P1 skrev:Om man rör på sig mår man bra. Trettio minuters motion om dagen skyddar mot sjukdomar. Det är vad vi brukar få höra.

Men sanningen är lite mer komplicerad än så. Faktum är att hälsoeffekterna av träning är olika från individ till individ. En del kan till och med få försämrade värden av att träna. Dagens program handlar om hur generna avgör hur du bör träna. Gäster i studion är fysiologiforskarna Eric Rullman, Karolinska Institutet i Solna och Mikael Mattsson, Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

P1 skrev:Björn var framgångsrik ung finansman. Med ett växande missnöje inombords. Han ville något annat än att sitta på ledningsgruppsmöten och vara ekonomichef för stora bolag. Så en dag dök plötsligt tanken upp: jag reser mig upp ur soffan och går, jag lämnar det här livet. Han bestämde sig på ren intuition, först senare kom den förnuftsstyrda världen ikapp och han började planera för sitt beslut.

Dagens program handlar om vad som styr våra beslut, och hur man kan tänka i en svår valsituation. Du som lyssnar kan ringa till det direktsända telefonväkteriet och få hjälp med att välja: yrke, utbildning, partner eller bostadsort osv. Tulsa Jansson, praktisk filosof och Björn Lindeblad, som valde att bli munk, guidar dig att välja rätt.

The Telegraph - Horizon: The Truth About Exercise, BBC Two, review
Benji Wilson 10:00PM GMT 28 Feb 2012

Benji Wilson reviews an edition of the science documentary strand in which presenter Michael Mosley looks at new research about exercise.

Karolinska Institutet - Det orättvisa träningslotteriet

Ja, det är nyttigt att träna. Men varför har en del så lätt att få den effekt de eftersträvar medan andra får kämpa så mycket hårdare? Här spelar genetiska faktorer in och en del forskare tror att vi i framtiden kommer att få mer skräddarsydda rekommendationen kring hur vi bör röra på oss.

Ingen effekt för var tionde person

Att utfallet ur ett hälsoperspektiv är olika gynnsamt anses dock fastslaget. Den omtumlande upptäckten gjordes redan under 1990-talet och har sedan upprepats i en rad studier. Förra året summerades resultatet från sex tidigare studier i en metastudie, som omfattade totalt drygt 1 600 försökspersoner. Samtliga ägnade sig åt aerob träning, som också kallas uthållighets- eller konditionsträning. Den går ut på att kroppen ska jobba i ett måttligt tempo, där musklerna hinner syresättas. Typiska aeroba träningsformer är motionspass med aerobics eller spinning, som tvingar hjärtat att förbättra pumpförmågan för att öka syresättningen av musklerna.

Enligt metastudien hade ungefär var tionde försöksperson inget svar alls eller till och med något försämrade värden på någon av parametrarna blodtryck, blodfetter eller insulinkänslighet. Den här komplexa bilden av träning är mycket svår att kommunicera, berättar Thomas Gustafsson, docent vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet.