Integritetskränkande frågor om mitt privatliv på jobbet

av **plåtmonster** » 2013-05-23 19:09:07

Eva B skrev:Semestrar du aldrig tillsammans med din man?

-Det händer.

Ett ospecifikt och luddigt svar

av **Frimodig** » 2013-05-23 19:14:33

sugrövmanövern skrev:Var länge sedan jag jobbade. Men jag fick ju höra av arbetskamrater sådant som:
Meeeen du som är så ung, varför är du inte ute och dansar? Du ska ju vara ute och dansa på helgerna!

Jag tyckte de var idioter . Brukade säga, jaja, men jag kanske är en gammal själ i en ung kropp! Ville inte ge dem tillfredsställelsen att avslöja att jag hellre var ute och promenerade hela helgerna och drack sprit på flickrummet för att hejda ångesten som höll på att äta upp mig inifrån.

Man skapar sin egen värld. Man låter ingen annan bestämma.

Jag skulle ha svarat: njaa, de dansar så dåligt, jag söker efter en själslig jämlike, då brukar folk bli dödstysta.

Särskilt om man tittar intensivt på dem.
Att titta intensivt är en mkt effektiv teknik.
Lennart Frimodig

av **Bjäbbmonstret** » 2013-05-23 20:02:46

Markerar man revir riskerar man att folk blir rädda för en. Jag fick lov att göra så mot en chef en gång. Det är effektivt ibland men kan slå tillbaka. Är man inget hot är man inte intressant och riskerar att bli utsatt för mindre skit.

av **Fatzer** » 2013-06-26 10:24:55

Eva B skrev:En kollega stövlade plötsligt in på mitt rum på jobbet för några år sedan och frågade mig: Semestrar du aldrig tillsammans med din man?
Jag blev överumplad och förbannad, men minns inte vad jag svarade.

Blir jag utsatt för något liknande igen, tänker jag säga ifrån
" Du, jag har ingen skyldighet att lämna några rapporter om mitt privatliv!"

Hur hanterar ni andra liknande situationer?

Att fråga dig som din arbets kollega gjorde är art man brys sig och lite nyfiken. Om du säger det som du funderar på att säga så kommer du bli idiot förklarad.

av **antonius** » 2013-06-26 11:58:54

Jag är väl så jäkla underlig, så mig törs/vill dom väl inte fråga. Så problemet är nästan det omvända, ibland undrar jag varför ingen frågar mig om något. Fast ska jag vara helt ärlig är det skönt. Men det kan var lite ensamt. Tex på midsommar var det inte direkt mail-boxen full, men en person hörde av sig, min yngsta kollega, han är lite aspie han med och jag gillar honom, han hörde av sig, och det värmde mitt gamla cyniska hjärta. :-)004