Kattmamma skrev:

Huggorm skrev:

Pemer skrev:Och som man kan man ju inte vara passiv och tillbakadragen i de sammanhangen...

Precis, det funkar för tjejer men inte för killar. Men är man jäkligt snygg så klarar man sig nog ändå, eller om man har massor med pengar. Är man som kille fattig, osnygg och asperger så är det mer eller mindre kört

Ääääää finns inga osnygga!
Alla har något vackert!

Bra sagt

Men om man säger så här då: "dåligt överensstämmande med det allmänna skönhetsidealet"

miss_green1 skrev:Dem flesta aspergare har säkert svårt med kärleken men det finns vissa aspergare som har det lättare också

Kommer att tänka på min högstadieperiod, då var jag faktiskt populär, hade 3 (TRE) flickor samtidigt '*blush* utan att jag fattar hur det gick till. Det var en del killar som var så svartsjuk, en skrek ''hur kan den där magerjäveln, ha tre slynor och jag ingen'', och jag skrek ju tillbaka, ''du kan börja med att inte kalla dom för slynor'', och så var bråket i full gång.

Det märkliga var att dom visste som om varann mycket väl, men dom delade upp mig, som så att jag hade Maria på förmiddan, Lena under lunchrasten, och Eva på eftermiddan. Mycket praktiskt. Vart tillomed uppkallad till rektorn, för ngn av de kvinnliga lärarna, tyckte att det var olämpligt/omoraliskt. Men Lena skrek åt dom att de var ju dom som valt mig och inte tvärt om, he he.

Var en sån där kille som hellre var med tjejerna och pratade musik och mode, än med grabbarna som pratade snus och trimmade mopeder, det hade jag redan provat på i 11 års åldern. Jag bör kanske poängtera att mitt förhållande med tjejerna var av blygsam karaktär sexuellt, det var mest pussar och kramar. Men ändå märkligt jämfört med nuvarande relationer.

Toblerone skrev:. Dessutom verkar det vara så att tjejer har lättare, eftersom många män gillar lite passiva, vänliga, lite osäkra tjejer. Och i alla fall en del Asperger-tjejer är ju såna.

För mig känns det långt borta att AS skulle resultera i passiv och osäker då jag alltid blivit anklagad för att vara för mycket åt rakt motsatta hållet. I tonåren ställde det till det en hel del då självförtroende/självsäkerhet är något som tydligen väcker intresset hos killar, kanske för att de flesta tonårstjejer är så pass osäkra (det hör generellt till åldern, inget konstigt med det).

Kanske är det just att jag saknar det där mjuka, passiva och lite osäkra som gör att jag aldrig känner mig kvinnlig.

Till saken hör att jag, så vitt jag förstått det, inte haft varken större eller mindre problem än människor har generellt att finna en partner. Det visar väl, om inte annat, på att alla är olika och att människor därför dras till olika egenskaper. Oavsett om vi är passiv och osäker eller aktiv, rakt på och självsäker så attraherar vi någon, förutsatt att vi träffar tillräckligt många människor för att finna dem.

Huggorm skrev:

Pemer skrev:Och som man kan man ju inte vara passiv och tillbakadragen i de sammanhangen...

Precis, det funkar för tjejer men inte för killar. Men är man jäkligt snygg så klarar man sig nog ändå, eller om man har massor med pengar. Är man som kille fattig, osnygg och asperger så är det mer eller mindre kört

Äh... jag vet inte. Det skulle kunna funka om du är en bra lyssnare. Det finns ju ganska många tjejer som är spralliga, pratar en del och uppskattar verkligen om en kille kan lyssna. Ibland behöver man inte göra så mycket, det finns en hel del tjejer som uppskattar att en kille finns där, utstrålar lugn. Och lyssnar. Tycker jag, i alla fall. Har själv ofta tyckt så. En tjej med Asperger-ADHD-blandning kan passa.

Absolut Toblerone det tror jag med!
Jag har adhd/Asberger och min kille är lugn och en perfekt lyssnare !
Ger mig lugn och trygghet och rutiner!
Själv är jag sprallig , påhittig , rastlös och orolig och full fart !
Han står för tålamod , lugn och trygghet !
Vi kompletterar varandra perfekt !

Om man är osnygg är det bara att sluta vara det.

Eller tror ni att osnygg = ful?

Osnygg betydar ovårdad, smutsig, sluskig

/Alien, besserwisser

Alien skrev:Om man är osnygg är det bara att sluta vara det.

Eller tror ni att osnygg = ful?

Osnygg betydar ovårdad, smutsig, sluskig

/Alien, besserwisser

Du är härlig besser Alien !

