gud.

Jag fick min Asperger diagnos så sent som i februari - 2013, så allt är fortfarande så nytt för mig. Jag är fortfarande inte helt övertygad om att jag har Aspergers syndrom, men jag hoppas att det är det jag har och att min diagnos är korrekt ställd.

Nu när jag har läst på lite om Aspergers syndrom och fått insikt i vad det är för något, och om vilka beteenden som är vanliga hos många personer med Asperger, så tycker jag att jag kan se vissa drag av det hos båda mina föräldrar.
Jag är den enda i familjen som genomgått en utredning och fått diagnosen fastställd av psykolog och läkare, jag är också den enda som har det riktigt svårt att fungera i sociala sammanhang. Jag har alltid varit rädd för att tala inför främmande människor, och att ta kontakt.

Jag tycker båda mina föräldrar är konstiga på sitt sätt, men min mamma är lite konstig men mer åt det normala hållet, medans min pappa går åt "psykopat hållet".
Jag har ingen aning om vad han lider utav, men sjukligt misstänksam är han, har ett sjukligt kontrollbehov och någon variant av inbillningssjuka. Han anklagade min stackars mormor för att ha försökt förgifta honom och förbjöd henne från att komma hem till oss (även på födelsedagar och dylikt), och detta kommer jag aldrig kunna förlåta honom då jag alltid stått min mormor väldigt nära och alltid älskat henne högt.

Min pappa är en mycket egendomlig människa som jag inte kan älska och förmodligen aldrig kommer kunna förstå mig på. Han har förstört stora delar av mitt liv, och gett mig ärr som aldrig kommer att läka, och han är en stor anledning till att jag mått så dåligt psykiskt under många år! Jag önskar frihet, och det kommer jag inte kunna få så länge som han är i livet.
Så Asperger skulle vara alldeles för bra för honom, han måste lida av något helt annat! Sen så kommer ju min pappa inte från Sverige, så jag vet inte hur mycket av hans konstiga/sjuka beteende som är grundat i att han har annat ursprung och religion.

Geisha skrev:Sen så kommer ju min pappa inte från Sverige, så jag vet inte hur mycket av hans konstiga/sjuka beteende som är grundat i att han har annat ursprung och religion.

Religion kan ju förklara en del men ursprung? Verkligen? Tenderar vissa etniciteter vara psykologiskt underligare än andra? Glöm inte att halva du är "osvensk" i den meningen också.

Geisha skrev:Sen så kommer ju min pappa inte från Sverige, så jag vet inte hur mycket av hans konstiga/sjuka beteende som är grundat i att han har annat ursprung och religion.

Akta dig så inte du åker på ett åtal för hets mot folkgrupp p.g.a. det.

Men du har förmodligen rätt; kultur, religion, värderingar är något som förs vidare från generation till generation, inte genetiskt, men energimässigt, precis som asperger. Om föräldrar behandlades på ett visst sätt som barn, vilket bidrog att de formades till ett visst sätt att vara, så behandlar de ofta sina egna barn på samma sätt.

Krokus skrev:Om föräldrar behandlades på ett visst sätt som barn, vilket bidrog att de formades till ett visst sätt att vara, så behandlar de ofta sina egna barn på samma sätt.

Ja, visst är det underligt. Själv har jag alltid funnit det där helt obegripligt, i alla fall när det handlar om dåligt beteende/att behandla barnet illa. Är det något man borde lära sig av att bli behandlad på ett dåligt sätt så är det ju just hur man mår av den behandlingen och att man därför inte ska behandla någon på samma sätt. Psykologin hos människan är periodvis helt obegriplig.

Själv brukar jag säga att jag har min aspiesläkting att tacka för att jag inte har en del dumheter för mig. Av vederbörande lärde jag mig hur saker uppfattas av andra och därför också hur jag inte ville behandla dem. Det är fullt möjligt att jag, precis som min släkting, annars inte haft en aning om hur det jag sa och hur jag gick an uppfattades av andra människor varvid jag mycket väl kunnat utvecklas till en person som verkar riktigt elak och otrevlig. Ja, tänker ju inte påstå att jag är kroniskt trevlig, jag kan vara otrevlig emellanåt men då är det ofta medvetet.

tahlia skrev:Ja, visst är det underligt. Själv har jag alltid funnit det där helt obegripligt, i alla fall när det handlar om dåligt beteende/att behandla barnet illa. Är det något man borde lära sig av att bli behandlad på ett dåligt sätt så är det ju just hur man mår av den behandlingen och att man därför inte ska behandla någon på samma sätt.

Ibland tror jag det kan bli så som du beskriver också, att personen helar sig själv från intrycket av behandlingen i barndomen, och bryter mönstret gentemot sina egna barn. Men det kräver stor självinsikt för att det ska ske.

tahlia skrev:Själv brukar jag säga att jag har min aspiesläkting att tacka för att jag inte har en del dumheter för mig. Av vederbörande lärde jag mig hur saker uppfattas av andra och därför också hur jag inte ville behandla dem. Det är fullt möjligt att jag, precis som min släkting, annars inte haft en aning om hur det jag sa och hur jag gick an uppfattades av andra människor varvid jag mycket väl kunnat utvecklas till en person som verkar riktigt elak och otrevlig. Ja, tänker ju inte påstå att jag är kroniskt trevlig, jag kan vara otrevlig emellanåt men då är det ofta medvetet.

Jag skulle säga att det att inte sätta sig in i andras känslor har ingenting med en drivenhet till elakheter att göra, utan jag skulle säga att det beror på ett hämmat solar plexus (ett chakra/energicentra beläget i magen). Vi behöver det energicentrat för att rent instinktivt kunna förstå andra människor, men om vi inte får den kärlek vi behöver från våra föräldrar när det chakrat utvecklas, så kan det hämmas i utvecklingen.

Krokus skrev:Jag skulle säga att det att inte sätta sig in i andras känslor har ingenting med en drivenhet till elakheter att göra, utan jag skulle säga att det beror på ett hämmat solar plexus (ett chakra/energicentra beläget i magen). Vi behöver det energicentrat för att rent instinktivt kunna förstå andra människor, men om vi inte får den kärlek vi behöver från våra föräldrar när det chakrat utvecklas, så kan det hämmas i utvecklingen.

Är lika bra jag säger det på en gång. Jag har väldigt svårt att ta saker på allvar när det inte har någon faktisk bas. Energier, auror, healing och new age-saker är sådant jag ställer mig väldigt skeptisk till och ofta har jag svårt att ta människor på allvar när sådana ämnen kommer upp. Däremot ser jag det som en form av religion och är av den fasta övertygelsen att folk har rätt att sätta sin tro till vad sjutton de vill så länge det inte skadar andra.

Krokus skrev:Jag skulle säga att det att inte sätta sig in i andras känslor har ingenting med en drivenhet till elakheter att göra, utan jag skulle säga att det beror på ett hämmat solar plexus (ett chakra/energicentra beläget i magen). Vi behöver det energicentrat för att rent instinktivt kunna förstå andra människor, men om vi inte får den kärlek vi behöver från våra föräldrar när det chakrat utvecklas, så kan det hämmas i utvecklingen.

Intressant inlägg! Den första som gjorde en litet diagnosförsök på mig var ett äkta, d v s kärleksfullt, medium. Hon skulle chackrabalansera mig, men kände (eftersom hon är äkta) att mina energicentra inte stämde med det normala. Hon prövade lite alternativa sätt att hjälpa mig medan hon mumlade: "Det måste vara något neurologiskt ...

Tanken att en kärlekslös uppväxt skulle kunna främja aspiesymptom är också intressant. Vad vet man egentligen om den saken? Min uppväxt var emotionellt skadlig. Mina föräldrar knäppa eller autistiska, hur man nu vill se det. Autism var inte uppfunnet på den tiden.

tahlia skrev:

Geisha skrev:Sen så kommer ju min pappa inte från Sverige, så jag vet inte hur mycket av hans konstiga/sjuka beteende som är grundat i att han har annat ursprung och religion.

Religion kan ju förklara en del men ursprung? Verkligen? Tenderar vissa etniciteter vara psykologiskt underligare än andra? Glöm inte att halva du är "osvensk" i den meningen också.

Jag vill påstå att vissa folkslag har en ganska sne syn på det mesta - ja!
Och självklart glömmer jag inte att halva jag är "osvensk", jag har inte påstått att jag är hel svensk men halv är jag, min mamma är Stockholmare i generationer.

Krokus skrev:

Geisha skrev:Sen så kommer ju min pappa inte från Sverige, så jag vet inte hur mycket av hans konstiga/sjuka beteende som är grundat i att han har annat ursprung och religion.

Akta dig så inte du åker på ett åtal för hets mot folkgrupp p.g.a. det.

Men du har förmodligen rätt; kultur, religion, värderingar är något som förs vidare från generation till generation, inte genetiskt, men energimässigt, precis som asperger. Om föräldrar behandlades på ett visst sätt som barn, vilket bidrog att de formades till ett visst sätt att vara, så behandlar de ofta sina egna barn på samma sätt.

Och på vilket sätt skulle någon kunna åtala mig för hets mot folkgrupp? Jag har inte sagt vilken folkgrupp som jag syftar på, och inte heller varit hotfull eller kränkande mot någon. Jag är ju själv ett halv-blod och tycker att jag har rätt att yttra mig om detta då jag själv inte är 100% svensk. Det hade varit annorlunda om jag själv varit hel svensk, då kan jag förstå om någon skulle ta illa upp och tycka att jag var rasistisk som uttryckte mig så.

Angående arvsanlag; så är väl Asperger genetiskt eller har jag missförstått det? Jag har fått uppfattningen av att det ofta ärvs från en eller båda föräldrarna.

Jo, många föräldrar uppfostrar sina barn precis som de själva blivit uppfostrade, och det tycker jag är ganska underligt i vissa situationer - t.ex min egen. Jag kan iallafall säga med all säkerhet att om jag skulle skaffa barn i framtiden så skulle jag inte uppfostra dem så som jag har blivit uppfostrad! Jag skulle uppfostra dem på ett sådant sätt som jag själv skulle ha önskat att jag fått växa upp, och ge dem trygghet och kärlek oavsett vad!

slackern skrev:

Kattmamma skrev:Jag misstänker att jag har fått det av min far!
Han är över 70 och spelar tv spel hela nätterna.

Skön snubbe ju.

Nyfiken; spelar han kanske på en Atari från 70-talet (läste nyss en bok med datorhistoria), eller modernare Xbox/Playstation/Wii/PC ?

Geisha skrev:

tahlia skrev:

Geisha skrev:Sen så kommer ju min pappa inte från Sverige, så jag vet inte hur mycket av hans konstiga/sjuka beteende som är grundat i att han har annat ursprung och religion.

Religion kan ju förklara en del men ursprung? Verkligen? Tenderar vissa etniciteter vara psykologiskt underligare än andra? Glöm inte att halva du är "osvensk" i den meningen också.

Jag vill påstå att vissa folkslag har en ganska sne syn på det mesta - ja!
Och självklart glömmer jag inte att halva jag är "osvensk", jag har inte påstått att jag är hel svensk men halv är jag, min mamma är Stockholmare i generationer.

Coolt att du har andra rötter än Svenska. Eller åtminstone ena halvan. Får jag fråga vilken religion det handlar om?

Min kusin (på pappas sida) har diagnos inom autismspektart, man vet inte riktigt vad, men han ligger i gråzoonen mellan asperger och autism.

Vi utomstående ser klart och tydligt drag utav asperger eller liknande hos både farmor och pappa men det är inget någon utav dem vill kännas vid, de är för stolta och ser psykisk ohälsa/störningar som något skamligt.

Själv väntar jag på asperger och ADD utredning, men är också misstänkt för att ''lida'' utav både schizoid- och fobiskpersonlighetsstörning samt emotionell instabilitet, så vet inte riktigt vad jag ska tro.

