"Men du som är tjej.." brukar en del manliga individer påbörja sin fråga till mig. Kan vara alltifrån om jag vet vad våran prinsessas barn heter till om jag vet hur man får bort olika fläckar på kläder. Jag är trött på det här fenomenet. Jag må vara tjej men det är inte mitt könsorgan som vet att ungen heter Estelle.

Jag brukar glatt svara med ett "Hur vet du att jag är tjej?" Jag har sett många killar tappa hakan och bara gå därifrån. En del skrattar till och säger lite osmart "Vaaa?" Och då brukar jag fråga dem om de sett mig naken. Det har de oftast inte, alltså vet de inte.

Skitkul sätt att ge sexister en tankeställare, bara ett litet tips till andra som är trötta på det här "du som är tjej/kille.. du borde ju veta.."

Moderator Alien: Flyttat från Intressanta intressen.

Men tycker du allvarligt talat att det är sexistigt att uttrycka sig som ovan, "Men du som är tjej.."? De är väl inte otrevliga på något sätt då det uttrycker sig på det sättet och ställer en fråga?

"Men du som är man..." kan sätta upp gardinstång, byta däck på bilen, hjälpa mig att möblera, byta olja i bilen, hjälpa mig flytta, instalera TV:n, fixa datorn. Är det sexistiskt? Jag har aldrig ens ägt än en bil utan förväntas kunna det enbart på grund av att jag är man. Mansförtryck.

Edit: Ibland svara jag faktiskt "Du som är tjej kan väll det?" vilket säkert är ett uttryck för kvinnoförtryck. Inte gjort det om att byta däck för de två som har frågat det litar jag inte på att de kan dra åt ordentligt och därmed trafikfara.

Wine skrev:Men tycker du allvarligt talat att det är sexistigt att uttrycka sig som ovan, "Men du som är tjej.."? De är väl inte otrevliga på något sätt då det uttrycker sig på det sättet och ställer en fråga?

Man behöver inte vara otrevlig för att vara sexistisk så din fråga does not compute.

Azo85 skrev:"Men du som är man..." kan sätta upp gardinstång, byta däck på bilen, hjälpa mig att möblera, byta olja i bilen, hjälpa mig flytta, instalera TV:n, fixa datorn. Är det sexistiskt? Jag har aldrig ens ägt än en bil utan förväntas kunna det enbart på grund av att jag är man. Mansförtryck.

Exakt. Klart sexistiskt även om det läggs fram på ett trevligt sätt.

Schmetterling skrev:

Wine skrev:Men tycker du allvarligt talat att det är sexistigt att uttrycka sig som ovan, "Men du som är tjej.."? De är väl inte otrevliga på något sätt då det uttrycker sig på det sättet och ställer en fråga?

Man behöver inte vara otrevlig för att vara sexistisk så din fråga does not compute.

präsajs - man behöver inte ens vara medveten om att man är det.

LostInAForest skrev:

Schmetterling skrev:

Wine skrev:Men tycker du allvarligt talat att det är sexistigt att uttrycka sig som ovan, "Men du som är tjej.."? De är väl inte otrevliga på något sätt då det uttrycker sig på det sättet och ställer en fråga?

Man behöver inte vara otrevlig för att vara sexistisk så din fråga does not compute.

präsajs - man behöver inte ens vara medveten om att man är det.

Jag tycker väl inte att det är något man egentligen behöver hänga upp sig på om inte någon är otrevlig och trots allt så är det så att vi är antingen män eller kvinnor så vad är det då som är fel med att fråga på det sättet, "Men du som är tjej.." om det faktiskt är en tjej/kvinna man tilltalar och samma sak gäller förstås det omvända, om man som tjej/kvinna skulle tilltala en man på det sättet, "Men du som är kille/man.."? Jag bryr mig allvarligt talat inte om det är sexistiskt eller inte, jag tycker huvudpoängen borde vara ifall det kan betraktas som otrevligt eller inte. Känns som det finns viktigare saker att hänga upp sig på istället, måste man känna sig kränkt eller förarga sig över sådant här?

sexism handlar juh inte bara om normer för hur kvinnor skall vara, utan funkar åt precis alla håll.