Kattmamma skrev:Absolut Toblerone det tror jag med!
Jag har adhd/Asberger och min kille är lugn och en perfekt lyssnare !
Ger mig lugn och trygghet och rutiner!
Själv är jag sprallig , påhittig , rastlös och orolig och full fart !
Han står för tålamod , lugn och trygghet !
Vi kompletterar varandra perfekt !

Japp. Min man och jag kompletterar varandra också perfekt. Jag är också sprallig och han är lugn och kan lyssna.

Toblerone skrev:

Kattmamma skrev:Absolut Toblerone det tror jag med!
Jag har adhd/Asberger och min kille är lugn och en perfekt lyssnare !
Ger mig lugn och trygghet och rutiner!
Själv är jag sprallig , påhittig , rastlös och orolig och full fart !
Han står för tålamod , lugn och trygghet !
Vi kompletterar varandra perfekt !

Japp. Min man och jag kompletterar varandra också perfekt. Jag är också sprallig och han är lugn och kan lyssna.

Ja ibland tror man att man måste vara så lika, men i vårt förhållande är vi som två magneter plus och minus.
Vi är varandras motsats men passar perfekt tillsammans.
Han avskyr monotona arbets uppgifter som att diska och skala potatis, jag älskar sådana hushålls bestyr.
Han gillar att laga mat och jag tycker bättre om att baka.
Han är smart och jag praktisk!

Kattmamma skrev:

Toblerone skrev:

Kattmamma skrev:Absolut Toblerone det tror jag med!
Jag har adhd/Asberger och min kille är lugn och en perfekt lyssnare !
Ger mig lugn och trygghet och rutiner!
Själv är jag sprallig , påhittig , rastlös och orolig och full fart !
Han står för tålamod , lugn och trygghet !
Vi kompletterar varandra perfekt !

Japp. Min man och jag kompletterar varandra också perfekt. Jag är också sprallig och han är lugn och kan lyssna.

Ja ibland tror man att man måste vara så lika, men i vårt förhållande är vi som två magneter plus och minus.
Vi är varandras motsats men passar perfekt tillsammans.
Han avskyr monotona arbets uppgifter som att diska och skala potatis, jag älskar sådana hushålls bestyr.
Han gillar att laga mat och jag tycker bättre om att baka.
Han är smart och jag praktisk!

Du verkar nästan besatt av din kille.Kanske du ska sansa dig lite så du inte blir alltför sårad när(om) erat förhållande spricker.

Tack för din omtanke Natten! I så fall är vi nog lika besatta båda två!
Ja går det åt helvete så gör det!
Och om man har otur kan man få cancer eller bli överkörd imorgon så då hinner man inte oroa sig.
Besatt är när bara den ena parten känner starkt för den andra.
När båda känner likadant så är det stark och fantastisk kärlek och passion.
Men skriver man sådant så är det ju risk att man gör människor ledsna för att de inte funnit en livskamrat.
Min fästman visar i handling hur mycket han älskar mig , men det syns ju inte här.
Mitt sätt att skriva med passion i det jag skriver beror nog på min adhd .
Där man inte upplever ljumma känslor.
Det kan nog vara svårt att förstå.
Och absolut tog jag inte illa upp.
Det var snällt av dig att bry dig!
Kram kattmamma

Förresten Natten ! Det är lugnt sårad har jag blivit hela livet från den dagen jag föddes och min mor inte ville ha mig utan mormor tog hand om mig

Natten skrev:Du verkar nästan besatt av din kille.Kanske du ska sansa dig lite så du inte blir alltför sårad när(om) erat förhållande spricker.

Att vara kär är inte att vara besatt. Älskar man någon vill man ju umgås med denna hela tiden. Det är inte att vara besatt.

kullan skrev:

Natten skrev:Du verkar nästan besatt av din kille.Kanske du ska sansa dig lite så du inte blir alltför sårad när(om) erat förhållande spricker.

Att vara kär är inte att vara besatt. Älskar man någon vill man ju umgås med denna hela tiden. Det är inte att vara besatt.

Jo. Om man vill umgås med någon hela tiden så är man besatt, överklängig eller vansinnigt osäker.

För egen del låter det mycket troligt, men överlag beror det nog på. Är för närvarande singel och hyfsat nöjd.

tahlia skrev:

kullan skrev:

Natten skrev:Du verkar nästan besatt av din kille.Kanske du ska sansa dig lite så du inte blir alltför sårad när(om) erat förhållande spricker.

Att vara kär är inte att vara besatt. Älskar man någon vill man ju umgås med denna hela tiden. Det är inte att vara besatt.

Jo. Om man vill umgås med någon hela tiden så är man besatt, överklängig eller vansinnigt osäker.