Vem har ni fått eran Asperger ifrån?

Gud kanske! Gud ger AS-bra gåvor till folk. Nej, men seriöst så är det nog lite ifrån alla sidor av min familj. Allt i en (o)trevlig mix!

slackern skrev:

Geisha skrev:

tahlia skrev:
Religion kan ju förklara en del men ursprung? Verkligen? Tenderar vissa etniciteter vara psykologiskt underligare än andra? Glöm inte att halva du är "osvensk" i den meningen också.

Jag vill påstå att vissa folkslag har en ganska sne syn på det mesta - ja!
Och självklart glömmer jag inte att halva jag är "osvensk", jag har inte påstått att jag är hel svensk men halv är jag, min mamma är Stockholmare i generationer.

Coolt att du har andra rötter än Svenska. Eller åtminstone ena halvan. Får jag fråga vilken religion det handlar om?

Min pappa kommer från Tunisien, och är därmed född muslim - men inte troende. Han har varit storrökare under hela mitt liv (slutade röka i november ifjol, då han hamnade på sjukhus med hjärtfel och höll på att dö), förtär alkohol varje dag och äter även gris när min mamma bjuder på julskinka (blä!), så någon religös man är han definitivt inte - men knäpp ändå!

Och då vill jag på en gång påpeka så att ni inte får några feluppfattade meningar om mig; jag menar inte att alla människor som är religösa eller har en stark tro på något är idioter - absolut inte! Däremot så tycker jag att en religös människa ska göra det med hjärtat och då leva som sin tro lär, och inte använda sig av tron i vissa lägen men leva på ett annat sätt i övrigt - då är det inte äkta!

Sen så är jag starkt emot att barn föds in i en religion bara för att föräldrarna är troende eller för att de bor i ett religöst land. Religion är något man finner själv enligt mig, inget som man föds in i. Religion handlar ju om tro, och just därför anser jag att man inte kan födas in i en religion och automatiskt tro på allt som ens föräldrar tror på bara för att de är religösa, då är man ju bara en "puppet" som följer föräldrarnas väg utan att tänka själv.

Jag har själv vuxit upp i ett icke religöst hem, min mamma är född kristen men inte heller religös. Jag älskar julen, och det har vi alltid firat med dekorationer etc.

Men oj så pinsamt, nu märkte jag att jag stavat "religiös", "religiösa" och "religiöst" i mitt inlägg ovan helt fel...

Geisha skrev:

slackern skrev:

Geisha skrev:
Jag vill påstå att vissa folkslag har en ganska sne syn på det mesta - ja!
Och självklart glömmer jag inte att halva jag är "osvensk", jag har inte påstått att jag är hel svensk men halv är jag, min mamma är Stockholmare i generationer.

Coolt att du har andra rötter än Svenska. Eller åtminstone ena halvan. Får jag fråga vilken religion det handlar om?

Min pappa kommer från Tunisien, och är därmed född muslim - men inte troende. Han har varit storrökare under hela mitt liv (slutade röka i november ifjol, då han hamnade på sjukhus med hjärtfel och höll på att dö), förtär alkohol varje dag och äter även gris när min mamma bjuder på julskinka (blä!), så någon religös man är han definitivt inte - men knäpp ändå!

Och då vill jag på en gång påpeka så att ni inte får några feluppfattade meningar om mig; jag menar inte att alla människor som är religösa eller har en stark tro på något är idioter - absolut inte! Däremot så tycker jag att en religös människa ska göra det med hjärtat och då leva som sin tro lär, och inte använda sig av tron i vissa lägen men leva på ett annat sätt i övrigt - då är det inte äkta!

Sen så är jag starkt emot att barn föds in i en religion bara för att föräldrarna är troende eller för att de bor i ett religöst land. Religion är något man finner själv enligt mig, inget som man föds in i. Religion handlar ju om tro, och just därför anser jag att man inte kan födas in i en religion och automatiskt tro på allt som ens föräldrar tror på bara för att de är religösa, då är man ju bara en "puppet" som följer föräldrarnas väg utan att tänka själv.