Azo85 skrev:"Men du som är man..." kan sätta upp gardinstång, byta däck på bilen, hjälpa mig att möblera, byta olja i bilen, hjälpa mig flytta, instalera TV:n, fixa datorn. Är det sexistiskt? Jag har aldrig ens ägt än en bil utan förväntas kunna det enbart på grund av att jag är man. Mansförtryck.

jag hade inte kallat "men du som är tjej..."-uttalanden för kvinnoförtryck (eller det ovan för mansförtryck) utan för ett resultat av att vi lever i ett samhälle där vad man har mellan benen leder till oerhört mkt förväntningar på hur man ska och inte ska vara.
det är inte kvinnor mot män liksom, vi skulle alla tjäna på att slippa en massa såna föreställningar.

Wine skrev:så vad är det då som är fel med att fråga på det sättet, "Men du som är tjej.." om det faktiskt är en tjej/kvinna man tilltalar och samma sak gäller förstås det omvända, om man som tjej/kvinna skulle tilltala en man på det sättet, "Men du som är kille/man.."?

problemet är att man tillskriver en annan människa en massa egenskaper som den kanske faktiskt inte alls känner sig bekväm med.
jag t ex, skiter fullständigt i kungahuset och har ingen lust att bli betraktad som någon som bryr sig om sånt skit som maddes senaste karlskandal bara för att jag råkar vara tjej. (alla tror inte att alla kvinnor är intresserade av sånt, men för att återkoppla till ts exempel.)

man kan juh alltid jämföra med uttalanden som:
"men du som är aspergare (insert valfri fördom i stil med bristande empati och massmördartendenser eller intresse för tågtidtabeller)...".
känns inte helskönt tycker jag.

LostInAForest skrev:[V]i skulle alla tjäna på att slippa en massa såna föreställningar.

Jag anser snarare att vi alla skulle tjäna på att koncentrera vår begränsade energi på nåt väsentligt och sluta tjafsa om skitsaker.

Jag tror att många uttrycker sig klumpigt utan att mena något illa. Det är som när någon frågar vad jag jobbar med och jag svarar städning, först blir det tyst sen kommer orden "nån ska väl göra det också."

LostInAForest skrev:sexism handlar juh inte bara om normer för hur kvinnor skall vara, utan funkar åt precis alla håll.

Azo85 skrev:"Men du som är man..." kan sätta upp gardinstång, byta däck på bilen, hjälpa mig att möblera, byta olja i bilen, hjälpa mig flytta, instalera TV:n, fixa datorn. Är det sexistiskt? Jag har aldrig ens ägt än en bil utan förväntas kunna det enbart på grund av att jag är man. Mansförtryck.

jag hade inte kallat "men du som är tjej..."-uttalanden för kvinnoförtryck (eller det ovan för mansförtryck) utan för ett resultat av att vi lever i ett samhälle där vad man har mellan benen leder till oerhört mkt förväntningar på hur man ska och inte ska vara.
det är inte kvinnor mot män liksom, vi skulle alla tjäna på att slippa en massa såna föreställningar.

Tycker inte heller att det är förtryck på något vis. Uttryck jag använder ironiskt. Själv har jag inget problem med att jag förväntas kunna sådana saker då jag ser det som livskunskap precis som att kunna sy gardiner (enklare kanske skall tilläggas). Har man traskat runt på jorden över 20 år borde man kunna sådant oavsett kön. För mig innebär det nöje att kunna tracka någon för att de inte kan sätta upp en gardinstång.

Något som jag fått för mig är att jag är dum alternativt elak som förväntar mig att en kvinna skall kunna göra enklare saker som är typiskt manliga. Att jag på något sätt skulle vara en mansgris som förväntar mig att en person som äger en bil kan byta olja oavsett kön. Om det är så fungerar det inte att vara könsneutral utan man måste hålla sig till stereotyper.

jag tänker mig att stereotyperna leder till just saker som att vissa inte lär sig grejer, för att: "byta olja? nä guuu, det är bättre om jag frågar pappa/brorsan/maken om hjälp för de är ändå män." (eller motsvarande då mamma/syrran/frun för en enkel gardinihopsvängning).

ser mkt sånt hos den lite äldre generationen, t ex gör det mig bedrövad när min egen mamma som annars är en oerhört driftig och självständig kvinna inte själv kan greppa borrmaskinen och sätta upp en tavla för att... varför? det är inte hjärnkirurgi.

jag tycker faktiskt din inställning är precis tvärtemot mansgriseri, och inte heller orimlig, iaf om personen ifråga inte har andra hinder för att själv ha lärt sig vad det nu må vara den behöver göra.