Håller inte med dig där. Man behöver inte vara klängig fast man träffar jämt.

tahlia skrev:

kullan skrev:

Natten skrev:Du verkar nästan besatt av din kille.Kanske du ska sansa dig lite så du inte blir alltför sårad när(om) erat förhållande spricker.

Att vara kär är inte att vara besatt. Älskar man någon vill man ju umgås med denna hela tiden. Det är inte att vara besatt.

Jo. Om man vill umgås med någon hela tiden så är man besatt, överklängig eller vansinnigt osäker.

Det är väl klart att kullan vill träffa sin kärlek hela tiden , eftersom de inte har möjlighet.
Skulle de kunna det och bodde närmare skulle de nog värdesätta egentid.
Jag gör saker på egen hand och träffar vänner och planerar att åka till London med min dotter som är flygvärdinna en vecka när hon slutat sitt sommarjobb.
Det ska bli kul att hänga på pubar och gå på club och dansa.
Det är viktigt att ha ett eget liv och åsikter annars blir man en tråkig partner.

kullan skrev:

Natten skrev:Du verkar nästan besatt av din kille.Kanske du ska sansa dig lite så du inte blir alltför sårad när(om) erat förhållande spricker.

Att vara kär är inte att vara besatt. Älskar man någon vill man ju umgås med denna hela tiden. Det är inte att vara besatt.

Tänkte mer att Kattmamman verkar vara i beroendeställning till sin kille.
När allt handlar om den andra personen så är det inte hälsosamt, men ni kanske är i den där första superkära fasen. Annars kan det kanske finnas en personlighetsstörning typ borderline bakom.

Notera att jag inte missunnar dig Kattmamman lycka, utan mer av omtänksamhet som jag frågade.

Natten skrev:Tänkte mer att Kattmamman verkar vara i beroendeställning till sin kille.
När allt handlar om den andra personen så är det inte hälsosamt, men ni kanske är i den där första superkära fasen. Annars kan det kanske finnas en personlighetsstörning typ borderline bakom.

Tycker inte alls att hon verkar besatt. Man är väl lite beroende av den andre när man är kär eller? Om inte så är väl jag oxå psykiskt störd.Då jag är ihop med en kille jag helst skulle vilja vara hos jämt.

Det är ok Natten ! Jag förstår att du brydde dig och var omtänksam.
Ja min pojkvän är den enda närstående jag har förutom mina barn så jag har inget socialt nätverk .
Jag är uppvuxen i en känslokall miljö och flytta hemifrån när jag var 16 .
Borderline har jag inte men mycket Asperger och mycket adhd.
Många adhd kvinnor har ett omoget känsloliv som en tonårs tjej.
Absolut inte alla, men jag är uppvuxen i ett empati löst hem.
Då jag varken fick tröst eller kärlek.
De har nog format mig väldigt mycket.
Jag frågar min kille om han tycker att jag älskar honom för mycket.
Men han är nöjd och tycker inte det så det får jag lita på.
Och jag ger honom väldigt mycket egentid och utrymme.
Tack för omtanken natten!

Inte nog med att det är svårt få till förhållanden, sen när jag väl lyckas få ett så blir jag väl nog så intensiv. Är väl ganska sensuell, och kan väl bli lite onödigt kramig. Mitt ex sa att jag kväver henne både känslomässigt och när vi sover, för då höll jag så hårt om henne. Var väl så rädd att hon bara skulle försvinna och gå upp i rök.

Vet inte om det har med saken att göra, men kommer som många åxå från ett ganska känslokallt hem. Inte det att dom var elakare än andra men tex kramar förekom inte. Kanske det gör att mitt behov av beröring osv, är stort.

antonius skrev:Inte nog med att det är svårt få till förhållanden, sen när jag väl lyckas få ett så blir jag väl nog så intensiv. Är väl ganska sensuell, och kan väl bli lite onödigt kramig. Mitt ex sa att jag kväver henne både känslomässigt och när vi sover, för då höll jag så hårt om henne. Var väl så rädd att hon bara skulle försvinna och gå upp i rök.

Vet inte om det har med saken att göra, men kommer som många åxå från ett ganska känslokallt hem. Inte det att dom var elakare än andra men tex kramar förekom inte. Kanske det gör att mitt behov av beröring osv, är stort.

vi har nog våra likheter låter det som!
Tack för din förståelse!

Natten skrev:Tänkte mer att Kattmamman verkar vara i beroendeställning till sin kille.

När det gäller mitt förhållande så är vi faktiskt i beroendeställning till varandra, vi skulle må väldigt mycket sämre var för sig än vi gör tillsammans. Jag tycker att den formen av beroende trots allt är ganska sund.