Jag har själv vuxit upp i ett icke religöst hem, min mamma är född kristen men inte heller religös. Jag älskar julen, och det har vi alltid firat med dekorationer etc.

Tack för ditt svar.

Jag håller i stort sett med dej om din syn på religion. Eller det är något man ska finna själv. Är också uppvuxen i ett ateistiskt hem. Bägge mina föräldrar är födda och uppvuxna i ett katolskt land. Min pappa var tydligen korgosse när han var barn. Jag vet inte riktigt orsaken varför dom förlorade sin tro eller om dom ens har haft någon.

Jag har pluggat lite Islam på senare tid. Fann att det är vanligt att man gifter bort sina barn med kusiner och att detta har gett upphov till överrepresentation, i de släkter som handlat så, av schizofreni och andra sjukdomar. AS? Vet inte det eller hur utbredd denna sedvänja är.
(Läst i neutral faktabok)

Umgicks några år med en tunisier som flydde från militant Islam och sin schizofrena familj, d v s flera i släkten hade sjukdomen. Själv mådde han psykiskt dåligt.

Pappa! han har hållt på med sportbilar hela sitt liv och även byggt en egen bil som ser ut som bauhaus-design. Han kan även göra om binära tal till decimaltal i huvet! Dvs när han inte lyssnar på extremt avancerad modern jazz eller bygger konstinstallationer. Go figure, haha!

tahlia skrev:Är lika bra jag säger det på en gång. Jag har väldigt svårt att ta saker på allvar när det inte har någon faktisk bas. Energier, auror, healing och new age-saker är sådant jag ställer mig väldigt skeptisk till och ofta har jag svårt att ta människor på allvar när sådana ämnen kommer upp. Däremot ser jag det som en form av religion och är av den fasta övertygelsen att folk har rätt att sätta sin tro till vad sjutton de vill så länge det inte skadar andra.

Ett faktum är att t.ex. kirlians-fotografering kan fånga levande varelsers aura/energifält (kalla't vad du vill) på bild. Faktum är också att mediala personer under tester kunnat se eller förutsäga saker som är omöjligt med de fem vanliga sinnena. Och dessa med flera faktum baseras många New Age-föreställningar på, så att påstå att de saknar faktisk bas kan jag inte hålla med om.

Geisha skrev:Och på vilket sätt skulle någon kunna åtala mig för hets mot folkgrupp? Jag har inte sagt vilken folkgrupp som jag syftar på, och inte heller varit hotfull eller kränkande mot någon. Jag är ju själv ett halv-blod och tycker att jag har rätt att yttra mig om detta då jag själv inte är 100% svensk

Finns en invandrare som skriver på avpixlat (en sverigedemokrat-vänlig sajt). Han började prata på Almedalsveckan med en vänstersympatisör, och när vänstersympatisören i efterhand fick reda på att personen han just pratat med skrev på avoixlat så sa han typ att "kommer han hit igen ska han få en rak vänster". Så nej, många människor gör ingen skillnad på om det är svenskar elleer invandrare som kritiserar andra kulturer. Finns även många människor som dömts till hets mot folkgrupp utan att uttrycka sig nedsättande. Nils Eric Hennix t.ex. dömdes för hets mot folkgrupp, trots att han ednast presenterat forskning kring rasskillnader. Sorry, lite offtopic, men ett svar på ditt inlägg.

Jag tror att min mamma har någon diagnos och det lutar starkt mot Asperger..

Annars så är min morfar rätt "aspig" de få gångerna jag har träffat honom. Men mamma har ju berättat lite om honom och jag tror han har AS.

Så det är väl från min mammas sida som jag har fått det.

Från min farsa, definitivt.

Skulle tro att det kommer från min mamma. Hon lever enligt mycket bestämda rutiner (vilket förmodligen gjort att jag lyckats växa upp så lätt som jag gjort). Hennes tre bröder har alla mycket starka intressen, bl.a. Vykort. Två av dom har barn med AS.