(edit: givetvis var detta inlägg riktat till Azo85, bara för att förtydliga)

Jag håller fullständigt med Ulfur och Lostinaforest att det är skitjobbigt att låsas in i ett hörn med en massa förväntningar bara för att man råkar vara född till kvinna. Jag kan dock inte påminna mig att någon har sagt det till mig rent ut någonsin, utom när det gäller helt andra saker - förmåga till hög simultankapaciter samt den sk kvinnliga intuitionen. Däremot har jag varit med om att folk haft sådana förväntningar på mig utan att det har sagts rent ut.

Jo det där med förväntningarna känner jag också till. Bland annat när det gäller en så enkel sak som att sätta upp tavlor. Nu har jag dessutom blivit ihop med en man som är lite praktiskt lagd och gladeligen gör sådana saker så då är det ändå lättare att man frågar honom som saker jag egentligen mycket väl skulle göra själv för att jag vet att det går fortare och lättare för honom.. Men jag försöker med att åtminstone göra vissa moment ibland.

LostInAForest skrev:

Wine skrev:så vad är det då som är fel med att fråga på det sättet, "Men du som är tjej.." om det faktiskt är en tjej/kvinna man tilltalar och samma sak gäller förstås det omvända, om man som tjej/kvinna skulle tilltala en man på det sättet, "Men du som är kille/man.."?

problemet är att man tillskriver en annan människa en massa egenskaper som den kanske faktiskt inte alls känner sig bekväm med.
jag t ex, skiter fullständigt i kungahuset och har ingen lust att bli betraktad som någon som bryr sig om sånt skit som maddes senaste karlskandal bara för att jag råkar vara tjej. (alla tror inte att alla kvinnor är intresserade av sånt, men för att återkoppla till ts exempel.)

man kan juh alltid jämföra med uttalanden som:
"men du som är aspergare (insert valfri fördom i stil med bristande empati och massmördartendenser eller intresse för tågtidtabeller)...".
känns inte helskönt tycker jag.

Jo men om man tar ditt exempel "men du som är aspergare (insert valfri fördom i stil med bristande empati och massmördartendenser eller intresse för tågtidtabeller)..." så är det ju uttalanden som åtminstone vad gäller de två första antagandena, att man som aspergare skulle ha "bristande empati och/eller massmördartendenser" inte riktigt går att jämföra med hur TS formulerade sig i inledningsinlägget då man säkerligen inte använder dessa antaganden på samma sätt då man tilltalar någon som i det exempel som TS tog upp:

Ulfur skrev:"Men du som är tjej.." brukar en del manliga individer påbörja sin fråga till mig. Kan vara alltifrån om jag vet vad våran prinsessas barn heter till om jag vet hur man får bort olika fläckar på kläder.
...

möjligtvis skulle man kunna använda antagandet om tågtidtabeller på ungefär samma sätt som TS om man frågar någon aspergare om denne på grund av att den har asperger vet när ett visst tåg avgår eller ankommer men en sådan fråga med ett liknande antagande är ju inte på något sätt otrevlig eller nedsättande tycker åtminstone jag.

Otrevligt blir det mest om personen blir störd och sur om man inte motsvarar förväntningarna på vad man ska kunna som kvinna vilket förekommer. Nedsättande blir det mest om de enda förväntningar som personen har på en är sånt som tillhör den kvinnliga normen. Om den till exempel tittar bort och riktar sig till andra så fort det rör sig om ett icke "kvinnligt" samtalsämne och kanske till och med ignorerar kommentarer som man har till detta samtalsämne. Detta förekommer också. För övrigt kanske det mest bara är tjatigt men om det blir ett mönster och personen framhärdar med ett visst val av samtalsämnen och menande kommentarer om ens bristande kvinnlighet om man inte motsvarar olika förväntningar då kan det också bli synnerligen otrevligt.

nallen skrev:

LostInAForest skrev:[V]i skulle alla tjäna på att slippa en massa såna föreställningar.

Jag anser snarare att vi alla skulle tjäna på att koncentrera vår begränsade energi på nåt väsentligt och sluta tjafsa om skitsaker.

+1 Går runt o skapar dålig stämning för ingen anledning alls. Jävla pajasar.

Wine skrev:Jo men om man tar ditt exempel "men du som är aspergare (insert valfri fördom i stil med bristande empati och massmördartendenser eller intresse för tågtidtabeller)..." så är det ju ett uttalande som åtminstone vad gäller de två första antagandena, att man som aspergare skulle ha "bristande empati och/eller massmördartendenser" inte riktigt går att jämföra med hur TS formulerade sig i inledningsinlägget då man säkerligen inte använder dessa antaganden på samma sätt då man tilltalar någon som i det exemplet som TS tog upp:

Ulfur skrev:"Men du som är tjej.." brukar en del manliga individer påbörja sin fråga till mig. Kan vara alltifrån om jag vet vad våran prinsessas barn heter till om jag vet hur man får bort olika fläckar på kläder.

möjligtvis skulle man kunna använda antagandet om tågtidtabeller på ungefär samma sätt om man frågar någon aspergare om denne på grund av att den har asperger vet när ett visst tåg avgår eller ankommer men en sådan fråga med ett liknande antagande är ju inte på något sätt otrevlig eller nedsättande tycker åtminstone jag.

givetvis är bristande empati och massmördartendenser inte något man kanske nämner i vardagen, men det är en föreställning som finns där, och som påverkar (och provocerar mig) på precis samma sätt som saker som att kvinnor inte skulle kunna vara tekniska och hör hemma vid spisen. det är att hårddra det, och det är saker man i allmänhet inte kanske uttalar av ren hyfs, men det är ändå något som ibland existerar mellan raderna och som är tröttsamt.

"du som är tjej/kille/aspergare/matematiker/lång/gammal..." behöver inte nödvändigtvis vara den formulering man använder, utan kan ligga som just en förväntan om att en person ska vara på ett visst sätt och det kan man visa på olika sätt utan att det är något faktiskt uttalat.

samma svar gäller dessutom här: nej, det är måhända inte otrevligt eller nedsättande att fråga någon om när tåget kommer, men om man faktiskt räknar med att personen ska kunna svara på det bara för att den är aspergare så är det enligt mitt sätt att se det (och nu tar det väl hus i helvete...) på sätt och vis faktiskt jämförbart med att anta att personen dessutom brister i empati och har massmördartendenser, eftersom det är föreställningar om aspergare som har ungefär samma verklighetsförankning.

jag vet att det här är provocerande (och än mer så för att vissa föreställningar om aspergare är så bisarra), men som jag ser det så är fördomar liksom ett paketerbjudande, om du accepterar en av dem som nåt slags sanning (mao inte ifrågasätter den och jämför med hur verkligheten ser ut), så är steget därifrån inte långt till att köpa dem alla.

DIProgan skrev: +1 Går runt o skapar dålig stämning för ingen anledning alls. Jävla pajasar.

jävligt onödig kommentar, om nu dålig stämning är något du vill undvika.

LostInAForest skrev:

Wine skrev:Jo men om man tar ditt exempel "men du som är aspergare (insert valfri fördom i stil med bristande empati och massmördartendenser eller intresse för tågtidtabeller)..." så är det ju ett uttalande som åtminstone vad gäller de två första antagandena, att man som aspergare skulle ha "bristande empati och/eller massmördartendenser" inte riktigt går att jämföra med hur TS formulerade sig i inledningsinlägget då man säkerligen inte använder dessa antaganden på samma sätt då man tilltalar någon som i det exemplet som TS tog upp:

Ulfur skrev:"Men du som är tjej.." brukar en del manliga individer påbörja sin fråga till mig. Kan vara alltifrån om jag vet vad våran prinsessas barn heter till om jag vet hur man får bort olika fläckar på kläder.

möjligtvis skulle man kunna använda antagandet om tågtidtabeller på ungefär samma sätt om man frågar någon aspergare om denne på grund av att den har asperger vet när ett visst tåg avgår eller ankommer men en sådan fråga med ett liknande antagande är ju inte på något sätt otrevlig eller nedsättande tycker åtminstone jag.

givetvis är bristande empati och massmördartendenser inte något man kanske nämner i vardagen, men det är en föreställning som finns där, och som påverkar (och provocerar mig) på precis samma sätt som saker som att kvinnor inte skulle kunna vara tekniska och hör hemma vid spisen. det är att hårddra det, och det är saker man i allmänhet inte kanske uttalar av ren hyfs, men det är ändå något som ibland existerar mellan raderna och som är tröttsamt.

"du som är tjej/kille/aspergare/matematiker/lång/gammal..." behöver inte nödvändigtvis vara den formulering man använder, utan kan ligga som just en förväntan om att en person ska vara på ett visst sätt och det kan man visa på olika sätt utan att det är något faktiskt uttalat.

samma svar gäller dessutom här: nej, det är måhända inte otrevligt eller nedsättande att fråga någon om när tåget kommer, men om man faktiskt räknar med att personen ska kunna svara på det bara för att den är aspergare så är det enligt mitt sätt att se det (och nu tar det väl hus i helvete...) på sätt och vis faktiskt jämförbart med att anta att personen dessutom brister i empati och har massmördartendenser, eftersom det är föreställningar om aspergare som har ungefär samma verklighetsförankning.

jag vet att det här är provocerande (och än mer så för att vissa föreställningar om aspergare är så bisarra), men som jag ser det så är fördomar liksom ett paketerbjudande, om du accepterar en av dem som nåt slags sanning (mao inte ifrågasätter den och jämför med hur verkligheten ser ut), så är steget därifrån inte långt till att köpa dem alla.

Men jag fattar inte varför man ens hänger upp sig på dylikt, vad spelar det för roll om någon nu råkar göra ett antagande baserat på könstillhörighet? Det är väl bara att förklara hur man fungerar personligen i så fall eftersom alla fungerar olika och inte ens aspergare själva är ju fördomsfria det ser man ju när man läser inlägg här på forumet. Tycker inte man kan ha alltför höga krav och förväntningar på andra, varför inte istället ha en mer överseende och förlåtande inställning så länge ingen agerar otrevligt. Jag förstår faktiskt inte hur människor kan vara så överkänsliga så att man hänger upp sig eller känner sig kränkt över vad som beskrivits som exempel i denna tråd, har det med dåligt självförtroende att göra eller har man blivit överbeskyddad och curlad för mycket eller vad beror det på?

det är sällan jag blir arg eller "kränkt" (uschligt ord ) på ett rent personligt plan, just för att jag inte tror att personer som gör generella antaganden av "men du som är tjej..."-variationen gör det av elakhet.
men det påverkar juh mer än mig som enskild person, som sagt, och det är så mkt mer än bara "någon" som råkar göra ett enstaka antagande vid enstaka isolerade tillfällen, utan väldigt många, överallt och hela tiden. varför jag tycker det är i allra högsta grad relevant att ifrågasätta och påpeka att det här är inte sant, det är en felaktig bild som vi tillsammans upprätthåller (för som du säger är ingen vaccinerad mot förutfattade meningar), och som hindrar oss från att möta varandra som de individer vi ändå är.

åas tycker jag också att man har rätt att bli förbannad om folk antar saker om en utan att fråga. man har rätt att bli förbannad öht, oavsett om man har dåligt självförtroende eller blivit överbeskyddadad eller vad man nu må bli beskylld för. det är inte farligt att bli arg, även om det gör andra obekväma.

LostInAForest skrev:[...] som jag ser det så är fördomar liksom ett paketerbjudande [...]

Ja, det är ju en av de viktigaste funktionerna med generaliseringar, att slippa lägga uppmärksamhet och energi på enskilda detaljer - detaljer som ändå kommer att visa sig stämma tillräckligt väl med fördomarna i de flesta fallen.

nallen skrev:

LostInAForest skrev:[...] som jag ser det så är fördomar liksom ett paketerbjudande [...]

Ja, det är ju en av de viktigaste funktionerna med generaliseringar, att slippa lägga uppmärksamhet och energi på enskilda detaljer - detaljer som ändå kommer att visa sig stämma tillräckligt väl med fördomarna i de flesta fallen.

Tillämpad sannolikhetslära.